förotvarande underliggande mössen, men högst obetydligt; dels emedan hvitmossan i sitt faktigatillständ lik.svampen eger och bibehäller en viss elasticitet, och-dels. emedan banken efter nägra års förlopp nära nog sammanväxer ) med -den egentliga. mossen, så vida man icke aftappar densamma, utan söker att bibehälla den lika fuktig som i dess naturliga tillständ. Den på så sätt uppförda banken eger visserligen ej så fullkomlig bärighet att man på densamma endast kan begagna tvärsl-epers under rails, men. insändaren tror — ja, är nära nog förvissad — att om man på med mossa väl och hårdi underpackade ivärsleepers lägger och sammanbinder: långsleepers af 25 till 36 fots längd, med skötarne i zigzag, och på dessa fäster rails, så bilda dessa kortoch läng-sleepers en sort sammanhängande kafvelbro, hvilkea; då kortsleepers äro väl underpackads:. med hvitmosta,. skall ega: tillräcklig bärighet för lokomotivens tyngd. och hastighet, då bärigheten genom sammanbindningen mellan hvarje kortoch. längsleeper är fördelad på en större yta... Om lokomotiven. t: ex. väger 120 sk och man beräknar att den sammanhängande bärighetsytan är 10 fot bred och 20 fot lång, så kommer ju endäst 12 18 tyngd på hvarje qvadratfot. Skulle man deremot på mossbanken pålägga först lera eller annat fyllnadsämne och deröfver ballast till 2 fots höjd, så först och främst är kostnaden derföre mångdubbel och sedermera nedtrycka dessa fyllnadsämnen hvitmossan betydligt, emedan ballasten under lokomotivens läng ensam väger lika mycket om ej mer än en lokomotiv af vanlig tyngd. Derföre, ju lösare grumden är, desto lättare ämnen bör man begagna till påfyllning, emedan den af mossa bestående lösa elastiska grunden bättre emotstår en hastigt öfvergående yngd än en ständigt tryckande, som snarare undanskjuter grunden till sidorna och nedsjunker till mossens botten. Är hvitmossan af lösare beskaffenhet, med eit större djup innan man träffar fast botten, så finnes ingen annan utväg för erhållande af behöflig bärighet än att använda kafvelbro eller faschiner såsom underbädd, hvilka utbredas till banans dubbla bredd eller mera om så behöfves, och nedtryckas af timmer till jemn bärighet på hela den faschinerade ytan, innan banken bildas af hvitmossan öfver faschinbädden, hvarefter öfverbyggnaden verkställes på tväroch Iångsleepers som förut är nämdt. — Ins. anser sig ej behöfva nämna att hvitmossan aldrig ruttnar så länge den bibehålles fuktig, utan tvertom växer under sådant förhållande, och att det är största svårighet att få den torr, så länge den ligger i hög eller är packad på jordytan. Man torde vända häremot, att då mossen fryser till is, så kan älen menligt inverka på banans riktning; härpå svaras: att då jernvägsbanken består af lika materia, nemligen mossa som har en lika fuktighet, så fryser den jemt och höjer sig lika och samtidigt öfver hela mossen; möjligtvis blifver mossens höjning mindre vid dess båda ändar, men som dels jorden invid mossen äfven blifver befrostad och -: således derigenom äfven något höjer sig, och dels mossens djup vid dess ändar så småningom minskas, anser ins. att skilnaden i bankens höjning af kälen emellan mossen och jorden blifver obetydlig och småningom ökaride sig med några linier, som troligen knappt komma att synas eller åtminstone icke blifva det minsta hinderliga för trafiken. — Då man känner, att-de tvärsleepers som nedbäddas i mossa, och således alltid blifva fuktige, icke undergå någon förruttning, så blifyver banans underhållskostnad obetydlig. Skulle denna id icke med fördel kunna realiseras, utan lera eller ånnat fast fyllnadsämne bör påföras mossbanken och vanlig ballast på densamma begagnas, så anser likväl ins, nödigt och nyttigast, af skäl som förut äro nämnde, att lerbädden påföres så tunn som nätt och jemt behöfves för att betäcka mossbanken, och att endast så hög ballast derpå lägges, som erfordras för sleepers nerpackning. I afseende på ballastfyllningen anser ins. att dess djup aldrig behöfves större än som erfordras för sleepers nerbäddning och regnvattnets afsilning under desamma. — Man torde invända, att kälkastningen kan menligt inverka på banan om ej 2 fots ballast pålägges, men hvad betyda 2 fots ballast, det högsta som här antagits, i ett land, der exempel finnes att kälen nedgått i jorden till 6 fot och deröfver? Hufvudsaken i vårt land är, hvad som förut blifvit nämåt, att genom djup dikning afleda bottensyran och derigenom göra banken så hög att den derifrån befrias, I kälkastningen obetydligt kommer att skada jernannan. —rT. ) Man har funnit att hvitmossar, som bibehöällas i jasitt naturliga skick, växa högre med khvårje är och att sädana mossar vaaligen äro högst på midten, med lutning åt alla sidor om desamma.