I ma a OO
sen. Bladet: säger sig gjelft vara i tillfälle
meddela de enda fullt tillförlitliga underrät-
telserna, hvilka. dock måste blifva ganska
sparsamma, då den strängaste tystlåtenhet iakt-
tages. Derefter berättar M. Post, att ett pro-
tokoll, innehållande tolkningen af de fyra
punkterna, blifvit till en början af de full-
mäktige undertecknadt, dervid dock ryska ge-
sandten reserverat sig mot hvarje kränkning
af Rysslands värdighet.
Amiralitetet hår beslutat, att hädanefter in-
gen utlänning skall antagas i permanent tjenst-
göring på kongl. flottan.
Regeringen har befraktat ett betydande an-
tal kolskepp, som skola förse flotturna i Öster-
sjön och Svarta hafvet med kol. Redan hafva
50 å 60 kolskepp-från Tyne afgått till Öster-
sjön.
Regeringen lärer för närvarande sysselsätta
öfver 200 privata ångfartyg, bland hvilka nä-
gra höra till de största skepp i verlden.
Bland kolarbetarne i Wolwerhampton och
Bristol hafva oroligheter utbrutit till följd af
en tillkännagifven nedsättning af -daglönen.
En hop af 3 till 5000 man plundrade maga-
sinerna och slogs med polisen.
Enligt underrättelser från Cap, som gå till
deh 22 Januari, var lugnet i kolonien åter-
stäldt och den nye guvernören, sir G. Grey,
gjorde en inspektionsresa genom gränsdistrik-
terna. Koloniens parlament skultei Mars må-
nad sammanträda.
BELGIEN.
Andra kammarens president hade samman-
kallat representanterna till den 26 Mars, eme-
dat flera lagar, som den 1 April träda ur
gällande kraft, måste förnyas. Senaten var
sammankallad till def 29.
TYSKLAND.
Preussen. Frågan om Öresundska tullen har
föranledt vidlyftiga. förhandlingar inom andra
kammarens komite. Regeringens kommissa-
rier förklarade, att regeringen var fullkomligt
ense derom ati denna: tull hårdt tryckte Öster-
sjöhandeln och medförde så stor förlust, att
man visserligen måste anse dess möjliga upp
-hätvande såsom en ytterst vigtig angelägen-
het;. den. hade också alltid sträfvat för att, för
så vidt som de allmänna förhållandena med-
gåfve det, kunna uppnå detta mål och skulle
fortsätta dessa sträfvanden; . emellertid borde
man icke för det närvarande vänta några af-
görande steg. För öfrigt vore en s. k. hög-
hetsrätt för Danmark till sundska tullen al-
drig erkänd af Preussen, och i traktaterna af
1816 och 1846 vore ett sådant erkännande
icke heller uttaladt. .,Komiten -har försökt i
siffror uppskatta bördan för. den preussiska
Östersjöhandeln af Öresundstullen och ansla-
git den för 1853 till 4,357,501 danska riks-
daler. Den. danska budgeten angifver såsom
inkomst af Öresundstullen endast en summa
af 1,841,046 danska rdr, återstoden absorbe-
ras af omkostnaderna. Komiten har kommit
till det resultatet att Öresundstullen är en
tribut, som strider mot folkrätten och som
otillbörligt, orättvist och mot allt sundt för-
nuft tynger på handeln till och från Öster-
sjön; den föreslår derföre kammaren att den
i förening med regeringen erkänner Öresunds-
tullens skadliga inverkan på Preussens han-
del, och väntar, till följd af de meddelanden
regeringen gjort, att den icke skall lemna obe-
gagnadt nägot passande tillfälle till dess af-
skaffande.
I den preussiska cirkulärdepeschen af d. 8
Mars omnämnes en förtrolig depesch från fri-
herre von Manteuffel till grefve von Hatzfeld.
