— gy Therese syntes ändtligen igenkänna ChaDet var ju ni. min herre, som framförde denna förfärliga Menniskas helsning? OlyckKgel 021 Hvarföre äfhörde jag erb.. utrö: pade Kön med förvirrad blick och flämitande UpJag vat endast en tvingad budbärare, min fröken: för öfrigt kunde jag aldrig ana att ni skulle upptaga dena budskiekning såsom ni jorde; och nu är jag, vid Olympens alla dår; förtviflad öfver hela) sakenysedan jag sett att äfventyret ej utfallit enligt er önskän: : sTåla icke mera derom .;.allt är förbi, sade den unga flickan hastigt. Återstoden äf mma dagar skall förflytå i ett kloster... Möen kom nu, min herre, jag vill träffa min far : På stora landsvägen mötte de en delafpolisagenterna, under, Salviens befäl; emellan dem gick generalförpaktaren, hvilken, af oro öfver Therese, qvarlemnat sin hustru i vaghen, för att sjelf ila emot den älskade dottern. Då han nu träffade henne, hade hans ädje inga gränser, och hån tryckte henne g På gång gråtande i sina armar... den unga flickan syntes känslolös för de faderliga smekningarne. 1. sKom, skom min far., sade hon dystert, allt är. slut! . .. Med! dessa ioid-..drog hom-den stackars financieren häftigt ned: sig, till vagnen,s utan att märka huru han oupphörligt hemtade efter andan för att orka följa hennes snabba steg. EL OTTR JiPa Ckavigny såg fröken de Villeneuve undör sin färs beskydd; gick han emot Salvienj soörh nyfiket änderrättade sig om desistahändelserna, för att lemna honom Hartmamnns or: der och genast låta besätta gången under Pombe-Iösvire ; men Salvien Visade föga belåtenhet med den föreslagna planen. -,Jag trör, vid Pegätåsn, sade han iroHiskt, satt min värde medbroder i Apöllo behagar