DH IOUR IT Du, GoR 1 APDiL
Återblick på Riksdagen.)
Statsutskottet.
En öfversigt af detta utskotts verksamhet
omfattar hufvudsakligen sådana vigtiga frå-
gor, för hvilka vi redan både under och efter
riksdagen särskildt redogjort, såsom statsreg-
leringsfrågorna, skatteförenklingsfrågan, jern-
vägsfrågan, statslånefrågan, m. fl... Vi. hafva
således; ickes af nödemvatt här vidare än i
korthet redogöra för hufvudresultatet.
Vi vilja först kasta en blick på samman-
sättningen af utskottets personal.
Den första uppsättningen bland Ridderska-
pet och Adeln, hvilken. var teml. permanent
under hela riksdagen — emedan, enligt en inom
den rådande majoriteten på riddarhuset träffad
öfverenskommelse, afsägelser under riksdagen
icke fingo ega rum — var följande: karm-
marherren och riddaren, numera Nordstjerne-
kommendören friherre Carl Åkerhjelm (ord-
förande), kaptenen, numera majoren och stabs-
chefen D. G. Bildt, landshöfdingarne SS. öd.
Yroil och O. J. Fåkraeus, kaptenen F. W. Le-
jonancker, majoren, numera öfverste J. M.
Björnstjerna, amiralen C.G. Virgin, efter hvars
kallelse till minister i London invaldes kap-
tenen C. B. Lilliehöök, ryttmästaren C. T af
Wirsen; hvarjemte kaptenen; numera kam mar-
herren friherre : Rudolf Cederström och öfverste-
löjtnanten T. W. Lode voro utsedde till sup-
leanter.
Presteståndet: biskoparne Heurlin och Anner-
stedt, prostarne Schram, Forssell, Arosenius,
Jellbom, Berlin, Holmberg och Gumelius.
Borgareståndet: hrr Gråå (Stockholm), Wern
(Göteborg), Grape (Gefle), Lindström (Wisby),
Hörnstein (Örebro), Nordvall (Linköping),
Berg (Uddevalla), samt brukspatronerne Ber-
ger från Wermland ,och Cassel från Nerike.
Bondeståndet: Matts Pehrsson från Stockholms
län; Ola Månsson från Malmöhus län, Måns
Månsson från. Vesternorrlands län, Lars Rass-
mundsson från Bohus län, Pehr Mattsson från
Vesternorrlands län, Malntin från Vestmanlands
län, Lars Magni. Knutsson från Östergötlands
län, David Andersson från Hallands län och
Anders Henriksson från Örebro läns
När man granskar denna namnlista; får man
i. sanning just ickemågot öfverdrifvetbögt be-
repp om den sakkunskap och de statsmanna-
öriågor som stodo detta vigtiga utskott till
buds: Också synas de främsta ståndens le-
damöter hafvå i utskottet blifvit placerade
med hufvudsaklig beräkning på deras förmo-
dade medgörlighet i anslagsfrågor, ochi bor-
gare-- och bonidestånden med en motsatt be-
räkning. () Endast i andra rummet torde de
respektive valkollegierna inom stånden, hafva
fästat afseebde å de insigter, den omdömes-
förmåga och den talang; som tagas: i anspråk
hos: en.lsdamot af detta underf riksdagarne
mäktigaste utskott, hvars fullkoniligt sjelf-
ständiga ställnibgetill regeringen och upplysta
bedömande afstatens - tillstånd? och ,behof. är
af mer betydenhet än någon annan R. St:s
delegätion.: Att ledamöter äfven med dessa
egenskaper inom utskottet--funnos; bör icke
förnekas, ehuri de icke, inom; något stånd ut-
gjorde majoriteten och.icke. inom något. kunde
utöfva -det- politiska inflytandexsomsvarit både
möjligt och önskligt, om utskottet varit till
någon del annorlunda sammansatt, der sådant
kunnat ske, t. ex. inom borgare- och bondes
stånden, der man; enligt vår tanka, begick
det. misstag, att, hvad statsmånnaförmåga be-
träffar, fäs!a mera vigt vid. åtskilliga andra
utskott, än vid statsutskottet.
Hvad först beträffar stätsregleringsfrågorna,
så blefvo dessa mer än vanligt knappbändigt
behandlade. Erfarenheten visade, att utskot-
tets majoritet vid nästan alla tillfällen lätt
böjde sig för -en- högre vilja och mäktigare
inflytanden, så att, så vidt vi erinra oss, al-
drig något statsutskott här i landet funnits,
som så omotiveradt och så frikostigt tillstyrkt
utgifter till snart sagdt-allt hvad regeringen
pekade på; Vi erinra:oss. nemligen knap-ast
mör än ett enda vägradt anslåg af dem som
lågo regeringen om hjertat, nemligen det för
femte eller sjette gången begärdavaf 40,000
rdr årligen till insträktionskompanier:
I öfrigt visar den utfärdade riksstäten, att
de ordinarie: statsanslagen blifvit tillökta.
Andra hufvudtiteln (justitiedepartementet)
från 1,160,250 till 1,190,360- eller -med
30,110-rdr.
Fjerde hufvudtiteln (landtförsvarsdeparte-
mentet). från. Sm till -4,376,340, eller
med 115,010 rår.
Femte hufvudtiteln (sjöförsvarsdepartemen-
ter 1,551,950 till 1,590,520 eller med
570.
Sjette, hufvudtitelna(civildepartementet) från
888;160 till 994;140 eller råed 105;980 rdr.
: ,Sjunde .bufvudtiteln . (finansdepartementet)
från 1,756,620 till 1,783,780 eller med 27,160
Åttonde hufvudtiteln (ecklesiastikdeparte-
mentet) från 1,194,980 till 1,305,830 eller
Nionde hufvudtiteln garn och indrag-
ningsslyterte) från 618,933 till 629,460 eller
med 10;527: rår.ss smowkbörd Än Åse
Första hufvudtiteln (kongl. hof- och slotts-
staterna) samt tredje hufvudtitelh (utrikesde-
artementet) hafva icke undergått någon för-
dring.
Hela den ordinarie riksstaten, som vid
5) Se A. B. n:o 9, 14, 15, 23 och 35.
Hin ioenkänna Cha-t