gar utan afseende på protest från egaren,
och -att denne, om han vågar .köra ut de våld-
samt inträngande, bör vara skyldig ått böta
såsom för polisbetjents öfverfallande. Att en
sådan öfvertygelse verkligen måtte funnits
hos honom, bekräftas dessutom af samme
mans handlingssätt vid ett annat tillfälle, då
han lät skicka efter smed och dyrka upp
dörren till mag. Munck af Rosenschölds igen-
lästa rum, för att tillställa honom en kal-
lelse.
Vi lemna derhän, i hvad mån en sådan
föreställning om en polistjenstemans obegrän-
sade makt öfver andras hemvist, må i mora-
liskt afseende lända hr Jäderin till ursäkt;
men hvad man utan misstag kan säga, är att
denna till andan helt och hållet ryska upp-
fattning af maktfullkomlighet äfven hos un-
derordaade icke gerna kunde hafva uppstått,
om icke den högre myndigheten eller polis-
styrelsen hade öfversett dermed vid åtskilliga
föregående tillfällen.
Det är ganska möjligt att polismakten
hvilken, likasom hvarje annan makt gerna
utvidgar sig så långt den kan och har större
frestelse dertill än de flesta andra, icke af
egen drift skall sätta en gräns för sådana
missbrug som det bär inträffade, och ett skäl
till sådant antagande är, att kommissarien
Jäderin icke veterligen fått någon tillrättavis-
ning af sina förmän, åtminstone icke offent-
ligen, för sitt sätt att gå tillväga mot bok-
tryckaren Ekbom. Härmed vilja) vi i öfrigt
icke heller hafva framställt något svårt klan-
der mot det närvarande öfverståthållareembe-
tet, som i allmänhet visar mera humanitet
än f:llet varit tillförene. Förhållandet är
möjligen, att de som bekläda denna myndig-
het, i sin ordning helt enkelt tycka att det
bör så tillgå, som vid det omförmälda tillfäl-
let visat sig. För den enskilde medborgaren
och allmänheten måste likväl saken presen:
tera sig annorlunda. Att polisinrättningens
tjenare genom prejudikat eller häfd upphöjas
till herrar öfver alla andra i ett så kalladt
fritt samhälle samt hafva rätt att efter god-
tycke sträcka denna sin makt ända in i deras
enskilda boningar, har påtagligen ej varit
lagstiftarnes mening, då lagen särskildt före-
skrifver i hvilka fall visitationer skola få an-
ställas, och regeringsformen, som i alla fall
ännu existerar på papperet, säger att konun-
gen, — skall ingens fred i dess hus störa eller
störa låtan, hvilket dock påtagligen skett i
Jet ifrågavarande fallet. Det kan, med ett
ord sagdt, icke vara allmänheten likgiltigt,
om det ryska systemet skall få begynna att,
på sådant sätt som här in casu skett, utbilda
sig i den svenska hufvudstaden; och derföre
har man allt skäl att med intresse emotse
hvad utgång denna sak kommer att få vid
domstolen. ÅAlskare af hemfriden.
fr: maa 2 0 RR KSR An