nodsakad att atven har trada 1 naturens stalle.
och sjelf samla hvad denna har förspridt; men
hvarje stor och allmänt trängande svårighet
blir redan under det den öfvervinnes en lika
stor häfstång för menniskoslägtets utveckling.
— LL VLÄ
-— Hr pastor Bernhard har hos redaktionen
begärt rum för följande uppsats:
Till Redaktionen af Aftonbladet.
Hos redaktionen anhälles enträget om upptagande
i dagens nummer af följande beriktigande af de uti
bladet för i går emot undertecknad riktade beskyll-
ningar, gående ut derpå, att jag, genom mitt sätt att
angripa m:ll Backmans samvete, skulle påskyndat
hennes död, beskyllningar, hvilka ryttmästaren Back-
man inför rätta icke vågat taga på sitt ansvar, utan
finner det helt beqvämt att skjuta dem på Aftonbla-
dets. Frägas således om Aftonbladet verkligen äm-
nar ikläda sig ifrågavarande ansvar?
Undertecknad tror icke misstaga sig uti päståen-
det att den öfverklagade artikeln uppkommit utan
redaktionens egentliga vetskap, enär Aftonbladet -el-
jest icke brukar efterhärma, säsom fallet här är, sa-
lig fanjunkare Baijurs ridderliga bedrifter, helst
bladet hitintills blott med förakt omnämnt dylika
causes celebres.
Hade redaktionen haft någon befattning med ifråga-
varande artikel, så skulle den åtminstone föreställt
sig att, i fall jag någonsin skulle varit nog oförsigtig
all genom någon del af de af Aftonbladet mig till-
vi:ade ätgärder gifva nägon anledning till de derpå
grundade beskyllningarne, så skulle jag åtminstone
ieke drifvit oförsigtigheten ända derhän, att sjelf be-
gara laglig undersökning och utredning af förhållan-
dena och sålunda tvioga den lagliga myndigheten att
upptäcka och offentliggöra dem, samt dymedelst reta
en förtviflad far till hämnd.
Just derföre att denna händelse i hufvudstaden
skall hafva) väckt ett oerhördt uppseende hade en
ning, som har nägon aktning för sig, såsom Afton-
bladet, icke bordt rusa åstad för att hinna, före po-
stens afgång, genom samma ogrundade rykte väcka
dylikt uppseende äfven i landsorten, samma dag då
på eftermiddagen förhöret hölls; — utan åhörare
och innan protokollen i någon mån kunnat vara till-
gängliga.
iiProtokollet för det förra förhöret, ehuruväl ännu
icke justeradt, hade dock, om artikelförfattaren varit
aldrig så litet mån om sanningen, varit både till-
gängligt och upplysande för att deraf kunna inse just
motsatsen af hvad årtikelförfattaren säger sig med
.ägon säkerhet veta. Protokollet innehåller nemli-
:zen att pastor Bernhard icke satt i aflidna mamsell
Backmans händer hvarken andaktsböcker eller reliker;
icke passat på, men väl Atskilliga gånger blifvit af
m.ll Backman anmodad att besöka henne på sjuk
sången; aldrig hällit för henne religiösa föredrag,
minst vid besöket som egt rum mindre än en timma
efter det hon på sjuksängen emottagit den heliga
aattvärden af pastorsadjunkten Hallander i Clara,
ati besök som, i afseende på hennes medtagna kräf-
ter, på det bögsta varat en minut, så att hela mitt
-föredrag, som skett i vittnens närvaro, nästan ute-
slutande bestod i följande ord: Sätt sitt förtroende till I
ud och allt skall gå väl! Dylikt är icke egnadt att
tillskynda döden.
Det enda som med fog kan slutas af vittnesförhö-
xet är, ait m:ll Backman en längre tid varit vack-
dande i sin tro och tänkt på katolska läran, utan dock
att jag, eller med min vetskap någon annan katolik
det ringaste dertill bidragit eller sökt locka henne
dertill; att m:ll B. icke giort någon hemlighet med
detta törhållaude hvarken för andra eller för sin fa-
der, enär den sednare vid förhöret till protokollet af-
gifvit ett bestämdt förklarande derom, med tillägg
att han i detta afseende lemnat sin dotier fullkomligt
fritt val. Det var troligtvis i anledning häraf som
ryttmästaren Backman för en viss tid sedan gjort,
såsom det med vittnen kan styrkas, nägra täta besök
hos förestånderskan för katolska skolinrättningen och
der vnder mångfaldiga loftal öfver katolska lärån,
hvartill hans moder bekännt sig, begärt att få lemna
sin kära dotter till förestånderskans disposition.
Men då denna plan icke ville lyckas ätertog fadren
itt gifna löfte om fritt val, och dottren, som kände
adrens bekanta sätt — för hvilket hr polismästaren
der förhöret oftast hade anledning påminna herr
Uolimsstaren, att inför rätta smädelser icke tillåtas —
dottern, säger jag, såg sig nödsakad, enligt det hon
för vittnen uttalat, att lemna denna samvetssak i
Guds händer,. Aftonbladet, som eljest oftast talar
om samvetets kraft. kan tilläfventyrs begripa att ju
äfven bos mamsell Backman denna samvetsoro som
ligt artikelförfattaren småningom skall hafva för-
sv: nt hennes helsa och föranledt en fortfarande af-
byning till dess döden slutligen förlossade henne från
bred som undergräfde hennes lif, härledt sig icke
från de omvändelseförsök som aldrig egt rum, utan
fastmer från det trängt PS hon kände sig.
den ebr. .
Stocktola Fe A. Bernhard.
Pastor vid katolska församlingen:
Vi hafva ej velat vägra rum för ofvan-
stående. i dess hefbet; vi erinra endast der-
vid om den väsentliga omständigheten, att
Aftonbladet vid sitt referat alldeles icke riktat
någon anklagelse mot hr pastor Bernhard
eller ens på det aflägsnaste sätt antydt att
hans förfarande skulle hafva haft del i den
beklagliga utgången af marnsell Backmans
sjukdom, utan helt simpelt redogjort för an-
ledningen till den af hr Bernhard yrkade un-
dersökningen som icke lärer afsett något jJu-
ridiskt ansvar; att emellertid hr Bernhard
uppfattat detta referat såsom en af redaktio-
nen mot honom riktad anklagelse, måste väl
ba sin grund deri att hr Bernhard, såsom
främling, ej torde vara svenska språket all-
deles mäktig. Att redaktionen i detta grahn-
laga afseende icke tänkt upphäfva sig till do-
mare, torde vara så mycket klarare som den
uttryckligen förklarat att den ämnade skaffa
sig del af de i målet förda polisprotoköllerna,
för att kunna framställa saken i enlighet med
rätta förhållandet.
Telegrafrapporter.
Berlin den 2 Mars, kl. 2 e. m.