hvilka alla vänta dig såsom deras kejsarinna.
Vill du följa mig till Livorno, Natalia?
. Hon smög sig med ömhet till. hans bröst.
Öfverallt vil jag följa dig, hviskade hon, och
hvarthän du förer mig, der blir för mig ett
paradis I
TRETTIONDESJUNDE KAPITLET.
RYSKA FLOTTAN,
Utan misstanke hade hon följt honom till
Livorno; intagen af hängifven ömhet och glö-
dande kärlek, var hon blott betänkt på att
uppfylla alla hans önskningar och gifva ho-
nom nya bevis på huru mycket hon älskade
honom.
Och huru? Förtjenade han icke denna kär-
lek? Visade han henne icke alltid en fin
uppmärksamhet och tillika en ödmjuk undergif-
enhet? Syntes det icke, som om lejonet
blifvit betvingadt, Herkules tämd af sin milda
Omphale, som han dyrkade, vid hvars fötter
han låg för att skåda in i hennes ögon och
der läsa hennes hemligaste tankar och önsk-
ningar?
Hon var icke blott hans gemål, hon var
äfven hans kejsarinna. Så kallade han henne,
så hyllade han henne, och han omgaf henne
med en kejsarinnas prakt.
Engelske konsuln Dyks hus var för Natalia
iaredt till ett lysande palats, och den unga
sköna engelskan, konsulns fru, var Natalias
första hedersdam. Han inrättade åt den kej-
gerliga prinsessan en hofstat, omgaf henne
med talrika tjenäre och ett lysande följe, som
öfverallt måste ledsaga den blifvande -kejsa-
rinaan och aldrig vågade lemna henne.
Och Natalia anade icke, att den engelske
konsuln erhållit af czarinnan Catharina en
million silfverrubler, och att hans gemål blif-
vit belönad med ett dyrbart. briljantsmycke
för den gästvänskap de visade den ryska