samma sätt behöfver maschinbyggmästaren djurg studier uti matematik och mekanik än e som erfordras af den kemiske fabrikanten eller af landtbrukaren, och det synez derföre fullkomligt vara i sia ordning att särskilda läroanstalter eller s. k. tillämpningsskolor, med afseende på de lokala förhållanden som bestämma dessa yrkens utöfning, blifvit inrättade för de förnämsta olika yrken, likasom att dessa skolor ej befatta sig med andra ämnen än de som tillhöra sjelfva facket. Men då största delen af dem som begagna våra offentliga elementarläroverk egna sig åt praktiska yrken, och blott ett mindre antal blifva studenter, är det så mycket mera skäl att vid elementarundervisningen lägga enstörre vigt på de moderna språken och naturvetenskaperna, som det möter en större svårighet att inhemta dessa ämnen sedan man hunnit en mognare ålder, och de derföre, om de icke ingå bland läroämnena inom skolan, blifva för mängden mer eller mindre främmande. Det är t. ex. en bekant sak att de somiyngre åren blott sysselsatt sig med språk och skön htteratur ofta till den grad blifva främmande för matematik, att de svårligen kunna lära sig några få propositioner i Euchdes; äfvensom att sinnet för naturhisto:ien, om det ej i tid blifvit väckt, hos mängden går förloradt; och att uttalet af de moderna språken åtminstone vida lättare inhemtas i de yugre åren än vid en mognare ålder, är likaså en omständighet som törtjenar att tagas i betraktande. Men om enhet och omfattning uti den offentliga elementarundervisningen skola kunna tillvägabringas, är det oundgängligt att de gamla språken måste lemna den plats de inom våra lärdomsskolor och gymnasier ända till senaste tider intagit. Inrättade på en tid då de gamla språken voro de enda som egde en litteratur som förtjente att anses som klassisk, då de fysikaliska och politiska vetenskaperna ännu föga hade lyftat siz utöfver den ståndpunkt som de hunnit hos de gamle, och då de nyare språkens vetenskapliga studium ännu var i sin linda, då latinet ej blott var vetenskapens och diplomatiens erkända tungomål, utan äfven det allmänna umgängesspråket mellan personer af olika nationer öfver hela Europa, lade våra gamla läroverk med skäl en hufvudsaklig vigt på dess studium, och så väl skrifsom talöfningar deruti hörde till den grad till ordningen för dagen att icke ens ett ord på modersmålet fick förekomma inom skolans högre klasser. Men tvenne århundraden hafva förflutit sedan Sverge fick sin första fullständiga skolordning, och de gamla språkens ställning har derunder blifvit helt och hållet förändrad. De nyare litteraturerna hafva uppväxt till den betydenhet att de uti de flesta hänseenden öfverträffa de gamla, de fysiska och politiska vetenskaperna bafva vunnit en utveckling och ett inflytande på det allmänna och enskilda. lifvet i alla dess rigtningar som gör deras kännedom oumbärlig, latinet har mistat sitt privil gium att vara deras ej mindre än diplomatiens språk, så att det nu mera endast undantagsvis dertill användes, de nyare språken hafva blifvit föremål för vetenskaplig behandling likaså vä som de gamla, och den lifligare pemenskapen mellan nationerna samt den allmännare bekantskapen med de nyare språken ha bragt latinets användning såsom samtalsspråk ur bruk. Dessa förändringar hafva visserligen varit allt för genomgripande, för att svenska liroverken skulle hafva kunnat undgå att af dom röna något inflytande, ehuru det ända tul början af innevarande århundrade blott var en följd af enskilda styresmäns och lärares nit, om någonting uträttades till förmån för de moderna läroämnena, och äfven den plats som i k. Gustaf Adolfs och drottning Christinas tid blifvit naturvetenskaperna tillerkänd hade sedan blifvit dem beröfvad. Det var först sedan läroverken uti kanslersgillet erbållit en egen öfverstyrelse, som en förändring i detta hänseende skedde, och undervisning såväl i moderna språk som i naturvetenskaperna blef af regeringen anbefald. Detta stadgande har genom sednare förordningar blifvit upplifvadt, men då tillräckliga anstalter icke derjemte blifvit fogade hvarken för erhållande af skickliga lärare i dessa ämnen eller af de hjelpmedel som. undervisningen i naturvetenskaperna oundgängligt erfordrar, och ändamålsenliga föreskrifter saknats om läroätnenas ordningsföljd samt ömsesidiga ställning, så har resultatet icke motsvarat hvad man åsyftat, men den klagan deremot blifvit allmän att ungdomen öfverhopas med för många ämnen, särdeles i Stockholm der de nyare språken redan, i skolans lägre klasser blifvit liksom inträngda mellan de garla. Sedan det nu mera är genom: erfarenheten ifven inom vårt land tillräckligt bekräftadt att språkundervisningen kan börjas med hvilket nyare språk som helst, och att latinets inhemtande går vida lättare och säkrare, 8elan lärjungen förut gjort bekantskap med ett annat språks grammatik; kan latinets uppskjutande icke anses medföra någon våda för den s. k. klassiska bildningen, helst denna nu mera, äfven sågom sådan, vore ofullständig .utan den moderna. V Den önskan som Rikets Ständer den 30 Juli 1851 inför tronen framställde, att tillfälle måtte beredas till så tidig undervisning