Vi vilja Böppas att det framgent må så för-
blifva, att sällskapets verksamhet, samman-
hållning och inflytande må mer och raer till-
väga. Det vid. sammankomsten den 26 Ja-
nuari afgifna berättelsen lemnade intressanta
uppgifter om de sistlidet år inom de särskilda
hushållningsgillena hållna årsmöten; alla dessa
hafva varit tälrikt besökta; flera för landt-
bruket vigtiga frågor hafva der offentligen
diskuterats; alster af ortens landthushållning,
trädgårdsskötsel, husflit och öfriga näringar
hafva uppvisats, pris utdelats såväl för upp-
vista kreatur och slöjdalster som för plöjning
m. m., sättet för anläggande af täckdiken m.
fl. dylika operationer har praktiskt förevisats
o. 8 v. Det vill synas som skulle dylika
smärre distriktmöten böra utöfva ett större,
mera omedelbart och praktiskt märkbart in-
flytande på allmogens landthushållning, än
någonsin de stora allmänna mötena; vid de
sednare äro endast få af allmogen tillstädes
och dessa få finna här mera sällan något som
för dem i en mindre verkningskrets kan vara
lätt användvart; vid distriktmötena är deremot
den kringboende allmogen talrikt samlad och
sammanträffar der med personer, dem de alle
känna och för hvilka de hafva förtroende; de
rezultater som vid dessa smärre möten fram-
läggas äro vanligen förut ej alldeies obekanta
för gratmarne, och uppgifterna kunna i all-
mänhet Jätt kontrolleras. Mången cgare af
ett mindre jordbruk börjar med att af miss-
troende och ren nyfikenhet med uppmärksam-
het följa det praktiska utförandet af de nya
metoder och frön som vid dessa möten om-
talas, men öfvergår snart, efter vunnen öfver- )
tygelse, sjelf till utöfvande af de läror, tilll
hvilka han först lyssnat endast med wvekan
och misstro. Förbättrade redskap eftergöras
och blifva allmänna, ett bättre bruk på jor-
den blir mer och mer vanligt, växtföljden
ordnas med mera hänsigt på lokala förhål-
landen, Och inom få år hör hela ortens landt-
hushållning -fått ett helt annat utseende; tyl:
sedan väl några få begynt införa förbättringar
ocK dervVid funnit sin fördel, verkar exemplet
med stegrad makt och mer än alla äfven de l:
yppersta teorier och föredrag.
Den nu -afgifna årsberättelsen gifver stöd åt
här uttalade mening. Under det förflutna
året hafva nya förbättringar i jordbruk och
landthushållning mer och mer införts och vun-
nit utsträckning: betydliga nyodlingar — till
vidd af tusentals tunnland — äro verkställda ;
grinddikning; dels med tegelrör dels med
sten, bar blifvit allmännare; ängsvättning har
flerestädes blifvit dels anlagd, dels förberedd ;
nya vägar hafva anlagts och gamla förbättrats ;
odlingen af rotfrukter och andra fodergrödor
har blifvit allmännare; åt ladugårdarne har
egnats större omsorg; användandet aflinolje-
och rapskakor har vunnit i utsträckning; göd-
seln har mera tillvaratagits och tillgodogjorts
(ehuru i denna väg mycket, att dömma
af berättelserna från skilda håll, återstår
att rätta) samt betydliga partier guano, ben-
mjöl, svafvelsyra och andra hjelpgödnings
medel blifvit använda ;bättre tedskap hafva
blifvit spridda och använda, och dyrbara grö-
dor hafva mer och mer inkräktat på den öf-
verflödiga vidden af de gamla trädesgärdena.
I stället för den fordna enformigheten i grö-
dor hafva bättre och förmånligare växtföljder
blifvit införda, och der man fordom nästan
uteslutande oilade på sin höjd råg, hafre, po-
täter, der sår man nu omvexlande äfven hvete,
turnips o. s. v. Hvetet har, efter allmännaste
uppgifter, der det odlats på tjenlig och väl
brukad jord, mera sällan slagit fel än rågen,
och vigten, äfven för vårhvete, uppgifves i
medeltal till 16 1.
Se här några detaljer till bekräftelse af-hvad
ofvan i allmänhet yttrats:
Vid en egendom i länet — Riseberga — an-
vändes sistl. år omkring 1200 18 guano (dels
för rofvor, dels för h ete; i sednare fallet 6
å 9 18 pr tunnland, tills. med 30 å 36 par-
lass spillning; i förra fallet med tillsats af i
svafvelsyra upplöst benmjöl samt en bland-
ning af hästgödsel, krossade ben och torf-
aska). - Den ökade kostnaden bör rikligen
hafva betalt sig, då sistl. år — utom de van-
liga grödorna samt deri inberäknade 4,125.
tunnor gula rofvor (200 tunnor pr tunnland) —
omkring 800 tunnor vackert hvete skördats
på egendomen, och sistl. höst mer än 9
tunnland kunnat väl beredas för och besås
med samma dyrbara sädesslag. Radsåning har
befunnits särdeles förmånlig för hvete, lika-
som för röfvor (på slät yta). För såning af
rofvor, kålrötter, hvitbetor samt alla slags
halmsäder, utom - ärter och hafre, begagnas
Garetts såningsmaschin (hvilken nu, sedan
modell införskaffats, vid Brefvens bruk till-
verkas för ett pris af 300 rdr b:ko). På
detta sätt komma alla sädeskorn på lika djup
samt uppkomma och mogna således äfven
liktidigt. osperingen i tid och utsäde är ej
heller att förakta: på reguliera fält besås med
sådan maschin 8 å 10 tunnland säd dagligen
eller 12 å 14 tunnland rofvor; maschinen
drages, då säd utsås, af två hästar, och vid
rofsådd af en häst. Vanliga utsädet prtunn-
land - är 10 å 12 kappar råg, 8 å 15 kappar
hösthvete. Jemte denna såningsmaschin be-
agnas en hästhacka till rensning mellan ra-
ora, hvilken är lätt att styra, och rensas
vid säd -9 rader gamt vid rofvor (med gall-
ring) 4 rader på en gång.
Vid en annan egendom — Latorp — hafva,
jemte anlitandet af der befintliga, snart sagdt
outtömliga tillgången på kalk- och skiffer-
mjöl, jemte komposter och benmjöl, 300 18
guano blifvit använda, samt en väderqvarn
uppförts med stampverk för ben och skiffer.
Vid Carlslund och andra egendomar hafva,
för ladugårdarnes behof och utfordring, ång-
kokningsanstalter inrättats.
Ett par i länet införda nya redskaper äro i
det föregående omnämda! Ytterligare kan
förtjena omnämnas en till Riseberga inför-
skrifven maschin för rengöring af säd, hvil-
ken, utan föregående rissling, rensar 10!,
tunnor hvete i timman, med en arbetsperso-
nal icke större än som erfordras för skötseln
af en vanlig sädesharpa. Ensamt genom sö-
dra Nerikes hushållsgille har gjutgods till 22
ÅA 0 AA ÅA ke - JA KR KA KR rn FR FA KR VE br BV rs vn
BP AMA 4 P0 5 DD FO Är HA 2 AO KH