Navärra: unider denna natt var: utsatt;, Den
sedhare afdelningen grundår sig på den: be
kanta- sägnen, att! Carl IX:s död föranledts af
en förgiftad bok, och denna tilldragelse bar
blifvit satt i samband med Henriks plan att
under en jagt fly undan till Navarra. För-
fattaren har härvid låtit Catharina af Medicis
finna en Nemegis; som straffar hennes mörka
anslag. Vid de skildringar af religionsför-
följelserna, som i stycket förekomma, har för-
fattaren ställt sig på den upplysta fördrag:
sambhetens: ståndpunkt, och det ären lika skön
som i sceniskt hänseende effektrik tanke då
författaren låter den enda vän, som under
Bartholomzei-nattens fasor står vid-Carlsssida,
vara en protestant, liksom den olycklige
kontnger äfven i sina sista stunder finner trohet
och tillgifvenhet blott hos prötestanterna.: För
enhvar, som känner Dumas författareskap, är
det i öfrigt öfverflödigt att tillägga, det upp-
märksamheten -under- styckets förtgång hålles
på det lifligaste spänd; att det intresse; hvar-
med man följer utvecklingen, växer såatt säga
med hvarje scen, till dess slutligen, då allt
blifvit bragt på sin.spets, knuten löses med
ett enda slag, en knalleffekt om man så vill,
men en effekt, mästerligt anbragt och. just på
sitt rätta ställe.
Carl IX:s bild är:särdeles: väl hållen. Hi-
storien har på hans onaturliga moder vältat
en stor del af ansvaret för de olyckor som
hans regering drog öfver Frankrike. Dumas
har adopterat. detta åskådningssätt och: må-
hända i denna riktning gått något längre än
historien. Men bilden har derigenom endast
fått en mera sannt tragisk prägel och kontra-
sten blifvit ännu bjertare mellan hans svaga,
men i grunden ridderliga karakter och Catha-
rinas- infernaliska ondska. Carls rol spelas:
på Mindre teatern af hr Pousette, som deri
utvecklar ett konstnärskap, som lofvar att
blifva en prydnad för vår scen. Endast säl-
lan ha vi på-skådebanan sett starka själsrö-
relser uttryckta med så mycken sann hänfö-
relse, så mycken verklig känsla, med ett ord,
ett mera tragiskt djup i förening med en ut-
märkt :moderätion, ett sällspordt välde öfver
röst, åtbörder ochansigtsspel. Intrycket derat
blir i vissa ögonblick storartadt.
Af hvad vi redan antydt inses att Catha-
rinas af Medicis karakter är i sina yttringar
framställd icke, mindre hemsk än den i hi-
sterien visar sig; till maktbegäret för hennes
:egen räkning har författaren emellertid tillagt
ett annat motiv, hennes sträfvån att åt sina
barn bevara Frankrikes tron. Bilden har må-
hända härigenom blifvit mer mensklig: och
straffet drabbar så mycket hårdare då hon
slutligen finner alla- sina brott ha blifvit för-
gäfves begångna, allt blod förgäfves utgjutet.
Rolen är öfverlemnad åt fru Lagerqvist. Fru
L. är en förståndig skådespelerska som åda-
galägger en sund. och god uppfattning af ro-
len, men hon- besitter icke det djup i kän-
slan, är icke mäktig den inre hänförelse, som
fordras för en tragisk rol sådan som denna.
Dertill kommer att organen icke har den full-
het och styrka, som kan gifva tillbörlig kraft
åt uttrycket.
Henrik af Navarra visar sig här endast i
början af sin bana och i några få momenter af
sitt lif; man kan således icke här vänta nå-
gon fullt genomförd framställning af denne
Frankrikes fader, men man finner dock an-
tydningar om hvad hair en dag skulle blifva.
År Kinmansson uppbär rolen på ett lyckadt
och tillfredsställande sätt. Detsamma torde i
allmänhet kunna sägas äfven om mll Nord-
gren uti titelrolen:
Fvenne figurer; som man ofta möter i
Dumas arbeten, och hvilka han behandlar
med synnerlig förkärlek och verkligen cor
amore, äro hofnarren och den gascogniska rid-
daren. Äfven här saknas icke dessa figurer.
Hr Lagerqvist har åtagit sig den svåra upp-
giften att framställa narren; han går äfven i
land dermed på ett utmärkt sätt och hans
spel är särdeles väl genomtänkt. Gascogna-
ren representeras af hr Åhman på ett sät
som ingalunda skämmer den ypperliga bil-
den, Uti mindre framstående roler ser man
med nöje hrr Brandt, Zetterholm, Östberg
m. fl. Det sätt hvarpå hr Zetterholm gör!
sin sista sortie förtjenar en särskild mention.
Hr Arlberg visar sig såsom hertigen aj
Alengon alltjemt gå framåt både i hällning
och spel.