DH IOUR IT Du, GoR 1 APDiL Återblick på Riksdagen.) Statsutskottet. En öfversigt af detta utskotts verksamhet omfattar hufvudsakligen sådana vigtiga frågor, för hvilka vi redan både under och efter riksdagen särskildt redogjort, såsom statsregleringsfrågorna, skatteförenklingsfrågan, jernvägsfrågan, statslånefrågan, m. fl... Vi. hafva således; ickes af nödemvatt här vidare än i korthet redogöra för hufvudresultatet. Vi vilja först kasta en blick på sammansättningen af utskottets personal. Den första uppsättningen bland Ridderskapet och Adeln, hvilken. var teml. permanent under hela riksdagen — emedan, enligt en inom den rådande majoriteten på riddarhuset träffad öfverenskommelse, afsägelser under riksdagen icke fingo ega rum — var följande: karmmarherren och riddaren, numera Nordstjernekommendören friherre Carl Åkerhjelm (ordförande), kaptenen, numera majoren och stabschefen D. G. Bildt, landshöfdingarne SS. öd. Yroil och O. J. Fåkraeus, kaptenen F. W. Lejonancker, majoren, numera öfverste J. M. Björnstjerna, amiralen C.G. Virgin, efter hvars kallelse till minister i London invaldes kaptenen C. B. Lilliehöök, ryttmästaren C. T af Wirsen; hvarjemte kaptenen; numera kam marherren friherre : Rudolf Cederström och öfverstelöjtnanten T. W. Lode voro utsedde till supleanter. Presteståndet: biskoparne Heurlin och Annerstedt, prostarne Schram, Forssell, Arosenius, Jellbom, Berlin, Holmberg och Gumelius. Borgareståndet: hrr Gråå (Stockholm), Wern (Göteborg), Grape (Gefle), Lindström (Wisby), Hörnstein (Örebro), Nordvall (Linköping), Berg (Uddevalla), samt brukspatronerne Berger från Wermland ,och Cassel från Nerike. Bondeståndet: Matts Pehrsson från Stockholms län; Ola Månsson från Malmöhus län, Måns Månsson från. Vesternorrlands län, Lars Rassmundsson från Bohus län, Pehr Mattsson från Vesternorrlands län, Malntin från Vestmanlands län, Lars Magni. Knutsson från Östergötlands län, David Andersson från Hallands län och Anders Henriksson från Örebro läns När man granskar denna namnlista; får man i. sanning just ickemågot öfverdrifvetbögt berepp om den sakkunskap och de statsmannaöriågor som stodo detta vigtiga utskott till buds: Också synas de främsta ståndens ledamöter hafvå i utskottet blifvit placerade med hufvudsaklig beräkning på deras förmodade medgörlighet i anslagsfrågor, ochi borgare-och bonidestånden med en motsatt beräkning. () Endast i andra rummet torde de respektive valkollegierna inom stånden, hafva fästat afseebde å de insigter, den omdömesförmåga och den talang; som tagas: i anspråk hos: en.lsdamot af detta underf riksdagarne mäktigaste utskott, hvars fullkoniligt sjelfständiga ställnibgetill regeringen och upplysta bedömande afstatens tillstånd? och ,behof. är af mer betydenhet än någon annan R. St:s delegätion.: Att ledamöter äfven med dessa egenskaper inom utskottet--funnos; bör icke förnekas, ehuri de icke, inom; något stånd utgjorde majoriteten och.icke. inom något. kunde utöfva -detpolitiska inflytandexsomsvarit både möjligt och önskligt, om utskottet varit till någon del annorlunda sammansatt, der sådant kunnat ske, t. ex. inom borgareoch bondes stånden, der man; enligt vår tanka, begick det. misstag, att, hvad statsmånnaförmåga beträffar, fäs!a mera vigt vid. åtskilliga andra utskott, än vid statsutskottet. Hvad först beträffar stätsregleringsfrågorna, så blefvo dessa mer än vanligt knappbändigt behandlade. Erfarenheten visade, att utskottets majoritet vid nästan alla tillfällen lätt böjde sig för -enhögre vilja och mäktigare inflytanden, så att, så vidt vi erinra oss, aldrig något statsutskott här i landet funnits, som så omotiveradt och så frikostigt tillstyrkt utgifter till snart sagdt-allt hvad regeringen pekade på; Vi erinra:oss. nemligen knap-ast mör än ett enda vägradt anslåg af dem som lågo regeringen om hjertat, nemligen det för femte eller sjette gången begärdavaf 40,000 rdr årligen till insträktionskompanier: I öfrigt visar den utfärdade riksstäten, att de ordinarie: statsanslagen blifvit tillökta. Andra hufvudtiteln (justitiedepartementet) från 1,160,250 till 1,190,360eller -med 30,110-rdr. Fjerde hufvudtiteln (landtförsvarsdepartementet). från. Sm till -4,376,340, eller med 115,010 rår. Femte hufvudtiteln (sjöförsvarsdepartementer 1,551,950 till 1,590,520 eller med 570. Sjette, hufvudtitelna(civildepartementet) från 888;160 till 994;140 eller råed 105;980 rdr. : ,Sjunde .bufvudtiteln . (finansdepartementet) från 1,756,620 till 1,783,780 eller med 27,160 Åttonde hufvudtiteln (ecklesiastikdepartementet) från 1,194,980 till 1,305,830 eller Nionde hufvudtiteln garn och indragningsslyterte) från 618,933 till 629,460 eller med 10;527: rår.ss smowkbörd Än Åse Första hufvudtiteln (kongl. hofoch slottsstaterna) samt tredje hufvudtitelh (utrikesdeartementet) hafva icke undergått någon fördring. Hela den ordinarie riksstaten, som vid 5) Se A. B. n:o 9, 14, 15, 23 och 35. Hin ioenkänna Cha-t