defensiv för ögonblicket, men förpligtade
Österrike till aktiv medverkan i vissa be-
stämda fall (art. 3). Ni har af mitt sista
bref sett, till hvilken grad den preussiska po-
litiken är snillrik då det gäller att påhitta
hinder och förevändningar — — — för att
kunna slippa göra någonting. Jag talar icke
om en dylik traktat, som den hvilken nyligen
blifvit afslutad med Sardinien; derom är alls
icke fråga.
Den som vill begripa hvad som för närva-
rande tilldrager sig i Preussen, vare sigiden
yttre eller inre politiken, bör teckna sig till
minnes följande tvenne punkter:
Man vill bevara rolen af stormakt, utan att
öfvertaga de förpligtelser som dermed följa,
och deltaga i konferenserna uti Wien, utan
att deltaga i kriget. Det är den första punk-
ten, kärnan i vår utrikespolitik.
Den andra punkten, med afseende på våra
inre förhällanden, är att man vill undvika det
yttre skenet af absolutism. Man vill ha kam-
rar, men på det vilkor att de hålla sig tysta
och lugna, och endast votera efter regeringens
önskan.
Man kunde såsom korollarium till det sista
teoremet lägga, att pressen icke bör vara
fjättrad eller censurerad; men på det vilkor
att den icke gör några angrepp mot regerin-
gen och att den följer den riktning som dag-
ligen angifves genom den officiösa parolen.
Sådant är hvad man kallar det preussiska
systemet. I hvad jag sagt ligger icke den rin-
gaste öfverdrift eller ironi. Uetär den simpla
framställningen af i öppen dag liggande fakta,
som man dock icke alltid ser 1 deras sam-
manhang.
För att återkomma till traktaten, så tror
man sig veta, att någonting liknande en trak-
tat med Prewssen kunnat vara möjligt i De-
cember, då intrycket af Decembertraktaten
var friskt och Preussen fruktade isoleri g.
Men ställningen har sedan dess i sjelfva ver-
ket betydligt försämrats, och det är till och
med tvifvel underkastadt om man ens kan
förmå konungen att underteckna en defensiv
och betydelselös traktat.
Det är häraf lätt begripligt, att maa hoppas
föga af lord John Russells hitkomst. Han
tros hitkomma den 21 dennes och skall ha
audiens hos konungen. Hans ankomst skall
sätta i omlopp en mängd rykten, men resul-
tatet blir ingenting. Vi få se.
Om våra kamrar säger jag er af goda skäl
så litet som möjligt. De ha den 7 och 10 i
ail stillhet förändrat namnen första och andra
kammaren till herrehuset och de deputerades hus.
Detta gick igenom med ringa majoritet och
endast derigenom att ministrarne sjelfva rö-
stade med, men det har emellertid gått ige-
nom. Om denna politiska anabaptism är icke
mycket att säga, ehuru det är rätt karakteri-
stiskt för vår inre politiska utveckling att i
hela andra kammaren icke funnos tjugu per-
soner som gillade denna förändring; och att
till och med ledamöterna af feodalpartiet i
enskilda samtal yttrade sig deremot, men se-
dermera röstade derför!
Kollektivnamnet der Allgemeine Landtag, hvil-
ken liksom med ett trollslag skulle förflyttat
oss tillbaka till ståndsherrligheten af 1847,
ha vi för denna gång undgått. Men om äf-
ven denna ominösa benämning nu blifvit för-
kastad af kammaren, så måste vi dock hålla
oss beredda på en ny vallag affattad på stånds-
principer. En bekant medlem af Kreuzzei-
tungspartiet sade helt öppet, att han nu rö-
stade mot benämningen af allmän landtdag,
emedan denna benämning borde hållas ren
tills den kunde användas på en verkligt re-
staurerad landtdag.
I Frankfurt har utskottets förslag om krigs-
rustningar den 8 blifyit antaget. Ni vet att
man mycket öfverdrifvit det nederlag som
Österrike skulle lidit vid förbundsdagen. Till
och med om Österrikes förslag om mobilise-
ring hade gått igenom, så måste rustandet
och iordningsställandet af förbundskontingen-
terna, hvilka på många håll blifvit mycket
försummade, först försiggå. När dessa krigs-
rustningar blifvit fulländade skall Österrike
genast ånyo fordra mobilisering och utnäm-
nande af en förbundsfältherre. Det är tem-
ligen säkert att den närvarande stiltjen om
en fjorton dagar åter kommer att aflösas af
en militärisk och en diplomatisk kampanj.
Ännu en sak. I mitt sednaste bref anförde
jag de förevänningar med hvilka Preussen
söker att undvika en särskild traktat. Jag
nämde specielt, att det begär att få känne-
dom om de Decemberallierades hemliga sti-
ulationers. Nu vet man, att det går ännu
ängre och vill veta icke blott den tolkning
som vestmakterna gifvit åt de fyra punkterna,
utan äfven hvilken tolkning de tänka att ge
ät dessa punkter, isynnerhet den vigtiga tredje
(ryska maktens inskränkande i Svarta haf-
vet). Sålunda skulle vestmakterna en gång
för alla förklara sig, utan afseende på alla
eventualiteter, och om denna förklaring faller
i Preussens smak, då skall Preussen måhända
engagera sig. Detta bevisar ånyo att för när-
varande icke är att tänka på en traktat mel-
lan Preussen och vestmakterna.
ee—
— H. M. Konungen har i dag hållit konselj.
— Vid hofvet anlades i går tio dagars sorg