var de häktades antal år 1835 — 11,637.,
dito dito 1840 — 16,02:3.
dito dito 1845 — 15,4,83.
dito dito . 1850 — 12 185.
dito dito 1853 — 17.354,
Efter att således ifrån år 1840 till och raed är 1850
hafva fortgätt till en ständig förminskoiog, oaktadt
folkmängdens oupphörliga tillväxt, steg fångantalet
plötsligen år 1853 till nära 50 procents förökning
emot hvad det utgjorde tre är förut. Förhållandet
för dessa tvenne år emellan svärate och lindrigare
häktningsanledningar var äfven temligen Jikartz dt i
afseende på tillväxten, enär antalet af häkts qe för
undergående af ransoakning, fängelse vid vatten, oc) bröd
eller enkelt fängelse år 1850 utgjorde 8049, men steg
år 1853 till 12,054, samt antalet af häk.ade för för-
svarslöshet och olofligt kringstrykande var dt förra
året 3544 emot 4646 det sedriare året,
Såsom alltid f rut, inträffar äfven nu det anmärk-
ningsvärda förhållande, a.t ehuru landets qvinliga be-
folkning med mera än 100,000 personer öfverskjuter
den manliga, antalet af häktade qvinnor mångfaldigt
understiger det af Päktade manspersoner, något som
ojäfaktigt bevisar qvinnokönets större frihet från gröfre
laster och brott, än det manliga könet. Således, när
är 1853 häktades omkring 14,000 karlar, blefvo blott
omkring 3000 qvinnor inmanade i häkte.
idare inhemtas att, i förhållande till folkmängden,
de inom Stockholms stad dömdes antal varit nära 2,
gång större än inom Stockholms län, samt
3,52 gånger större än inom Blekinge län,
n :0 :0
65 : : Kalmar län,
8,22 d:o d:o Östergötlands län,
9,08 d:o d:o Elfsborgs län,
9,12 d:o d:o Malmöbus län,
9,32 d:0 d:o Göteborgs län,
10,21 d:0 d:o Gottlands lån,
10,27 d:o d:o Nerikes län,
10,92 d:o d:o Christianstads län,
11,10 d:o d:o Stora Kopparbergs län,
12,10 d:0o d:0 Upsala län,
12,60 d:o d:o Vestmanlands län,
12,74 d:o d:o Kronobergs län,
13,04 d:o d:o Jönköpings län, .
4,67 d:o d:o Gefleborgs län,
14,15 d:0o d:o Vermlands län,
15,18 d:o d:o Hallands län,
18,22 d:0o d:o Södermanlands län,
23,27 d:o d:o Skaraborgs län,
42,82 d:o d:0o Vesternorr:ands län,
91,02 d:o d:o Jemtlands län,
123,37 d:o d:o Vesterbottens län.
Antalet af lifstidsfångar, söledes af samhällets gröf-
sta förbrytare, har på de sednare tjugö ären ökat sig
i en eroväckande tillväxt. Det utgjorde:
år 1835... 574,
1840 ... 733,
1845 . . . 1040,
1850 . . . 1400,
1853 ... 1507,
samt har såleder på dznna korta tidrymd nära nog
tredubblats.
Vid jemförelsen emellan folkmängden och de häk-
taes antal finn; man, att vid slutet af:
år 1835 hvar 701:sta
1840 591:sta
1845 52l:sta
1850 660:de
1853 -588:de
person i landet varit mot sin vilja friheten beröfvad.
Det bar de sednare ären blifvit påstådt och upp-
mrepadt, att darnamord skulle inom landet begås myc
ket oftare än förut, och ett stöd för detta pästående
bar hemtats af vågra händelsevis tätt på hvarandra
äpträftade dylika brott. Närvarande berättelse veder-
Jägger dock detta pästäende, utvisande att år 1853
endast 11 qvinnor blifvit dömda för barnamord elle:
delaktighet deri emot 18 för samma brott året förut
dömda.
Bland de bäktade förekomma år 1853 äfven 8 män
oeh 1 qvinna såsom frivilliga arbetsfångar.
Af till döden dömda förbrytare hafva under loppet
af är 1853 blifvit benådade 29 och afrättade 11.
Bland hela antalet häktade bafva endast 104 fäån-
gar förekommit, bvilka ej kunnat läsa innantill.
Fångpredikanternes yttranden i afseende på den mo-
raliska förbättringen har utfallit ungefärligen lika,
som under de föregående åren, nemligen att det inom
de gamla länsfängelserna är omöjligt att ästadkomma
någon sädan förbättring, men att deremot inom eti
och annat straff-fångelse förhoppning dertill visat sig
under en sednare tid, samt att de nya cellfängelserna
fortfarande utöfvat en särdeles fördelaktig verkan i
berörda afseende, fastän en sädan förbättring ännu i
väsentlig män motverkas af fångars transporterande
till undergående af ransakning vi häradsrätterna.
Vid cellfängelsesystemets införande fruktade man
temligen allmänt, att detsamma skulle utöfva ett
skadligt inflytande på fångarnes helsotillständ, isyn
nerhet att det lätteligen kunde leda till sinnesrubb-
ningar. Äfven denna farhäga vederlägges af närva-
rande berättelse, hvaraf inhemtas, att fall af sinnes-
sjukdomar inom häktena under de trenne sednare åren
still 1853 allt mera sällan förekommit och sistnämda
:år endast uppgätt till 21, med ett dödsfall.
kaEnär sammanräknade kostnaden för fångars och
;kronoarbetskarlars underhåll, beklädnad och sängklä
der under är 1853 uppgått till Hågot öfver 340,000
rdr bko, utgjorde säledes medelkostnaden för hvarje
fånge 9 sk. 1 rst. för dagen och 69 rdr 28 sk. 11
rst. för äret.
Den under äret uppkomna inkomst genom fån-
garnes arbetsförtjenst har utgjort i arbetsfängel-
SerDA s . s s - s 35,539 rdr 33 sk, 9 r.
i fästningsfängelserna . . 11,152 9 2
wid kronoarbetskären . . 20,875 4 8
tillsammans :7,566 rdr 47 sk. 7 r.
———
Vecko-uppgifter rörande Riksbanken, afgifna
den 23 Mars,
Fonden till utlåning för handel och
näringar.
Vezel-diskonten. Den 16 till d. 23 Mars.
WUtestäende, evligt sista rapporten 921,565: 25. —