Article Image
emot de tlera och orimliga brandtorsakringsinrättningarne för städerna, med höga premier och orimliga ersättningsbelopp, samt stadgar som försvåra inträdet för allt hederligt folk, utan att det ringaste skydda mot I förlust genom innästlande af samvetslösa delegare. — RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. Efter erhållen del af det i målet mellan pastor Bernhard och ryttmästaren Backman förda protokollet, meddela vi detsamma nu, så lydande: Utdrag ur protokollet, hållet hos öfverståthållareembetet för polisärender i Stockholm följande dagar år 1855. Den 27 Februari. S. D. I anledning af en till öfverståthållareembetet ingifven så lydande skrift: Till kongl. öfverståthållareembetet. Som jag, enligt ett af min andeliga öfverhet mig ålagdt svaromål, nu af kaptenen hr Gust. Backman beskylles för icke mindre än att genom mitt åtgörande jag skulle hafva bidragit till hans dotters nyligen timade död, en beskyllning lika ogrundad, som den är för min person och mitt embete högst men lig och förklenande, helst, som det synes, den nu som bäst håller på att spridas öfver stad och land, så anhälles härmedelst vördsammeligen det kongl. öfverstäthällareembetet med det snaraste täckes, till lagligt utredande af det sanna förhållandet, låta förekalla nämde kapten Backman jemte dess kusiner, fru Lerebour, född Backman, och mll Maria Dzwonkowski såsom vittnen. Stockholm den 27 Februari 1855. A. Bernhard. Pastor vid katolska förs.s hade såväl hr pastor Bernhard, som hr f. d. ryttmästaren Backman jemte fru Lerebour och mll Maria Dzwonkowski blifvit till denna dag till öfverstäthållareembetet inkallade och fingo nu, efter anmälan, förekomma, dervid, sedan ofvanintagne skrift blifvit uppläst, pastor Bernhard tillkännagaf, att, emedan till hans kunskap kommit, ej mindre att hr ryttmästaren Backman utspridt det uti skriften omnämda rykte, än äfven att hans broder, hr öfversten och postinspektoren Backman, lördagen den 24 utiinnevarande månad, vid besök hos pastor Bernhards förman vicarius apostolicus Studach, anfört klagomäl deröfver att pastor Bernhard genom enträgna omvändelseförsök och hotelser om evig fördömelse skulle hafva oroat och uppskrämt ryttmästaren Backmans då skjuka och på kongl. sera5merlasarettet till vård intagna dotter, Josefina Maria Vendela Backman, och derigenom bidragit till hennes nyligen timade död, hade pastor Bernhard, för att ådagalägga grundlösheten af dessa rykten och uppgifter, sett sig nödsakad att begära undersökning om de besök, fernkard hos ml Rathman gjort, i någon mån påskyndat hennes frånälle. Herr ryttmästaren Backman, som upplyste att hans ofvannämda dotter, hvilken den 29 sistlidne Januari för undergående af en operation blifvit intagen å kongl. serafimerlasarettet, derstädes den 14 påföljde Februari 21 år 10 månader gammal aflidit, förklarade det han hvarken utspridt något rykte att pastor Bernhard förorsakat mamsell Backmans död eller egde kännedom om att herr öfversten Backman besökt vicarius apostolicus Studach, men att, emedan ej mindre de 7 patienter som å kongl. serafimerlasarettet legat uti samma rum som herr ryttmästarens dotter, för honom omtalat, att hon efter de besök pastor Bernhard hos henn? gjort blifvit orolig och mattare samt fått yrsel, äfvensom att då pastor Bernhard, efter det herr ryttmästarens dotter på tisdagen den 6 Februari undfått H. h. nattvard af pastorsadjunkten Hallander, någon stund derefter henne besökt och med henne samtalat hon blifvit anfallen af en häftig yrsel, derunder hon fällt yttranden att hon vore förföljd af alla djeflar, än äfven upplyst blifvit, det herr professorn Santesson såsom öfverläkare vid kongl. se: rafimerlasarettet meddelat föreskrift att pastor Bernhard icke vidare skulle tillåtas att å lasarettet besöka ryttmästarens dotter, vore herr ryttmästaren enskildt