Article Image
E— (Insändt.) Svenskt tjenstefolk i Danmark. En varning. Tander sednare ären har mar sett drängar och pi e i betydligt antal utvandra till DanEfter en kort tid hafva ätervändt till dera hem gor från Sverg Å mark att der söka tjenst. dock större delen af dessa and. Ju erfares både af danska tidcingarne och en bref att man är i begrepp på mänga orter i ark, att under innevarande vinter afsär. misvarier till Sverge att anvärfva stora flockar (3, sgjenstfolk, emedan man hoppas få dessa för Gsare lör An som betalas till danska arbetare. Det torde derföre icke vara utan nytta för arbets klassen i Sverge att dem meddelas hvarjehanda om ställningar och förhållanden i Danmark. En gammal erfarenhet visar, att främmande, som mäste anlita danska underdomstolarne i provinserna, ganska sällan få rätt i hvad som afhänger af dommarens pröfning. Danska lagstiftningens eltasticitet gifver domaren nästan fria händer, och under sädane omständigheter lutar vågskålen merendels till den infödda partens fördel. (?) Då tillfochjmed främ;mande affärsmän ofta beklaga sig i detta hänseende, bör det vara lätt begripligt buru det skall gå för en fattig främmande arbetare om denne saknar klars bavis eller hvad man kallar svart på hvitt. Dertil är a1jenarens ställning i afseende på behandling och kostbräll i det hela beroende af husbendens personlighet, om än icke efter regeln. dock i verkligheten. Är hus.bonden en rättskaffens man så gär det väl, n ä han det icke, hvem bjelper dä den främmande tjenaren som icke en gång vet hvad hans rätt är? Svenskt tjenstefolk, som taga ärstjenst i Danmark och icke kärna deras blifvande husbönder, må säledes bereda sig att hälla ut hela det första äret med hvad slags behandling som helst. — Vilja de vara förwissade att verkligen få den lön som lofvas, så är det nödigt, att sedan de förskaffat sig full visshet om tillförlitligheten hos den person som utskickar från Danmark att anvärfva tjenstefolk, de med denne, men med ingen annan, upprätta lagligt och tydligt kontrakt ses af honom underskrifves i Sverge och der behörige Sevittnas, samt sedan förvaras af den tjenande. I kontraktet bör också betingas en lämpdig skadesersättning för uraktlåtenhet att fullgöra hvad som är aftalt. Den årliga lönen i ett för allt, kan skäligen säJunda betingas: För en fullvuxen arbetsdräng, till 120 rir svenskt riksgälds, hvaraf , för sommaren; och för en piga i köket, ladugården eller mejeriet, till 80 rdr samma mynt. Dertill bör också komma reseomkostnaderna med 30 åa 40 rår riksgäld, allt efter väglängden. Det är sannolikt att ett icke ringa antal beväringsskyldiga ynglingar kommer att finnas bland ut vandrare till Danmark, men det bör förmodas att svenska regeringen icke underlätit att vidtaga de åtgärder som de: förhällande föranleder. es ——————— 2

22 februari 1855, sida 4

Thumbnail