21042 MURUU INOM Lär 1 MUIPLUR SM hotel 5 vvu frågade, om han kunde skrifva tyska, emedan hor i det fallet ville hafra skrifvet ett bre? för K., som var så sjuk, att han icke sjelf kunde skrifva, och derföre hade anmodat henne, som tjenat hos hans familj, att embesörja ett bref, hvars innehåll han fö: henne uppgifvit. Då han svarade, at han ioke kunde befatta sig dermed, gick hon, mer återkom snart med pzspper, konvolut oeh oblater och bad honom skrifva ett bref på morska, emedan K. hade sagt, att der dsme, till hviiken brefvet skulle skrifvaz, var åtföljd a en herre som försted norska. Hon hade dereftar dikterat brefvet för honom, och har trodde icke att hom kunde finna på dylikt, utan litade på att hon hade godt minse, hvarat bear äfven berömde sig. För att få brefves gom hen önskade dem, dikterade hon först urzder det han nedskref dem på en tafla; han uppläste det sålunda skrifna för henne, och hoa rättade det tills hon fick det efter össkan. Derefter renskrefvos brefvem. På detta sätt äro alla brefven skrifna efter hemres dixtarmen; blott i det sista brefvet, hvari anhölls ora maragellens hand, har han författat frieriet, emedan ham var van att skrifvra sådant för andra. Då han yttrade sin förumdran deröfver, att de förlofvade icke hade sammankomster med hvarandra, z2ade Gretha, att det i Tyskland icke var brukligt bland förnämt folk, att förlofvade hafva sammankomster förr äa bjöllopet är förhaxdena, och att desutom gådsna personer frukta för sjukdomar, hvarföre damen icke ville besöka K., isynnerhoet som det sicke var någon god sjukderös, hvarat har led. Då Mölbach föruadrads sig deröfver, att K. fortfor att låta homom skrifvra bre; äfven sedan han enligt brefvens innehåll hade blifvit bättre, tade Gretha, att han ville fortfara på fsmma sätt, emedan han ville batva dem skifsa af samma hand. Den Charlotte, sem ofta berömmesi brefven, berättade Greths för Boaom, var en piga, som tjente hos -eller gick med bud för mantsell Poanert. För att skrifsa brefvan hade hew fått 16 sk. styeket af Gretha, och hon hade dessutom lofvat konom, att han skulle få bomullslärft till en skjorta och ett par af K:s bezrkläder; bärmed var hen möjd, ehuru her tyekte att betalningen för brefven var något knypp, då de voro länga. Att Mölbach ej hade någon axing om, att det icke förhöll sig sö, zom Gretha för bkenom uppgifvit, har genom fiera vittnen blif: vit fullkomligt upplyet. Af mamsell Poanerts bref til K., hvilka voro skrifea på tyska språket, hado Gretha förmått fjerde vittnet till att läsa och rmuntligen öfversätta de tre och en hammbuse på tyska bryggan, som förstod något tyska, att förklara isnehållst af de två. Deötriga brefven hade kon icke läst. Deras innehåll heds hor dels gissat sig till; dels hade rmamzeli Ponnert sjelf berättat henne hvad de irnehöllo. De å; marasell Ponnert i K:s. nama gifor presenterna hade Gretha sjelf köpt. Hoa bade så!unda, då väiamsellen, af tacksamhet för hoxzpas godhet mot K., länte henne 8 spdi, anväsdt dessa till att köpa syetuist och bläckboract red de derå anbragte inskriptioner satat tkopparne. Hon hade för egma penningar köpt höasoa, som mamsellen erhöll på sina födelsedag, blommornas, viadrufvorma, citroneraa, tmöret och äggen. Hon har sjelf beräknat sina utgifter till sådama småsaker ssmt för porto till 6 spd. 23 sk. Ea vax, hvarutichom en gång gaf marsellen blommor, ena lampa, som hona :tuölställde hexne för att derefter taga må:t till em lampskörm, en glarvas, hraruti hom bragte henne visdrufvor, så väl som det pelsverk, hvilket hoa bar till mamsellen, för att deraf välja en presext, var alltsammans Jåst bos köpraän i andras namn, hes: hvilka hon föregaf sig tjena, oeh återbure:. Någon egentlig fördel af det utöfvada bedrägeriet, ammärkto aktor inför högsta demgtolen, kam Gretha svårligen bafva haft, och ået är väl ieke ossknnolikt stt det förhåller sig 2å som hon säsier, att hor, som blott hade 8 sp). i årlig lön, kom i skuld gerom de esenter gora hen i K:s namn bortgaf. Väl kunde det synas som om hon velat locka pinningar från mamssell Ponrert, då komunaer K:s föregifaa vistande i Christiamia berättade henne historier em pigan oeh de 600 spd., men den tilltalade har enmstäadigt nakat, att hon sökte förmå mamsellen att anskafta de 400 spd., eeh berättade dessutom Bjelf för mamsellen, att bemälto piga och barr voro döda. Hennes motiv till hela bistorien synes snarast hafva varit det romantiska oeb intressanta dervid. Hemres uppfixringar och påfimd hafva varit så mångfaldiga, att dat här iexe varit möjligt att anföra dem alla. Vid frågan om, huru bom tilsammans med mamsellen kusde gråta så uppriktigt öfver K:s sjukdom, svarade hom, att hom gret af loger öfver den affär hvaruti hon inveeklat sig. I afseende pi dot besynmnerliga deruti, sttl mamsell Ponnert och hr Ulrich voro så läötrogsa oeh ända till sista ögomblieket fästade it till alla den tilltalades historier, anmärkte aktor, att detta dels kunde förklaras gezom : let romantiska ; förhållandet eeh det obegripliga i kärlekens väsex, dels äfven derigenom, att de voro främmande och oebekaxta med vira förhållsaden. Mumsellen har såunda sagt, att hom väl famn det besymnerigt, att K. skulle skrifra till kungen sjelf efer ett kuagabref och derför betala 200 spd., ander det andra fingo det på stället; smen., särer hon, sjag kumdo icke veta, huru det förhöll sig i ett fritt lamd. Att de tyska verserna voro skrifna med olika stilar oehskiljsktige från alla do roraka brefven, likssom tt alla de af K:s moder och syskon unmderceknade helsningarme, så väl sorm brefven rån Charlotte voro skrifaa med samma hand om Woliert Emil K:s egåa bref, kunde ieke rara påfallaxde för mamssllen eller Ulneh, em begge voro okunniga i morska språket eh raturligtvis utan bildning. Ett och anat vittne, åt Hvilka mamsöllen arförtrott sin 3 AR PF IT Las