förklarat sina vigtigaste intressen fordra att bekämpa, emedan, eöligt dess öfvertygelse, tuseatals jordbrukare skulle falla offer för en sädan reform. En fråga som rönt denna sällsporda behandling torde omsorgsfullt böra skårskådas, och det kan då vara skäl att se till, att icke jordbrukaren må öfverraskas af en i ofid ifrågasatt och af inga tvingande omständigheter framkallad reforz, så mycket mera som, om också hittills, å ena sidan, så öfverraskadae förmåner blifvit honom å? svenska folketsrepresentanter beredda, han likväl äå andra sidan mera sällan beböft beväpna sig emot idber, fieniliga emot. hans iatressen. Det kan vara skäl att se till, om icke den majoritet, hvilken trädt i dagen med den nya grundsatsen för stängselbesväret, möjligen derati visat sig mere spekwativ än praktisk. Den grandssts må alltförvål synas rättvis, att hvar och en bör taga värd om sina kreatur, så att de icke ofreda grannens egor; men:hafra då aiia godå grundsatser, utan undantag, visat sig ofelbara i tillärägningen, eller ens tillämpliga: under alla förhållanden? Visst icke! — och min öfvertygelse är, att denana sf några få reformatörer så ifrigt frambållna grundsats skall, vid tillämpning å våra förbällanden, visa sig opraktisk, på grund af den våda den innebär för den mindre jordbrukarens bestånd. Må man invända att ida; hemtad ifrån utlandet och der utan olägenhet genomförd, har bestämd erfarenhet för sig, så måste jag ock, med sv. nska förhällanden för ögonen, protestera emot ett sådant bevisningssätt, och jag är af den orubbliga öfvertygelse att den låga ståndpunkt på hvilken Sverges jordbruk för närvarande sig i allmänket befinner, är, jemte lokala omständigheter, det kraftigaste hindret emet en nya grandsatsens genomförande. Må man svara att i utlandet grundsatsen redan funnits före jordbrukets allmännare utveckling i en mera rationel riktning, och att förhållandena bafva gestaltat sig omkring denna grundsats; så bevisar detta dock intet för grundsatsens tillämplighet på vära förhålianden, hvilka hafva utbildat sig omkring en helt annan — en längt billigare — princip. Läåtom oss lyssna till hvad landtbruksakademiens vördnadsvärde och upplyste ordförande yttrat vid 3:e allmänna landtbruksmötet i Norrköping, der denna fråga förevar. Han uilät sig sålunda: Dessa förändringar skulle omstörta det förhållande som ifrån hedenhös varit gällande, nemligen att hvar och en som eger något skall vårda sig derom.s Nu vill man stadga den motsatta regeln, att den som eger nägot icke behöfver värda sig derom, utan det är den som icke eger något, som skall vårda hans egendom. Vidare: Dei första grunden för eganderätt var, attden, som ville för sig enskildt förbehålla någon viss plats, gaf tillkänna denna sin afsigt genom att kringgärda platsen.: Derefter kom en annan och inhägnade platsena näst bredvid. Den första fick då anledning att säga: du har nytta af min stängsel; var god och deltag till hälfteå deruti.s Deraf uppkom vår au gällanderlagstiftning, och när man noga betraktar den så är dentillsin: grund både rättvis och billig. Så långt hr. presidenten Poppius. Låtom oss nu se till suravida den nya grundsatsen äfven kan göra anspråk på att vid tillämpningen til!vinhå sig samma goda vitsord ait vara rättvis och billig. Max torde, vara ense omatt för betande kreaturs afbållande ifrån grannens egor, äro icke hittills flera än 3:ne otvägar kända, nemligen uppförandet af stängsel, tjudring och vallning. Man torde äfven vara ense om att våra betesmarker i allmänhet ärdo-af den beskafienhet, atttjudring derå icke är lämplig. Återstär således vallning, autingenatan eller med begagnande af bund, helst