— Man läser i Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning för den 14 dennes:
Knappt hade skeppsfarlen öppnats och den länge
hämmade trafiken begynnt, förr än man skulle er-
hå la en ny erinran om olägenheten och orimligheten
af våra karantänsförfattningar, till trots af den för-
bättring de rönt. — Det första fartyg som skulle hit
inklareras möttes af befallningen att ligga i 3 da-
gars observationskarantän, derföre att det ej var för-
sedt med sundbetspass, oaktadt man nu ej på någon
ort hört talas om koleran. Fartyget, hemma i Göte-
borg och lastadt med socker från Liverpool, hade,
sedan det för öfver 2 månader sedan lemnat nämde
stad, anlupit Norge, hvarifrån redan för längesedan
6 man af . besättningen återvändt till Göteborg; un-
der tiden hade äfven kaptenen på några dagar be-
sökt Strömstad. Till trots häraf, måste emellertid
den dyrbara-och angelägna laddningen ligga ikaran-
täv, blott derföre att en onödig formalitet finnes i
författningen föreskrifven.
I sammanhang härmed kunna vi anföra ett bevis
huru ett underlättande å auktoriteternas sida kan
verka förmänligt för den allmänna trafiken och den
enskilda spekulationen, under det motsatsen kan lägga
svåra hinder för båda. Under den i England förlidet
är rådande goda konjunkturen för inköp af större
segelfartyg inköptes ett stort antal (såsom det upp-
gifvits 30) dylika fartyg af norske skeppsredare. Ge-
nom norska regeringens tjenstvilligbet blefvo doku-
menterna för dessa fartygs naturalisation afsända till
England, sä att flere af fartygen genast kunde be-
gagna de goda fraktkonjunkturerna, för att göra be-
tydliga vinster. — Då åter nu skeppsredare i Göte-
borg uppköpt några fartyg i England, mäste dessa
först föras till Sverge, innan de kunna emottaga na-
turalisationsrätt, hvarigenom de svenska skeppsredarne
gått förlustige samma fördelar som norrmännen utan
all svärighet kunnat tillegna sig.
M— LV