Svenska Tidningen, som en längre tid,
likasom med ett slags skadeglädje, framhål-
lit de många och stora missförhållandena i
ehgölska militärförvaltningen, har nu jemväl, af
en artikel i veckotidningen Economist, hemtat
anledning att vända uppmärksamheten åt den
civila förvaltningen och. det dåliga skick hvari
denna föregifves befinna sig inom landet med
de fria: institutionerna .och den -parlamentari-
ska styrelsen, som framför allt annat är en
nagel i-ögat på våra konservativa byråkrater.
Härom vilja vi endast i förbigående anmärka,
att fordringarne.på hvad som inom den ci-
vila förvaltningen i England skall anses vara
väl gjordt och förtjena benämningen af dug-
ligt arbete, för visso tager i anspråk ett vida
större mått af både kunskaper, skicklighet och
talent -än hvad som -här i landet får namn,
heder och värdighet af kapacitet, samt att
hvad som här antages eller får passera såsom
prätt. brav säkert vid. de flesta tillfällen i Eng-
land -skulle kasseras. Vid sådant förhållande
torde det hafva varit försigtigare af Svenska
Tidn, att. icke väcka på denna björnp och deri-
genom söka upphöja den svenska civila em-
betsmannakåren på bekostnad af den engel-
ska. . Svenska Tidningen borde väl äfven hafva
erinrat sig, att då vår af byråkratien organi-
serade förvaltning hvimlar af en hel legior
embets- och tjenstemän, så har man jemfö-
relsevis dermed i England ett högst ringa an-
tal sådana, i anseende till der förargliga sjelf-
styrelsen, som der gör dem. i så många fall
öfverflödiga.
Om denna sak är det likväl icke nu
gagn vår afsigt att vidare orda. Men då
iyenska Tidningen framhåller snart sagdt så-
som ett bevis -på obskurantism och aristokra-
tiskt öfvermod, att en af Englands liberala
tidningar hyser tvifvelsmål att föreskriften
om .: examina. såsom --vilkor för antagningen
till embetsman :skulle innefatta ett tillfyllest-
görande botemedel för den nu öfverklagade
uglij m- och grundlägga ett -befordrings-
system, stödt endast på rättvisa och förtjenst,
så vilja vi icke obetingadt biträda denna sats,
dels..emedan, erfarenheten obestridligen jäfvar
det påstående: att: England och Frankrikey der
embetsexatnina saknas, hafva i någon mån
mindre dugliga embets- och : tjenstemän än
Preussen; Danmark; Sverge -och Norge, -dert
sådana exarhina äro föreskrifna, åldraminst
hvad , vårt eget land beträffar, dels derföre
att.om än. befordringarne .i.de lägre gradernad
ellersde minst maktpåliggande kunna regle-
ras. genom . examina, .och dessas fordringar
förslå. för att.der vinna en viss duglighet, så.
är ett sådant ändamål likväl icke möjligt att på
dettä sätt erna vid befordringar till högre em-
beten, der man kan vara fullproppad af exa-
menskunskaper och ändå vara en ganska me-
delrinåtti2, för att icke säga :oduglig; förvalt-
ningsöhef eller ståtsman. Dessutom bör det
väl märkas, att det visst icke är demokratien,
som här i landet infört examensväsendet för
embetsmän, utan öyråkratien under frikets:
tiden... Vi.skulle likväl föreställa oss, att de
utmärktaste. embetsmän .och största statsmän
Sverge haft, t; ex-en-Axel Oxenstjerna, Ar-
vid Horn, Andefs Johan von Höpken, Carl
Gustaf Tessit, Samuel. Åkerhjelm (Agrico-
nius), Erik Cindsköld (Lindeman), Michael och
Nils Gyldenstolpe (Wexionius), Johan Lillien-
crantz (Westerman), Carl Erik Lagerheim
(Bergqvist), Gustaf Fr. Wirsn m. fl., inga-
lunda dertill blifvit qvalificerade genom
exarfiha, likasom, med undantag af de tre
förstnämda,- de öfriga och många flera än
de varit s. k. parvenyer med ett simpelt de-
mokratiskt ursprung. Också lärer det väl
icke ens nu för tiden fästas särdeles myc-
ket afseende på hvilka examina som blif-
vit absolverade af de personer som utnäm-
nas till högre embeten med undantag för
domare; ja, vi hafva äfven i sednare ti-
der -haft statsråder, som icke tagit några
examina alls, eller åtminstone en ganska
lindrig sådån, men med hvilka landet varit vida
mer belåtet än med andra, som undergått
alla möjliga examina. Icke heller kunna vi
erkänna att befordringarne här i landet äro
mera rättvisa än annorstädes; derföre att man
behöfvet en examen för att blifva extra: ordi-
narie, Nvärefter troligen ingen menniska, om
ens den examinerade sjelf, vidare tänker på
de vitsord han vunnit. i sina examina, ej
heller grundlägger beskaffenheten af dessa
någon hans framtida befordran, Vi erkänna
likväl att förhållandet är anmnorlunda i Dan-
mark och Nörge, der de examina som afläg-
gas verkligen erfordra ett så beskafadt och
betydligt kunskapsmått, att det kommer den
som aflagt dessa prof till väsentlig nytta vid
hans embetsförvaltning; och Vi skulle således
anse ganska nyttigt, att sådana prof stadga-
des. äfven för embetsmän i Sverge, der det
åter är så illa stäldt att man t. ex. kan vinna
inträde i statsdepartementerna af konungens
kansli samt på den s. k. kanslisidan i rikets
kollegier, titan att känna hvarken allmänna
lagen eller .de kamerala och administrativa
författningarne,. d- Vv. 8, jemnt upp intet. af
hvad man:behöfver veta för sin tjenstgöring
i deösa embetsverk. Så länge detta är för-
hållandet.. oeh . dessutom. befordringsväsendet
här är till: den: grad otillfredsställande och
beroende af tillfälligheter, rekommendationer;
gunst hos chefer eller på hoivet som för när-
varande, borde måhända Sv. Tidn. hellre ar-
beta på att förbättra vår ställning i detta hän-
seendey. än, att .klandra förhållandena i ett
annåt land. derföre att de icke närma sig våra
egna, eller att söka sak. .med,.en liberal.en-
gelsk tidning för det den ieke har samma
byråkratiska begrepp om rätt till befordringar
till statens embeten, som Sv. Tidn., utan äf-
ven i detta hänseende hyser den åsigt att det
icke är genom skrå- eller, examenstyång som
man frambringar en Högre duglighet inom
förvaltningen, lika litet som genom s. k.
mästerprof inom näringslifvet.
—
— H. M. Könungen-har idag-hållit konselj:
— Under den 16 dennes har K. M.. efter
R ba et
- IR NK fö 9 fr