i detalj vi icke sjelfva kunna pröfva, huru stort förtroende vi-än i öfrigt hysa till den persons skicklighet och pålitlighet, som verkställt beräkningarne. När maw t:vex. erfar, att de utländska vattenledningar, som blifvit i senare tider anlagda efter nyare och bättre systemer, icke allenast bära sig, utan allesamman gifva goda inkomster, som lerna tillfälle till utdelningar -Jåt aktieegarne vida öfverstigande räntan på det uti anläggningarne nedlagda kapitalet, äfd vensom att aktierna uti vattenledningsbolag i allmänhet anses för mycket goda papper) och det oaktadt de bättre vattenledningarne I I det eljest så dyra England lemna vatinet åt Jafnämarne för ett pris, som icke ens utgör I Ygrdel af hvad vi nu i allmänhet måste i Stockholm betala för vattenhemtning, så synes man redan häraf, utan att vara alltför mycket sanguinisk; kunna sluta, att on v tenledning fäfven för Stockbolm skall bära sig, förutsatt att anläggningen sker med beI gagnande af alla de hjelpmedel och med anI vändande? af alla de försigtighetsmåit, so nyare uppfinningar gifvit vid handen. D svårigheter, om möta uti beligenheten och uti markens beskaffenhet, äro nemligen! ingalunda större i Stockholm, än på många! andra ställen, der vattenledningar blifvit med! framgång anlagda; vattnet behöfver icke lejas från ett så långt afstind, som pö många andra ställen befunnits nödigt; och den enda svårighet, som här verkligen torde kunna anses vara större än på de flesta anIra orter, hvarifrån man hittills har någon erfarenhet af vattenledningar att åberopa, nemligen den strängare kölden, hvilken kunde befaras vålla att vattnet om vintern stundom kunde frysa i rören, är dock icke större, än att sakkunnige personer försäkra, att de menliga följderna deraf kunna med säkerhet förebygzas genom iakttagande af behöriga försigtighetsmått; såsom ledhingsrörens. nedläggande på tillräckligt djup under kälen i jorden samt servisrörens ledande genom källarne in i boningshusen eller, der detta ej låter sig göra, deras ombäddande med lämpliga ämnen, samt ) i värsta fallet deras afstängande medelst luckor från ledningsrören, så att vattentillflödet. i servisrören på sådana ställen, der frysning :. kunde befaras, under den kallaste tiden icke blifver kontinuerligt, utan intermitent; d.v.s. att vattnet icke tillåtes att under denna tid blifva stillastående uti de: för -kölden mest utsatta rören. Att dessa försigtighetsmått äro fullkomligt tillfyllestgörande, lärer erfarenheten äfven redan hafva ådagalagt vid vattenledningarne i Boston i Nordamerika, hvars klimat i afseende på köldens stänghet är i det närmaste jemförligt med Stockholms. Det är sannt, att vidtagandet af dylika försigtighetsmått måste medföra någon tillökning i kostnaden för anläggningen. Men denna tillökning kan icke rimligtvis blifva högre, än att den måste mer än väl kunna betäckas genom den tillgång, som uppkommer derigenom att vattenledningens egare — kommunen — här afstår ifrån allt anspråk på penningevinst af en anläggning, som eljest otvifvelaktigt skulle gifva en sådan. Dessutom finnes alltid utvägen qvar att bestämma afgiften för vattnet i ett sådant förhållande till anläggningsoch underhållskostnaderna, att dessa betäckas genom inkomsterna. Afhvad redan blifvit anfördt angående medelpriset för vattnet i de nyare engelska vattenledningarne, jemfördt med hvad vi nu i allmänhet i Stock. holm måste betala för vattenhemtningen från sjöar och brunnar, synes redan att, äfven om afgifterna för vattenledningens vatten hos oss skulle blifva 30 gånger högre, än de i all mänhet äro vid de nyare engelska anläggningarne, vi ändå icke i allmänhet komme att betala mera, än vi redan nu i alla fall göra, och vi bj vr då ändå, om icke en kontant:besparing, dock en vinst i beqvämlighet, snygghet, sundhet oeh trefnad, som Eden ö ovärderlig, utan att tala om den förbättring i då fattigare klassernas ställning och: dermed sammanhängande lättnad i fattigvård, som äfven enligt all erfärenhet blefve en säker följd af den lättade tillgången till vatten., Men en så hög afgift, som den vi nu i sjelfva verket på ett eller annat sätt betala, komme efter all sannolikhet aldrig vid vattenledningen i fråga. Kostnaden för vattnets inledande från gatan i husen och rummen skulle visserligen dessutom bestridas af husegarne; men då utgifterna derför enligt ett kostnadsförslag, som snarare kan anses för högt än för lågt, för ett hus öfver medelstorleken icke skulle blifva mer än öffkring :35 rdr förhvarje våning, och medelpriset för hela Stockholm icke mer än 20 å 25 rdr bko-per våning (komitens betänkande, sid:44),:så torde husegarne icke i allmänhet komma att sky denna kostnad, som vida uppväges af motsvarande fördelar. Man behöfver i detta fall icke ens bygga på förutsättning af några sanitära och filantropiska åsigter hos husegarne. Den egna fördelen kommer alldeles otvifvelaktigt att i detta afseende utöfva ett tillräckligt starkt indirekt tvång. När hyresgästerna börja i massa uppsäga sina bostäder i de hus, hvilkas egare vägra att skaffa vattenledningen in i våningarne, för att i stället trängas om lägenheterna-i de hus, hvilka skyndat att draga fördel af den nya anläggningen, så lära sig nog husegarne i allmänhet snart att inge hvad deras frid tillhörer. För öfrigt torde nog äfven hyresgästerna i många, kanske i de flesta fallj gerna med husegarne dela denna kostnad, för att desto förr komma i åtnjutande af de deraf beroende förmånerna, utan att behöfva.vidkännas en flyttningskostnad, som ofta skulle gå till vida-högre belopp. Vi tro således för vår del, att hr Leijonanckers beräkning, att inom tio år -halfva befolkningen skall begagna sig af vattenledningen och att af: denna hälft ungefär Y del skall anmäla sig-till begagnande deraf hvarje år, i sjelfva Verket är vida under hvad man bör med den största sannolikhet kunna antaga. Meni samma mån ett större antal fidigare anmäla sig till begagnande af vattenledningen , i samma. . mån kommer den äfvan att faortara hära Siv: Ach wi BT FKP EE OO SE AA ASA fd SA KA ng pg fr bn nå