sitorätt som endast kan lända fill båda rikenas gemensamma fördel. Uppsatsen lyder sålunda: Af Morgenbladet n:r 30 för detta år erfar män att H. M. ryska czaren under en. lång sträcka af att med att hålla föreläsningar för de: enska stat i konsten att utet och civ genom befordrandet xf handel och näringar i Europas nordligaste nejder, hvaraf en god del tillhör den nordiska halfön, och hvaraf en lingt större del borde tillhöra den. ;2 Lyckligtvis kan Norge trösta sig dermed att dess regering i en ännu längre tid, dels på lagstiftningens väg, dels genom sin styrelse, ådagalagt att den fullkomligt väl uppfattat bäda rikenas intresse i afseende på dessa distrikter, och alltså äfven känner sina pliger i detta afseende. Det enda man har att beklaga är att icke alla dessa åtgärder följt på hvarannan, Jag på slag, för mer än 20 år sedan; ty derigenom ssu man hafra undgått de betydliga utgifter som vir närvarande andel af dessa länder under den sista tiden medfört, och deremot fått icke obetydliga inxomster. Men detta kan icke rättvisligen läggas nägon till last. Vör ärfda obekantskap med statsangelägenheters behandling i förening med den låga ståndpunken af vår votenskapliga utveckling just i de ämnen som röra vårbs fäderneslands geografi öch materiella intressen, ge ett fullt tillfredsställande rättfärdigande. Emellertid är härvid att anmärka; att dei som skett ej är mer än hvad som borde ha skett under den gemensamma forsk-danska regeringen, om det under len tiden varit möjligt att få något uträttadt för Jessa wafligsna öknar; såsom man ännu i dessa dagar bört dem ,benämnas. Följaktligen skall tacksamheten förminskas i samma grad som man-ännu Aröjer med hvad som återstår att göra. Hvad detta är, behöfver, hvad Norge angår, sannolikt nu ej att påpekas, och det ligger för öfrigt icke inom afsigten med dessa rader. Hvad-Sverge beträffar, så är det oss ej bekant hvad dess styrelse sedan 1809 gjort för de lappmarker som det behöll; men det kan man vara säker vä, att i fall det skulle lyckas ryska kejsaren att få fast fot i Finmarken, så kommer turen nog till de svenska lappmarkerna, och på köpet hela den norra delen af Bottniska Vikens vestra kust stmt Tromsös, Senjens, Lofoddens och ena del af Saltens fögderier. Den öfriga delen af den nordiska halfön kan då väl är nu en tid komma att bestå för sig sjelf, meniblott som en underdänig och maktlös vasall. 2 Om detta är det öde söm förestår den nordiska halfön, så framt den ej i tid tager sig tillvara, kan man då på ailvar fråga om dess folk skola deltdga i det krig som pägär mellan östern och vestern? XE Man talar om vår (Norges) vanmakt, men skryter isamma ögonblick öfver vår fulla skattkammare. Men talar såsom vore det Norge ensamt, eller Sverge ensamt som skulle gripa saken an; men hvad säger vär och Sverges grundlag ? och hvad säger föreningsakten? Äro vi ej en politisk enhet i förhällande till den öfriga verlden ? Och hvad mera är: äro wvij en enhet genom slägtskap, religion, språk, intressen gch allt som kan sammanknyta menniskor? Jo,.det äro vi! Vi äro ej 1, million norrmän och 3, millioner svenskar, utan vi äro 5 millioner nordboer: . Är det värdigt en sådan enhet att tåla förnärmelser 068 närgångeähet af ålla slag, utan att begagna tillfälletatt tillbakavisa dem och betrygga sig mot.deras förnyande i framtiden? i Eller hafva vi kanske. endast. obetydliga intressen att försvara? Låtom oss se! Vär handelsflotta utgör 250,000 kommersiäster (hvaraf 150,000 äro norska). Det vill säga: dstfinns bland dec civiliserade? folken: på jorden endast:2,-nemligen Storbritanniens ochude Nordamerikanska friståternas -handelsflottor, som.