samma sätt behöfver maschinbyggmästaren dju-
rg studier uti matematik och mekanik än
e som erfordras af den kemiske fabrikanten
eller af landtbrukaren, och det synez derföre
fullkomligt vara i sia ordning att särskilda
läroanstalter eller s. k. tillämpningsskolor,
med afseende på de lokala förhållanden som
bestämma dessa yrkens utöfning, blifvit in-
rättade för de förnämsta olika yrken, likasom
att dessa skolor ej befatta sig med andra äm-
nen än de som tillhöra sjelfva facket.
Men då största delen af dem som begagna
våra offentliga elementarläroverk egna sig åt
praktiska yrken, och blott ett mindre antal
blifva studenter, är det så mycket mera skäl
att vid elementarundervisningen lägga enstörre
vigt på de moderna språken och naturveten-
skaperna, som det möter en större svårighet
att inhemta dessa ämnen sedan man hunnit
en mognare ålder, och de derföre, om de icke
ingå bland läroämnena inom skolan, blifva
för mängden mer eller mindre främmande.
Det är t. ex. en bekant sak att de somiyn-
gre åren blott sysselsatt sig med språk och
skön htteratur ofta till den grad blifva främ-
mande för matematik, att de svårligen kunna
lära sig några få propositioner i Euchdes;
äfvensom att sinnet för naturhisto:ien, om det
ej i tid blifvit väckt, hos mängden går förlo-
radt; och att uttalet af de moderna språken
åtminstone vida lättare inhemtas i de yugre
åren än vid en mognare ålder, är likaså en
omständighet som törtjenar att tagas i be-
traktande.
Men om enhet och omfattning uti den of-
fentliga elementarundervisningen skola kunna
tillvägabringas, är det oundgängligt att de
gamla språken måste lemna den plats de in-
om våra lärdomsskolor och gymnasier ända
till senaste tider intagit. Inrättade på en tid
då de gamla språken voro de enda som egde
en litteratur som förtjente att anses som klas-
sisk, då de fysikaliska och politiska veten-
skaperna ännu föga hade lyftat siz utöfver
den ståndpunkt som de hunnit hos de gamle,
och då de nyare språkens vetenskapliga stu-
dium ännu var i sin linda, då latinet ej blott
var vetenskapens och diplomatiens erkända
tungomål, utan äfven det allmänna umgän-
gesspråket mellan personer af olika nationer
öfver hela Europa, lade våra gamla läroverk
med skäl en hufvudsaklig vigt på dess stu-
dium, och så väl skrif- som talöfningar der-
uti hörde till den grad till ordningen för da-
gen att icke ens ett ord på modersmålet fick
förekomma inom skolans högre klasser. Men
tvenne århundraden hafva förflutit sedan Sverge
fick sin första fullständiga skolordning, och
de gamla språkens ställning har derunder blif-
vit helt och hållet förändrad. De nyare lit-
teraturerna hafva uppväxt till den betydenhet
att de uti de flesta hänseenden öfverträffa de
gamla, de fysiska och politiska vetenskaperna
bafva vunnit en utveckling och ett inflytande
på det allmänna och enskilda. lifvet i alla
dess rigtningar som gör deras kännedom
oumbärlig, latinet har mistat sitt privil gium
att vara deras ej mindre än diplomatiens språk,
så att det nu mera endast undantagsvis der-
till användes, de nyare språken hafva blifvit
föremål för vetenskaplig behandling likaså vä
som de gamla, och den lifligare pemenskapen
mellan nationerna samt den allmännare be-
kantskapen med de nyare språken ha bragt
latinets användning såsom samtalsspråk ur
bruk.
Dessa förändringar hafva visserligen varit
allt för genomgripande, för att svenska liro-
verken skulle hafva kunnat undgå att af dom
röna något inflytande, ehuru det ända tul
början af innevarande århundrade blott var
en följd af enskilda styresmäns och lärares
nit, om någonting uträttades till förmån för
de moderna läroämnena, och äfven den plats
som i k. Gustaf Adolfs och drottning Chri-
stinas tid blifvit naturvetenskaperna tillerkänd
hade sedan blifvit dem beröfvad. Det var
först sedan läroverken uti kanslersgillet er-
bållit en egen öfverstyrelse, som en förändring
i detta hänseende skedde, och undervisning
såväl i moderna språk som i naturvetenska-
perna blef af regeringen anbefald. Detta
stadgande har genom sednare förordningar
blifvit upplifvadt, men då tillräckliga anstal-
ter icke derjemte blifvit fogade hvarken för
erhållande af skickliga lärare i dessa ämnen
eller af de hjelpmedel som. undervisningen
i naturvetenskaperna oundgängligt erfordrar,
och ändamålsenliga föreskrifter saknats om
läroätnenas ordningsföljd samt ömsesidiga
ställning, så har resultatet icke motsvarat
hvad man åsyftat, men den klagan deremot
blifvit allmän att ungdomen öfverhopas med
för många ämnen, särdeles i Stockholm der
de nyare språken redan, i skolans lägre klas-
ser blifvit liksom inträngda mellan de garla.
Sedan det nu mera är genom: erfarenheten
ifven inom vårt land tillräckligt bekräftadt
att språkundervisningen kan börjas med hvil-
ket nyare språk som helst, och att latinets
inhemtande går vida lättare och säkrare, 8e-
lan lärjungen förut gjort bekantskap med ett
annat språks grammatik; kan latinets upp-
skjutande icke anses medföra någon våda för
den s. k. klassiska bildningen, helst denna
nu mera, äfven sågom sådan, vore ofullstän-
dig .utan den moderna. V
Den önskan som Rikets Ständer den 30
Juli 1851 inför tronen framställde, att till-
fälle måtte beredas till så tidig undervisning