allt hvad som tarfvas för det ena och, så att
säga, hufvudsakliga ändamålet med ett sam-
hälle, nemligen skydd emot yttre våld.
Väl sökte Posttidningen att påföljande da-
gen i-sin tidhingsöfversigt vederlägga dessa
uppgifter genom en mängd vackra försäkrin-
gar; men då dessa icke åberopade någon of-
ficiel handling eller någorlunda. allmänt kän-
da förhållanden, så förmådde de ej:ubba den
föreställningen, jag en gång fattat; att Sven-
ska Tidningens redaktion skulle hafva: bättre
än Posttidningens reda på hvad som angick
vårt krigsväsende. Lika litet kunde jag skön-
ja någon önskvätd bevisande vederläggning
uti en i Aftonbladet den 3 dennes intagen
insänd-artikel, oaktadt det i öfrigt allvarliga
och skarpa bemötande Svenska Tidningen deri
rönte.
Visserligen erkände Svenska Tidningen sjelf
den 2 dennes, att alla vårä förråd äro bättre
försedda nu, än de någonbin varit, att vi
äro vida bätre rustade. nu, än vi voro 1741,
1756, 1789, 1898, 1812 och 1848, samt att
nuvarande krigsstyrelse visat all möjlig omtan-
ke att väl använda Ständernas anslag; äf-
vensom att det rastlöst arbetas på at. göra
vårt försvarsverk så starkt som tid -och för-
handen varande medel möjligen medgifvar.
Men då tidningen derjemte icke blott syntes
mig gjort alt för stor: skilnad på hvad.-som
skulle erfor !ras för ett anfalls- emot vid ett
försvarskrig, utan äfven, att dömma af dessa öf-
riga yttranden, ännu tycktes.1 det närmaste
vidblifva hväd den förut påstått;! .så ansåg jag
mig ännu ej tillfredsställd:
För egen skull företog jag mig derföre en
närmare undersökning och utredning, och då
denna utföll lugnande, hoppas jag att af den
läsande allmänheten ej klandras, då jag nu
framlägger det hufvudsakligaste deraf — helst
jag förmodar att de för alla kända bristerna,
om hvilka Svenska tidningen talar, varit lika
okända för flertalet af. svenska inbyggare
som för mig.
För äft, i likhet med Svenska tidningeuv,
icke blotta någon hemlighet, åberopat jag der.
vid endast sådana: handlingar som. äro till-
gängliga för nhvar. Bestämda:sifferuppgif-
ter undviker jag, för att ej blöttställasför an-
märkningar, i händelse af missräkning på en
eller annan obetydlig -sådan:- Likaledes får
jag erinra att — för att undvika ett idkeligt
upprepande. af. Svenska. tidningen har sagt
eto. — dess-påståenden utmärkas med:olika
stil och citationsteckeri. : bag
Artikeln .uppgifver, att vårt krigsväsende är:
Utan generalstabr,
Armåns anciennetets-tour- och-rangrulla äf-
vensom Sverges stats kalender utvisa, att
krigsmakten eger:en tem.igen stor konun-
gens generalstab, utom de kongl. .personer-
nes enskilta staber, hvilka fordom icke voro
såsom nu afskilda ifrån generalstaben. Om
man nu sifrån antalet i den sistnämda afdra-
ger sådana, som i anseende till ålderdom
eller mindre godt helsötillstånd icke böra på-
räknas till aktiv tjenstgöring i fält, så åter-
stå likväl minst några och trettio general-
stabsofficerare, utom sådana, som tillhöra
artilleristaben.
De flesta af dessa sakna visserligen krigs-
vana, men måste ovilkorligen ega den skick-
lighet -som -kan vinnas under fredstid, enär
det länge varit ett vilkor för att blifva gene-
ralstabsofficer, att. hafva genomgått examen
vid det: högre artilleriläroverket, om hvars
stränga fordringar väl flera svenska officerare
kunna lemna närmare upplysningar.
Antingen man nu vill ensamt hålla sig till
antalet eller äfven, såsom rätteligen bör ske,
taga bildningen med i beräkning, så upptäc-
ker. man, att svenska krigshären verkligen
eger en generalstab, som ej. behöfver blygas
att visa sig i bredd med de flesta andra län-
ders.
Dessutomm finnas flere officerare vid armen
som genomgått förenämda examen. Under
—-—— nn———- — -—..w—-——-—- —z———— nn
-—-—--—-—-— ---2-X z 3 -——-K -——Z2-.-z—sssnn7777! 2—.m——m—å OO piplkh Bo oJ———— —? — ? -— ---- - — — — ——
en mängd af år hafva officerare ifrån indelta
armån tjenstgjort vid topografiska kårens Tö-
kognosceringars.) Distriktsgeneraler och ka-
valleriinspektörer hafva, haft och hafva ifrån
dem underlydande fegementen flere officerare
såsom stabsadjutenter. Af alla dessa måste
en stor del obestridligen kunna påräknas till
stabstjenstgöring under krig.
Utan att räkna noga med siffran, visar det
sig häraf, att äfven en arm af 50 å 60,000
man, som Sv. Tidningen synes antagit vår
aktiva styrka böra vara, icke skulle blifva i
saknad af en behöflig generalstab — om än
möjligen en. eller. annan af det påräknade an-
talet icke vore utristad med ett så medfödt
naturanlag, som i. militäriskt hänseende är
lika nyttigt för en generalstabsofficer som i
konstnärligt för en. artist, — isynnerhet så
vida generalstabsofficerarnes tid under krig
ej komme att upptagas af. ett onödigt sådant
skrifveri, som lika väl kan verkställås af hvarje
yngling, som kan skrifva svenska öch räkna
qvatuor species.
sUtan trossn.
Under antagande af. att Rikets Ständers re-
visorer. icke skola kunna beskyllas för att
hafva. sett igenom fingrarne, -måste deras be-
rättelser till Rikets Ständer erkännas öfverens-,
stämmande med sanna förhållandet. Af dessa
inbemtas att, under; den nära 20-11iga freden
tills före början ef, sistförfiutne riksdag, gan-
ska betydliga summor utbetalts, under rubri-
ker: till armåns -tross, -trossens underhåll,
trossbod, och likaså till tygbehof, utrednings-
upphandlingar, och-, dylikt... Så alldeles utan
tross, äfven i vidsträcktare bemärkelse, kunde
ermån således icke vara vid -början af sist-
förflutne riksdag;- och icke är det tänkbart,
att. ej. äfven denna delen. af kri sväsendet
skulle. rönt prof:af vederbörandes nödiga upp-
VS ———— 0520 RO NERE
men jag tycker att ni icke skall kunna dö
lugnt med ett sådant der -brott på samvetet.
FRÖ TSE ara Al . si