äro större. ;, Deras värde kan tryggt uppskattas, till 20. millioner specier. ra d JVår varo-utförsel utgör här i Norge ensamt minst ett värde af sex millioner specier, och fraktfarten inbringar Norge minst 1-million specier om äret, JESrerges andel i fraktfarten är visserligen betydligt mindre, än Norges; men, å andra sidan, är det troligt att varu-exporten. är der mycket. större. F Och slotligen: fattas här kanske utrymme och näringsmedel för en stigande befolkning ? Störleken at den nordiska balfön är likväl 14,000: qv. mil, dch det är ingen obekant att befolkningenstillyäxty med vid pass. 50,000 om äret, , justsbar framkallat hjelpkällor som förut lägo obegagnade. af brist på händer lika mycket som af brist på insigter. Och allt detta skulle vi sätta el genom en likgiltighet, som 8) kunde förebära en till sin RE g 2 Men vicsätta allt detta-på spel om vi ej begagna tillfället att aflägsna.ryssarne och deras ränker längt från de gränser, till hvilka de genom våra, föregående regeringars, likgiliighet och okunnighet smugit sig fram. 4 Uleåborgs lån med Kemi Vappmark samt Ålands? öarne borde jäter:förenas med Sverge, och hela Kola? distriktet åter läggas. till: Norge. ö Detta bör vara bafvudföremälet för vårt deltagande i striden. Huru det. gär med det egentliga Finland är för den Hordiska hålföns intressen en underordnad fräga. Det aröett vtligt fal, när man förtäljer oss att det skall förökab vår styrka med en million menniskor. Mähända, kommer. det. endastg att-föröka .vära pålagor. Det är ej folkmängden allena som, bildar hutvudmomettet i en stats makt. . Belägenhet och naturliga hjelpkällor äro af lika stor betydelse. På dennaigrund kunde t. ex: Finland gernasåsom provins införlifvas med. Sverge, utan attdetta derigenom skulle bli ett grand mera öfvervägande inom.iUnionen änsdetiredan var 1814, och denna öfvermakt.skall aldrig. blifarlig för öss af det goda skäl att.det aldrig skall falla Sverge in att använda den, likaså litet som det skall falla -oss)in att framkalla dess användande.) När Napoleon I hörde: talas om sädana ideer, plägade hanp säga att det är så simpelt, satt det är dumt. Vi kunna tillägga att det vore dumt nog,för.attiframkalla löje från den ena ändan af den civiliserade verldet! tillödet andra. Halföns folk skulle, nog reda sig, !om dexocksä någon tid skalle komma att, gräla i tidnipgarne om transitorätt och rättighet attilägga tull på hvarandras varor — utån, annan vinst än förlust af handelsfördelar; för., Norge, och högre priser på sill ock andra varor för Sverge, H fäMen i mensköghetens och civilisationens idtresse skulle det för vestirakterna och i förbindelse med dem för :0ss vara ett värdigt mäl att äpprätta ett nytt rike, bestående af länderna, pä bådasidor? om Finska viken, och om Hvyita bafget ochfloden Dwina med alla mellanliggande sträckor, alltsåaf held nordgaropeiska Ryssländ, och dernåst att återupprätta ett konungarike Polen, sådatt det tt är, med Al g af allasTänder vitDina ockOoNisemön, Buda till! dessa floders och deras bifloders: käller. z ? i EDet kan väl hända, som en annan facfattarg iett annat blad har sagt, ätt det ej skulle lyckas alt reajisera deisa ideer, till och med om man till hälften sl08 Ryssar jens derom kan dock vära ta tal, och et vore beklagligt om man sk ifva dn Ach mid aghgt tamnledk, Nn skulle hödgas uppgify: