Vi vilja Böppas att det framgent må så förblifva, att sällskapets verksamhet, sammanhållning och inflytande må mer och raer tillväga. Det vid. sammankomsten den 26 Januari afgifna berättelsen lemnade intressanta uppgifter om de sistlidet år inom de särskilda hushållningsgillena hållna årsmöten; alla dessa hafva varit tälrikt besökta; flera för landtbruket vigtiga frågor hafva der offentligen diskuterats; alster af ortens landthushållning, trädgårdsskötsel, husflit och öfriga näringar hafva uppvisats, pris utdelats såväl för uppvista kreatur och slöjdalster som för plöjning m. m., sättet för anläggande af täckdiken m. fl. dylika operationer har praktiskt förevisats o. 8 v. Det vill synas som skulle dylika smärre distriktmöten böra utöfva ett större, mera omedelbart och praktiskt märkbart inflytande på allmogens landthushållning, än någonsin de stora allmänna mötena; vid de sednare äro endast få af allmogen tillstädes och dessa få finna här mera sällan något som för dem i en mindre verkningskrets kan vara lätt användvart; vid distriktmötena är deremot den kringboende allmogen talrikt samlad och sammanträffar der med personer, dem de alle känna och för hvilka de hafva förtroende; de rezultater som vid dessa smärre möten framläggas äro vanligen förut ej alldeies obekanta för gratmarne, och uppgifterna kunna i allmänhet Jätt kontrolleras. Mången cgare af ett mindre jordbruk börjar med att af misstroende och ren nyfikenhet med uppmärksamhet följa det praktiska utförandet af de nya metoder och frön som vid dessa möten omtalas, men öfvergår snart, efter vunnen öfver) tygelse, sjelf till utöfvande af de läror, tilll hvilka han först lyssnat endast med wvekan och misstro. Förbättrade redskap eftergöras och blifva allmänna, ett bättre bruk på jorden blir mer och mer vanligt, växtföljden ordnas med mera hänsigt på lokala förhållanden, Och inom få år hör hela ortens landthushållning -fått ett helt annat utseende; tyl: sedan väl några få begynt införa förbättringar ocK dervVid funnit sin fördel, verkar exemplet med stegrad makt och mer än alla äfven de l: yppersta teorier och föredrag. Den nu -afgifna årsberättelsen gifver stöd åt här uttalade mening. Under det förflutna året hafva nya förbättringar i jordbruk och landthushållning mer och mer införts och vunnit utsträckning: betydliga nyodlingar — till vidd af tusentals tunnland — äro verkställda ; grinddikning; dels med tegelrör dels med sten, bar blifvit allmännare; ängsvättning har flerestädes blifvit dels anlagd, dels förberedd ; nya vägar hafva anlagts och gamla förbättrats ; odlingen af rotfrukter och andra fodergrödor har blifvit allmännare; åt ladugårdarne har egnats större omsorg; användandet aflinoljeoch rapskakor har vunnit i utsträckning; gödseln har mera tillvaratagits och tillgodogjorts (ehuru i denna väg mycket, att dömma af berättelserna från skilda håll, återstår att rätta) samt betydliga partier guano, benmjöl, svafvelsyra och andra hjelpgödnings medel blifvit använda ;bättre tedskap hafva blifvit spridda och använda, och dyrbara grödor hafva mer och mer inkräktat på den öfverflödiga vidden af de gamla trädesgärdena. I stället för den fordna enformigheten i grödor hafva bättre och förmånligare växtföljder blifvit införda, och der man fordom nästan uteslutande oilade på sin höjd råg, hafre, potäter, der sår man nu omvexlande äfven hvete, turnips o. s. v. Hvetet har, efter allmännaste uppgifter, der det odlats på tjenlig och väl brukad jord, mera sällan slagit fel än rågen, och vigten, äfven för vårhvete, uppgifves i medeltal till 16 1. Se här några detaljer till bekräftelse af-hvad ofvan i allmänhet yttrats: Vid en egendom i länet — Riseberga — användes sistl. år omkring 1200 18 guano (dels för rofvor, dels för h ete; i sednare fallet 6 å 9 18 pr tunnland, tills. med 30 å 36 parlass spillning; i förra fallet med tillsats af i svafvelsyra upplöst benmjöl samt en blandning af hästgödsel, krossade ben och torfaska). Den ökade kostnaden bör rikligen hafva betalt sig, då sistl. år — utom de vanliga grödorna samt deri inberäknade 4,125. tunnor gula rofvor (200 tunnor pr tunnland) — omkring 800 tunnor vackert hvete skördats på egendomen, och sistl. höst mer än 9 tunnland kunnat väl beredas för och besås med samma dyrbara sädesslag. Radsåning har befunnits särdeles förmånlig för hvete, likasom för röfvor (på slät yta). För såning af rofvor, kålrötter, hvitbetor samt alla slags halmsäder, utom ärter och hafre, begagnas Garetts såningsmaschin (hvilken nu, sedan modell införskaffats, vid Brefvens bruk tillverkas för ett pris af 300 rdr b:ko). På detta sätt komma alla sädeskorn på lika djup samt uppkomma och mogna således äfven liktidigt. osperingen i tid och utsäde är ej heller att förakta: på reguliera fält besås med sådan maschin 8 å 10 tunnland säd dagligen eller 12 å 14 tunnland rofvor; maschinen drages, då säd utsås, af två hästar, och vid rofsådd af en häst. Vanliga utsädet prtunnland är 10 å 12 kappar råg, 8 å 15 kappar hösthvete. Jemte denna såningsmaschin beagnas en hästhacka till rensning mellan raora, hvilken är lätt att styra, och rensas vid säd -9 rader gamt vid rofvor (med gallring) 4 rader på en gång. Vid en annan egendom — Latorp — hafva, jemte anlitandet af der befintliga, snart sagdt outtömliga tillgången på kalkoch skiffermjöl, jemte komposter och benmjöl, 300 18 guano blifvit använda, samt en väderqvarn uppförts med stampverk för ben och skiffer. Vid Carlslund och andra egendomar hafva, för ladugårdarnes behof och utfordring, ångkokningsanstalter inrättats. Ett par i länet införda nya redskaper äro i det föregående omnämda! Ytterligare kan förtjena omnämnas en till Riseberga införskrifven maschin för rengöring af säd, hvilken, utan föregående rissling, rensar 10!, tunnor hvete i timman, med en arbetspersonal icke större än som erfordras för skötseln af en vanlig sädesharpa. Ensamt genom södra Nerikes hushållsgille har gjutgods till 22 ÅA 0 AA ÅA ke JA KR KA KR rn FR FA KR VE br BV rs vn BP AMA 4 P0 5 DD FO Är HA 2 AO KH