öfvertygad att pastor Bernhard genom sina samtal med herr ryttmästarens dotter så uppjagat hennes fantasi, att pastorn derigenom, om icke förorsakat åtminstone påskyndat hennes frånfälle; tilläggande herr ryttmästaren att hans dotter för omkring ett år tillbaka för honom omtalat att herr ryttmästarens syskonbarn fru Lerebour sökt öfvertala henne att antaga katolska läran samt derom med fadern rådgjort, dervid herr ryttmästaren, som visste att hans dotter i själ och hjerta vore god lutheran, förklarat att, som religionsbekännelsen vore en samvetssak, hon sjelf egde bestämma om hon ville afsvärja sina fäders tro, dertill dock herr ryttmästaren icke velat henne tillråda ; att, då det icke lyckats fru Lerebour att under mamsell Backmans friska tillstånd öfvertala henne öfvergå till katolicismen, påtagligt vore det pastor Bernhard med sina besök ä lasarettet, hvilka skulle hafva varit 3:ne till antalet, endast afsett att under hennes sjukdom och nervretliga tillstånd genom hot om evig fördömelse söka förmå henie till öfvergång. Hsäruppå förmälde pastor Bernhard, att han icke egde sig bekant, om några försök blifvit gjorda at: förmå mamsell Backman till öfvergång från luther ska till katolska religionen, eller ens visste om hon varit vacklande i sin tro, enär pastorn icke ens med henne samtalat i några religiösa ämnen eller meddelat henne någon undervisning om skiljaktighetep emellan nämde trosläror; att pastorn för omkrin; ett år tillbaka uti ett enskildt sällskap första gängen sett mamsell Backman och sedermera en och annan gång i enskilda kretsar med bkenne sämrmanträffat, utan att pastorn kunde päminna sig, det han vid, dessa tillfällen vexlat mer än ett och annat ord i likgiltiga ämnen .med mamsell. Backman, som förefallit pastorn vara ovanligt tyst och blyg; att psstor Bernhard, efter det mamsell Backman i Januari månad innevarande är blifvit intagen ä kongl. serafimer lasarettet, dertill föranledd af mamsell Backmans genom andra personer framställda uttryckliga begå ran och för att; enligt mamsell Backmans yttrade önskan, upplifva hennes mod till den operation, för hvars undergäende hon ä lasarettet vore intagen, vid trenne särskilda tillfällen henne derstädes besökt och sednast vid middagstiden den 6 uti innevarande månad; att vid de tvenne första besöken, som inträffat i bör: jan af månaden, pastorn med mamsell Backman samtalat .5 å 6 minuter hvardera gängen och då endast. om hennes helsotillständ och den förestående operationen, men vid sednaste tillfället, dä hon synts mycket sjuk och matt, endast en minut, dervid, efter: hvad pastorn ville sig påminna, hans yttrande endast varit följande: Hur mär ni, ni måste ha lidit mycket sedan jag sist såg er och, efter det mamsell Backman derå lemnat svar samt omtalat, att hon; för att gå sin fars önskan till mötes, nyss förut emottagit H: h. nattvard, hvaraf hon funnit sig hugsvalad, tillagt, pi sådant fall skall man endast följa sitt samvete, haf förtröstan till Gud och lid med tälamod, blird: allt bra; att uppenbart vore, det pastor Bernbard med detta yttrande icke kunde hafva på något sätt eller i nägon män :uppskrämt mamsell:Backman eller genom sina samtal päskyndat hennes fränfälle; att de samtal, han med henne å lasarettet haft, skett på svenska språket och så högt, att i rummet varande personer bordt kunna fatta deras innehäll; och hade sista besöket skett i närvaro af fru Lerebour och mamsell Dzwonkowski;-hvilka uppehållit sig hos mamsell Backman vid pastor Bernhards ankomst och vid hans aflägsnande qvarstannat; att de perscner, hvilka anmodat pastor Bernhard att ä lasarettet besöka mamsell Backman, varit fru Lerebour och en husbällerska hos vicarius apostolicus Siudach; samt att pastor Bernhard genom sina besök aldrig afsett att förmå mamsell Backman att öfvergå till katolska

8 mars 1855, sida 3

Thumbnail