de: s2dnare. Vi undersöka till en början möjligbeten för en större egendomsinnehafvare att finna fördel vid en sådan vallning, och vi finna att, under det oeftergifliga vilkof att han har sitt jordbruk väl ordnadt, kunna omständighetefna alltförväl vara sådana, att ban bör onderkasta sig den kostnad vallningen medför, såsom en fördel framför skyldigheten att efter nu gällanie lag hälla hägnad emot sina grannar. Men månne förhållandet blifver enahanda med alla de mindre j-rdbrukare på bråkdelar af hemman, hvilkas egör möjligen stöta till demstörre jordbrukarens? Hvar och n af dessa skall nu betungas med samma iostnad som den större jordbrukaren, i och för vallning af sina kreatar — en hvar på sin fränskiftade jordlott: Den mindre joördbrukären skall blifva urståndsatt att begagna betet å sin magra och till der större jordbrukarensbördiga fält stötande mark, cmedan han skall finna omöjligheten utaf att hindra sina srältfödda kreatur att tränga sig in på ett kraftigare bete; : eller ett böljande sädesfält, som icke. ärr hans. Han skall med ett ord avtingen tvingas att på sin enskilda bekostnad uppföra stängsel för att hindra sine kreatur att föröfva obägn på den större jordbrukarers egor, eller skall ban se sig utsugen af dö med vatlningen förenade kostnader; uttröttad af dermed förenade olägenheter och besvär, och kanska utarmad af de ersättningar hans mäktige granne affordrar honom fir den skada kreaturens okynne förorsakat. Om man sålunda allvarligt beräknar de olägenheter genomförandet af den nya grundsatsen för stängsel skyldighet skall medföra, så bör man inse att tillämpnviagen af desna grundsats skall komma att företecit sätt att småningom få stängselbesväret helt och hållet öfverflyttadt. ifrån den större jordbrukaren på den mindre, och — för att upprepa hr presidenten Poppii ord — dena som eger något skall icke behöfva värda sig derom, utan det är den som: icke eger något som skal vida hans egendom. Hvilken bitter sanning! Eo kraftig bund:förvandt till den ifrägavarande ny: grundsatsen har man funnit uti den allmänna rädi hägan för skogarnes utödande, och att denna rädda båga är grundad, kan icke bestridas; men månne man gjort sig reda för huruvida det är konsamtioner af det för hägnad lämpliga virket, som förnämligas: ruinerar skogarne, Afvensä huruvida skogsbrist i alle fall: kan -förekommas utan införandet af en ordna: skogshushållning; och då torde man finna att en rationel behandling af skogen skall, under dennas återväxt, i öfverfiöd lemna just sådant gallringsvirke, son företrädesvis, för att icke säga uteslutande, är lämp ligt för hägnaders uppförande: På alla dessa :5käl vågar jag tillstyrka hushållningssällskapet att förklara att: 2398 väl den låga ståndpunkt, -på hvilken det sverska jordbruket i allmänhet sig befinner, som ock är dra, så väl lokala söm för landets jordbruk egendomliga förhållanden, göra det, i hushällningssållskapet tanka vädligt att understödja den nys grundsatsrikeis sednast församlade ständer hos Kongl, Maj:t i under-. dånighet föreslagit att hädanefter blifva gällande vir utfärdandet af ny stängselförorordning; hvaremot hashållningssällskapet finner sig föranlåtet att instämm. uti den protest erbot ifrågavarande Rikets Ständers bestut, som hedervärda bondeståndet, uti underdåni; skrifvelse af den 10 November sistlidet är, hos Kongl. Maj:t anmält. De satser, som finnas uttalade i ofvanstående--anförandey äro af. den art att vi funnit oss föranlåtna beledsaga dem med någre mll Jakobsson af sin göras. Edith. skall. åskådliggöra en nyckfull qvinnaz; men nyckfullheten torde vid närs RR a AA KD RN VV ÅS KR rol allt hvad som kunde sÅ Av MM