Den lyder enligt uppgift från Times korres-
gondent i Paris: sålunda :
Hr grefve! Jag har mer än en gäng haft tillfälle
att underrätta ers excellens om förtroliga kommuni
kationer, som jag haft med markis de Moustier och
vid hvilka denne, utan tvifvel på uppdrag af sin, re-
gering, gaf tillkänna en ömtålighet för att icke säga
anförde besvär öfver konungens representant vid det
enr, andra eller tredjesfrämmande ;hofvet. Dessa! i
allmänhet med mer eller mindre bitterhet fortsatta
insinuationer inträffade oftast i sammanhang med
samtal, som vi bait med, franska utrikes ministern. l,
Jag har som ni vet föredragit att icke inlåta mig på
motsvarande motbeskyllningar. -Jag. skulle visserligen
ha kunnat emot dem satt andra beskyllningar, ty det
har säkert icke fattats oss antydnivgar i franska re-
geringens hållning och språk, som uti sig i af:eende
på Preussen innebära. en icke vänskaplig karakter och
ganska litet motsvara, den af kabinet et-i Tuillerierna
uttalade önskan att, närma .sig till, oss och så
mycket som möjligt assimilera de båda regeringarnes
olitiska äsigter. Men jag har afbållit mig frän ätt
träda denna väg, emedan jag tror mig hafva gjort
den erfarenhetön .att..korrespondenser af denna. art
sällan leda till, en. verklig: öfverenskommelse -och i
allmänhet blott bidraga att förgifta en ursprungligen I
genom misstroende förorsakad stämning. Icke heller
skulle jag vid detta tillfälle afvika fråga denna vana;
om icke det sista meddelandet af ofvan ski:drade be-j
skaffeuhet, som hr de Moustier gjort mig, syntes hafva
en särskild karakter. Dess föremål var det språk, som
hrv. Bismark-Schönbausen uppgafs hafva fört vid tyska
förbundsdagens session d. 22 Febr,. rörande de motiver
som hafva föranledt förbunds eslutet af d. 8 Februari.
Jag tillstår, hr grefve, att ingenting skulle hafva kun-
nat mera öfverraska mig än dessa anmrkningar af
ett främmande kabinett öfver..hvad som inträffat i
en session af förbundsförsamlingen, rörande hvilket
vi sjelfva då voro nästan utan detaljerade . officiella
onderrättelser, och öfver hvilket protokollet då
ännu icke vara tryckt och kanske ännu ej är
tryckt... Hans - Maj:ts regering var van — och
skall å sin sida icke afvika från denna vana — att
betrakta tyska förbundets rädplägningar såsom ut-
trycket af Tysklands nationaloafhängighet och såle-
des skyddade för hvarje främmande inblandning. Vi
äro öfvertygade, att andra regeringar öfverensstömma
med oss i denna äsigt oeh, likasom vi, aldrig skola
medgifva att denna främmande öfveruppsigt öfver
förbundsbesluten utöfvas, ännu innan de öfvergått i
bandlingarne och derigenom hunnit inom offentlighe-
tens område; dessa regeringar skola dela vär rätt-
mätiga förvåning, då de se att till och med deras
represeutanters förtroliga yttranden vid förbundsda-
gen äro utsatta för utlandets uppsigt och kritik.
Det är tillräckligt herr grefve, om jag säger, att
jag tror mig eftersätta något af Preussens värdighet
såsom tysk stormakt, om jag ville taga det af dess
representant vid förbundsdagen förda spräk i försvar
för främmande kabinetters klander. Dessutom äro
motiverna för förbundsbeslutet af d. 8 Februari tag-
na till. protokoll. Det är möjligt, att de icke äro
alla förbundets medlemmar i smaken. I detta fall
stär det dem fritt alt öppet uttala sig emot sina med-
förbundna... Men äfven de, som ej önska att se för
bandscentralorganens handlingar förfalskade genom ex
post facto-interpretationer, står det fritt att beriktiga
RR dn RR endera