då de voro i trappan hviskade Salvien i Phi-
lips öra:
Jag vill underrätta den mäktige, sade han
vänligt; var lugn. Apollos söner böra hjelpa
hvarandra.n
9 Philip had gerna öfiskat veta om hvilken
hans bizarre vän talade, fen dertill var ingen
tid; fiakern väntade på gården; deti olycklige
unge mannen steg upp i den jemte tre sol-
dater; en fjerde satte sig bredvid kusken.
Sedarf stängdes vagnen, gardinerna fälldes ned
och vagtien for bort, utan att Philip haft tid
att uppfånga en enda af hopens välvilliga
blickar utanför porter.
it Vagner rullade nära tre Gvarts timma ge-
nom Paris mörka och smutsiga gator. Då
de förbigående sågo detta Hermetiskt tillslutnå
åkdon med en soldat på kuskböcken, anade
de lätt hvad det betydde, ty dylika möten
vord då för tider mycket vanliga.
HjÄndtligen körde man öfver en vindbrygga;
sedan Hördes slämrandet af Kedjor och jern-
galler. Mat stannade; vagnsdörrn öppnades
och en sträf röst befallte fången stiga ur våg-
nen. Man var på en stor gård, omgifven:med
spetsiga torn, hvars blotta åsyn injagade fasa.
Det var Bastiljen.
VIL
HOTELLET VILLENEUVE.
Efter den våldsamma scen som förorsakat
en fullständig brytning mellan familjen Vil-
leneuve och Philip de Lussan, hade Therese
varit instängd i sitt rum. Fru de Villeneuve,
om var ursinnig öfver sin dotters motstånd,
vägrade hårdnackadt att se henne; under två
dagars förlopp hade den stackars flickan ej
tt någon i hotellet, med undantag af fru
urand som var satt till hennes uppsigt.
Thercse hade ett ögonblick hoppats att få
se sin far, hvilkens hela ömhet hon kände;
en äfven denna lycka blef ej henne förun-
nad. Finansiern de Villeneuve var en tjock
och fet:epikur, utan ondska och utan malis,
hvilkens -godmöodighet Paris galanta damer
till öfverdrift missbrukade; ehuru ganska ut-