Svenska Skogshushållnings-
Sällskapets
nästa sammanträde kommer enligt dess beslit
att hållas i Arboga den 1:sta nästkom. Juni;
jå Rådhuset derstädes, och inbjudes härmed
(en hvar, som saken.kan intressera.
Sedan det vid förra sammankomsten uppställda
utkastet, och vidare derom inkomna förslag, till
stadganden varit under öfverläggning, och stadganden
för Sällskapet defmitift blifvit antagna, komma föl-
j jande inkoinna frågor; så långt medhinnes, att afhandlas:
1:o På hvilket sätt gör man skogsbetet minst skåd-
ligt för skogsväxten under nuvarande stängsel-lag-
stiftning ?
2:0 Böra skogar före indelning till trakihuggning prö-
visienelt behandlas, för att dertill beredas?
3:0o Hvadärverkan af sveul jande eller fallbränning?
4:0 Huru skall: man åstadkomma; att skogsfrön af de
vanligaste slag, såsom Tall, Gran och Björkfrön,
blifva så allmänt samlade, att de beständigt
finnas i handeln att tillgå?
- 5:o Hvilken är den bästa kolningsmetoden, och hvilket är
det åndamålsenligaste sättet för uppskatt-
ning af olika sorters kolmilor ?
6:0 Huron böra kådania trökter, synherligäst fsll,
soim visa h serdeles-benögenhet att öfverväxas med
Asp, behandlas?
7:0 Är det i allmänhet skäl att söka motarbeta nyss-
nämnda trädslag?
8:0o Huru bör man förfara för att åter erhålla skog
på sådana större trakter, som äro, Yanligen till följd
af ofta förnyad fallbränning, så utmagrade, att de
endast bära ljung, och hvilket är i sådant fall
det tjonligaste kultärsättet?
9:0 Hvilken omioppstid. är den mest passande för hög- och
nederskog på olika sorters jordmån?
40:o När är lämpligaste tiden för afverkning af olika
slags skog, med afseende på virkets största håll:
barhet och motstånd mot röta ?
11:o Huru släckas milor och hvilket är det lämpli-
gaste sättet att på de orter, der milsläckning ej är
bruklig, införa densamma ?
12:0 Har milors tätare eller glesare iInresving
verkligen inflytande på kolniogen, och bvad inflytande
lar den?
13:0 Vore ej lämpligt att på trycket ulgifva en kort och
populär skrift, för att upplysa, isynterhet allmö-
gen, om skillnaden -emellanroch följder af en-rationel
eller en planlös och förstörande skogsbushålloing ?
14:o Hvilket är största hindret för införandet af en
rationel skogsskötsel vid enskilda skogar?
15:0 Äro alla mossar som kunna uttorkas, tjenliga
till skogsväxt?
16:0 Är det för detta ändamål nödvändigt och nyttigt
att uttorka mossar till större djup, än hvårtill
trädens rötter kunna nedtränga, eller måste mosseii
grandtorkas?
17:o Huru bör man tillvägagå för att med minsta kost.
nad vinna ändamålet — vattnets afledande, och
de ofruktbara mossärternas föfrvittring?
18:0o Hvilka trädslag äro till såning eller. plantering
tjenligast på uttorkade mossar af olika slag?
I9:o Finnes någon erfarenhet inom eller utom riket, som
visar att fordom ofruktbara mossar, som för ett
hundrade år sedan, eller längre tid tillbaka blifvit
uttorkade, nu bära vacker och mogen skog af
foru eller annat trädslag ?
0:0 Kan svedjande under intet förhållande försva-
ras, äfven om antändningen sker med urskiljhing och
försigtigbet, -och. endast när marken är så-våt, att
jorden icke kan brinna utan endast mosse. och ljung,
samt qvistar och ris eftef den fällde och bortförde skogen?
4:o Gifves det intet medel att göra de unga plantornk
esmakliga för kreaturen — någon föga kostsanr
och lätt användbar smörja, som icke bindrade plan-
tornas växt; men som, lik den bvyarmed vargar för-
drifves, vore för kreaturen genom sin kt eller smak
vidrig, och hvarmed. de unga plantornas toppar kunde
vårtiden öfverstrykas ?
Svar å ofvanstående frågor böra skriftligen, före samman-
omsten, till Ordföranden insändas.
Westerås och Westsura den 26 Mars 1855.
i C. L. OBBARIUS,;
Ordförande:
THEODOR ELFSTEDT;
Sekreterare,
Filos. Magister.