förotvarande underliggande mössen, men högst obe-
tydligt; dels emedan hvitmossan i sitt faktigatillständ
lik.svampen eger och bibehäller en viss elasticitet,
och-dels. emedan banken efter nägra års förlopp nära
nog sammanväxer ) med -den egentliga. mossen, så
vida man icke aftappar densamma, utan söker att
bibehälla den lika fuktig som i dess naturliga till-
ständ. Den på så sätt uppförda banken eger visser-
ligen ej så fullkomlig bärighet att man på densamma
endast kan begagna tvärsl-epers under rails, men. in-
sändaren tror — ja, är nära nog förvissad — att om
man på med mossa väl och hårdi underpackade ivär-
sleepers lägger och sammanbinder: långsleepers af
25 till 36 fots längd, med skötarne i zigzag, och på
dessa fäster rails, så bilda dessa kort- och läng-slee-
pers en sort sammanhängande kafvelbro, hvilkea; då
kortsleepers äro väl underpackads:. med hvitmosta,.
skall ega: tillräcklig bärighet för lokomotivens tyngd.
och hastighet, då bärigheten genom sammanbindningen
mellan hvarje kort- och. längsleeper är fördelad på en
större yta... Om lokomotiven. t: ex. väger 120 sk och
man beräknar att den sammanhängande bärighetsytan
är 10 fot bred och 20 fot lång, så kommer ju endäst
12 18 tyngd på hvarje qvadratfot. Skulle man der-
emot på mossbanken pålägga först lera eller annat
fyllnadsämne och deröfver ballast till 2 fots höjd, så
först och främst är kostnaden derföre mångdubbel
och sedermera nedtrycka dessa fyllnadsämnen hvit-
mossan betydligt, emedan ballasten under lokomoti-
vens läng ensam väger lika mycket om ej mer än en
lokomotiv af vanlig tyngd. Derföre, ju lösare grum-
den är, desto lättare ämnen bör man begagna till
påfyllning, emedan den af mossa bestående lösa ela-
stiska grunden bättre emotstår en hastigt öfvergående
yngd än en ständigt tryckande, som snarare undan-
skjuter grunden till sidorna och nedsjunker till mos-
sens botten. Är hvitmossan af lösare beskaffenhet,
med eit större djup innan man träffar fast botten,
så finnes ingen annan utväg för erhållande af be-
höflig bärighet än att använda kafvelbro eller faschi-
ner såsom underbädd, hvilka utbredas till banans
dubbla bredd eller mera om så behöfves, och ned-
tryckas af timmer till jemn bärighet på hela den
faschinerade ytan, innan banken bildas af hvitmossan
öfver faschinbädden, hvarefter öfverbyggnaden verk-
ställes på tvär- och Iångsleepers som förut är nämdt. —
Ins. anser sig ej behöfva nämna att hvitmossan al-
drig ruttnar så länge den bibehålles fuktig, utan
tvertom växer under sådant förhållande, och att det
är största svårighet att få den torr, så länge den
ligger i hög eller är packad på jordytan. Man torde
vända häremot, att då mossen fryser till is, så kan
älen menligt inverka på banans riktning; härpå
svaras: att då jernvägsbanken består af lika materia,
nemligen mossa som har en lika fuktighet, så fryser
den jemt och höjer sig lika och samtidigt öfver hela
mossen; möjligtvis blifver mossens höjning mindre
vid dess båda ändar, men som dels jorden invid mos-
sen äfven blifver befrostad och -: således derigenom
äfven något höjer sig, och dels mossens djup vid
dess ändar så småningom minskas, anser ins. att
skilnaden i bankens höjning af kälen emellan mossen
och jorden blifver obetydlig och småningom ökaride
sig med några linier, som troligen knappt komma
att synas eller åtminstone icke blifva det minsta hin-
derliga för trafiken. — Då man känner, att-de tvär-
sleepers som nedbäddas i mossa, och således alltid
blifva fuktige, icke undergå någon förruttning, så
blifyver banans underhållskostnad obetydlig. Skulle
denna id icke med fördel kunna realiseras, utan lera
eller ånnat fast fyllnadsämne bör påföras mossbanken
och vanlig ballast på densamma begagnas, så anser
likväl ins, nödigt och nyttigast, af skäl som förut äro
nämnde, att lerbädden påföres så tunn som nätt och
jemt behöfves för att betäcka mossbanken, och att
endast så hög ballast derpå lägges, som erfordras för
sleepers nerpackning.
I afseende på ballastfyllningen anser ins. att dess
djup aldrig behöfves större än som erfordras för slee-
pers nerbäddning och regnvattnets afsilning under de-
samma. — Man torde invända, att kälkastningen kan
menligt inverka på banan om ej 2 fots ballast på-
lägges, men hvad betyda 2 fots ballast, det högsta som
här antagits, i ett land, der exempel finnes att kä-
len nedgått i jorden till 6 fot och deröfver? Hufvud-
saken i vårt land är, hvad som förut blifvit nämåt,
att genom djup dikning afleda bottensyran och der-
igenom göra banken så hög att den derifrån befrias,
I kälkastningen obetydligt kommer att skada jern-
annan. —rT.
) Man har funnit att hvitmossar, som bibehöällas i
jasitt naturliga skick, växa högre med khvårje är och
att sädana mossar vaaligen äro högst på midten,
med lutning åt alla sidor om desamma.