EON
STUDENTÄFVENTYR I PARIS,
RICHARD B. KULBALL.)
Öfversättning.
Det var nu tidigt på våren, och doktor
Lanote kom in en dag då vädret var behag-
ligt, något sednare än vanligt, och tillsade
Paul att kläda sig varmt, ty han ville tillåta
honom att åka ut. Gamla Mannette hjelpte
honom beställsamt under högsta förtjusning —
ja i sanning med en glädje som föreföll -nä-
stan öfverdrifven, och hvilken ingalunda öf-
verensstämde med Pauls nedslagenhet. Den
sednare var likväl snart i ordning, och alla
tre gingo låogsamt nedför trappan.
Vid porten till gården stöden häst och
kärra uti hvilken en rask; munter yngling
stod, liksom väntande på befallningar. j
Det är den nye vattendragarenn, hviskade
gamla Mannette till Paul: Paul betraktade
ynglingen med sorgsen blick och ville vända
sig bort, då denne hastigt hoppade ner ur
kärran, lyftade mössan och sade: sÄr ni mon-
sieur Paul Ferval?s
Mitt namn är Paul Fervals, svarade vår
hjelte.
Jag har kört hit den nya kärran som ni
beställde för någon tid sedan; den skulle ha
kommit i går, men den var icke riktigt fär-
dig. Er häst är munter i dag — han bar
icke varit begagnad nyss. Håu är förträfflig
till arbetshäst nu — det kan ni lita på.s
Paul Ferval stod som träffad af äskan. Han
kunde icke säga ett ord, utan stirrade först
på karlen, sedan på doktorn och slutligen på
gamla Manette. Doktorn var den förste som
4) Se Aftonbl. n:o 115, 117)! 118, 121, 123, 124,
125, 126 och 131.