Tkostnaden till omkring 5 gånger det anförda
beloppet. Vi hafva i Nerike exempel på trösk-
d verk som, drifne af 4 par oxar och för sköt-
seln icke erfordrande större personal än de
vanliga tröskverken för dragkraft, kunna väl
aftröska ända till 80 tunnor höstsäd pr dag;
och fördelen af att så kunna forcera arbetet
ligger i öppen dag. Under flera år hafva
konjunkturerna för sädesförsäljning på hösten
varit så lockande att mången landthushållare,
för att kunna begagna dem, användt och öf-
veransträngt menniskör och dragare på trösk-
ning och forsling; ända derhän att den så
nödvändiga höstplöjningen flerestädes blifvit
vårdslösad eller rent af försummad. Genom
användande af bättre tröskverk försvinner detta
fel till en god del, och med bättre ko-n-
munikationer — om vi en gång få jernvägar
i bruk — bör det sedan vara alldeles utro
tadt. Genom användande af smärre flyttbara
ångmaschiner — hvilka nu flerestädes i Sverge
tillverkas af god beskaffenhet och för billigt
pris samt, om efterfrågan skulle blifva star-
kare än vår inhemska fabrikation kan mot-
svara, äfven kunna, utan öfverdrifven kost-
nad, från England införskrifvas — blir landt-
brukaren i tillfälle att vinna betydligt i tid,
medhinna sina göromål och sedan på hösten
afsätta sin gröda utan att för aftröskningen
hafva försummat angelägna arbeten. Både
landthushållning och jernhandtering skola
vinna; landthushållaren finge ej blott ett för-
bättradt jordbruk, ökade grödor och ett års
räntevinst å sin spanmålsförsäljning, utan in-
besparade äfven tid och arbetskraft, hvarmed
nu allt för mycket slösas, magasinskostnader,
råttfrat o. s. v.; manufakturisten åter kunde
tillverka i större skala och med större vinst,
samt blefve å sin sida derigenom i stånd att
använda flera och bättre aflönta arbetare,
hvarigenom den vid manufakturerna syssel-
satta befolkningen sattes i tillfälle att njuta
litet mera af lifvets både andliga och lekam-
liga goda, hviket å andra sidan äfven skulle
leda till en större förbrukning i alla riktnin-
gar. — ÄAngmaschinerna vore användbara ej
blott för tröskning, malning, ångkokning o.
S. V.; utan äfven för sågning, brädkantning
och i en mängd hussysslor; der nu så ödslas
med tid och kraft, att en kommande gene-
ration säkert skulle anse ett sådant slöseri
otroligt, om det ej vore historiskt konsta-
teradt.
Sistl. höst hafva dels blifvit afsända från
Skebäck (Örebro lastageplats) dels der maga-
sinerats för afsändning på första öppet vatten:
Råg .:. .c0 6,237 tunnor.
Hvete ... .. 25931
Hafra . . vs. 3395 p
Arter ...... 181 o
Tillsammans 12,744 tunnor.
Tager man härtill i beräkning de betydliga
spatimålsposter som afsättas till länets bergs-
lag och angränsande provinser — hvilka
framforslas under vintern — de partier, hvilka
från andra orter inom länet afsändas sjöväg
(vid Hjelmare kanal hafva afgifter sistl. år
erlagts för omkring 20,000 tunnor spanmål
samt 4000 18 mjöl), de ganska stora poster
som betingats på leverans vid Skebäck på
första vårdag och hvilka under vintern fram-
forslas och magasineras, samt den med hvarje
år stigande förbrukningen inom länet; så sy-
nes redan bäraf att länets jordbruk, i jemfö-
relse med det öfriga Sverges, är ganska för-
svarligt. — Af ladugårdsprodukter hafva, bland
annat, 5423 lisp. smör från Nerike passerat
Hjelmare kanal. Anmärkas bör atticke obe-
tydliga poster smör, mjöl o. s. Vv. passera
kanalen uti fastager, tunnor, lårar och annat
omslag, utan närmare uppgift i fraktsedeln
om innehållet, så att man med säkerhet kan
antaga att afsändningen sjöledes i sjelfva ver-
ket varit vida större än kanalräkenskaperna
utvisa, och under hela vintern afgå dessutom
hvarje vecka ej obetydliga transporter land-
vägen.
Hushållningssällskaperna fästa i allmänhet
mycken uppmärksamhet vid alla nyodlingar,
och detta tvifvelsutan med rätta; ty ännu åter-
står i vårt land mycket att uti denna väg göra,
och ännu finnes här utrymme för en mång-
dubbelt ökad befolkning. Men icke mindre
uppmärksamhet förtjena alla förbättringar uti
brukandet af den jord som redan finnes od-
lad, och af de arbetskrafter samt öfriga till-
gångar som redan finnas. Örebro läns hus-
hållningssällskaps årsberättelse är i denna del
ej mycket omfattande; men af det sagda fin-
ner man att länet äfven häri gör framsteg till
ett bättre: dyrbarare grödor, större skördar,
vunnen arbetskraft genom förbättrade arbets-
metoder och redskap — det är en ganska
vacker tafla. På framsteg i denna väg fästes
dock i allmänhet alltför ringa uppmärksam-
het; och likväl, huru omätligen vigtig är ej
hvarje allmän spridd förbättring i bruk och
irbete! Om -man skulle lyckas att — ge-
nom förbättrade arbetsmetoder, ökad flit och
större beräkning — stegra hvarje dagsverkes
värde med endast den ringa summan af 6
sk. rgs, så skulle denna tillökning, om man l
intager blott 300 millioner dagsverken pr år!
hela riket, göra en årlig riksvinst af 37 Y,
nillioner riksdaler riksgäld! Och om man :
— genom ett förbättradt åkerbruk — skulle
unna öka den redan odlade jordens afkast-
ning med i medeltal endast 15 procent (en
inga tillökning, då man besinnar hvad dag-
iga erfarenheten visar, att i samma landskap,
vå af naturen fullt lika beskaffad jord, den
ne ofta skördar på sin bättre brukade åker
lubbelt mer än grannen på samma jordvidd af
ika naturlig bördighet), hvilken omätlig skatt
ör det såsom så fattigt utskrikna Sverge!
Nya sparbanker hafva under året tillkommit
Mellösa och Carlskoga socknar. Första
rets insättningar i Carlskoga sparbank upp-
ringo till 3204 rdr 12 sk., hvaraf 921 rdr 9
k. tillhörde ståndspersoner, men det öfriga
personer af arbetsklassen och allmogen. —
Jepositionssumman i Örebro sparbank uppgick
nd 1854 års slut till 2641 550 rdr 2 or IN