HBA ULBUTICKTUUUTIGE VUIV UMUCE UDD PU UGBUGIS LIM LIDAS ikt samlade i Skara, uppstod fråga om åtgärder för n jernvägsundersökning och i anledning deraf utsates för detta ändamäl ett särskildt offentligt sammanräde som bevistades af åtminstone de flesta som voro å stället tillstädes. Der öfverenskoms om banans leding vester om Billiogen, i den sedermera följda hufrudriktningen, samt allmän subskription inom länet ill bidrag för kostnaderna, och utvaldes en bestyre!se Af personer hvilkas anseeode och förtroende inom orten icke torde kunna jäfvas. Utisubskriptionslistorna illkännagafs den öfverenskomna riktningen af banan och det förhåller sig således i detta afseende alldeles tvirtom emot insändarens, vid berättelsen att betyrelsen genom subskription samlade penningar, gjorda wppgift att först sednare blef den tillämnade banans iktniog i länet bekant. Innan undersökningen företogs, hade hr general Akrell, enligt Kongl. Maj:ts uppdrag, utarbetat sitt sedermera vid sednaste riksdag till ständerna öfverlemnade förslag till system för jernbanors anläggande i Sverge, och utstakningen öfperensstämde dermed. Detta torde väl äfven bevisa att den ej skedde utan goda skäl. Någon anmärkning mot den uppgjorda planen afhördes ej heller, förr än mer än ett är derefter, sedan utstakningen redan var fullbordad, då åtskilliga personer, bosatta på östra sidan om Billingen, väckte fråga derom att hanan företrädesvis borde ledas genom den trakten, förbi Sköfde och Falköping. Vid ett offentligen utlyst sammanträle uti Skara i början af November 1853, då den uppgjorda planen för bana vester om Billingen framlades, öfverenskommo deremot de dä talrikt församlade att hos Kongl. Maj:t begära antagandet af nämnde plan, som de ansågo bäst instämmande med både det allmännas och Jänets olika delars gemensamma intressen. Först några mänader sednare började pesoner, hvilka likväl förut deltagit uti sistnämde ssmmanträde och dervid fattadt beslut, att agitera för en plan att få banan dragen till den vestra sidan af länet, säledes i fullkomlig motsats till det nyssnämda projektet att leda densamma genom den östliga deen. Detta sednaare nya företag prunkade då med skylten att det innefattade den rakaste sträckningen. Om det icke fordrades mera för att uppgöra planer till jernvägsanläggningar, än att med linialen draga en linie emellan de punkter man vill sammanbinda, så vore det ea lätt sak. Åtskilliga andra om ständigheter måste dock dervid tagas i betraktande. Sålunda blir väl af särdeles vigt at, då man börjar jernvägsanläggningar i ett land, tillse att de ske efter system. Det kan då,om man vill gå tillväga på det sättet icke undfalla nägon att den vestra banan ifrån Göteborg genom Westergösland till öfre d-larze af riket, mäste på sätt äfven uti hr general Atrells plan är afsedt, sammanbiadas med banan ifcön Skåne till Jönköping, hzars påbörjande redan är beslatadt, och sädant fär väl derföre förnuftigtvis icke he t och hället lemnas ur sigte vid utstakoingen af förenämda ana. Insändaren uppgifver att banan till Göteborg genom ledningen till Skara, skulle blifva 1!, mil kortare än den så kallade vestra Billingsbanan. Denna uppgift är ej riktig, Skilnaden gir föga öfser en mil. Deremot skulle banan till Jönköping blifva 2 mil längre om den förra sträckningen antoges, än om den sednare följes. I stället för den af insändaren framhållna besparingen komme således på det hela att för staten uppstå en ökad anläggningskostnad för en mil. Att handla på ett sådant sätt tro vi ej vara rätt och minst öfverensstämma med ett väl ordnadt system. En bana som skulle förena den vestra hufvudbanan med den Skånsk-Småltsndska, måste väl betraktas säsom en så väsentlig del af stambanorna i landet, att det ej är likgiltigt om den utan behof förlänges 2 mil. Vill man derjemte fastän blott i andra rum met tänka på de olika banornas gagn för Skaraborgs län, så kan hvar och en vid första blick på kartan fiana att Skarabanan skulle gå så mycket ät vestra sidan af länet att hela den östliga delen och Fatlbygden, hvilkas invånare likväl ansett dessa trakter af den öfvervägande vigt att banan borde der förläggas, skulle af densamma få ingen direkt nytta. Den utstakade vestra Billingsbanan skulle deremot komma att gå midtigenom länet, i närheten af de bördiga trakterna öster om Billingen samt Fahlbygdea och gränsa iatill den sikallade Skaraslätten på vestra sidan. Vestra Billingsbanan går således till hafvudsakligaste delen midt emellan de båda andra och utgör en förmedling af de motsatta intressena. Hvad beträffar jemförelsen emellan lokalen för de olika banorna, så är den lika skef, hvilkets?kerligen kommer att under frågans vidare behandling visa sig. Hr baron De Geer som varit anmodad uppgöra planen för Skarabanan har förut granskat utstakviogen af vestra Billingsbanan och vitsordat att lokalen för den är särdeles fördelaktig. Vi hafva således fall anledning antaga att de bäda banorna i deita hänseende icke förete nägra skiljaktigheter af sådan betydenhet att de kunna inverka på frägans afgörande. Om den af insändaren omnämda obetydliga höjningen till Mariestad vilja vi icke mycket orda då den utgör en bifräga som ej verkar på den hufvudsakliga tvisten emellan vestra Billingsoch Skarabanornas företräd.. helst utstakningen för båda banorna är gemensam ifrän länsgränsen till Hofva eller cirka 2 mil och äfven på en sträckning af cirka tvåtredjede!s mil från Mariestad. Men skulle det ej anses lämpligt att sätta banan i beröring med nämde stad, blir skillnaden emellan de bäda banornas längd ännu mindre än den här förut omnämda, eller blott cirka 3,:dels mil och således jemförelsen med tillökningen uti banan till Jönköping ändå mera piäfallande. Vi vilja emellertid anmärka, hurulsdes det för trafiken på banan och särskildt för Skaraborgs län, icke kan vara ntan stor vigt om banan sättes i beröring med ena stad vid Wenern och de vidsträckta sjökommunikatiooaer hvartill tillfälle på sådant sätt öppnas. Att ingå uti någon vidare utveckling deraf skuile endast leda tll alltför stor vidlyftighet, likasom vi förbigå de fördelar vid postförbindelserna, fåogtransporter samt länets invånares mångfaldiga relationer med residensstaden och dervarande kommiunala inrättningar, banker m. m., som svårligen lära kunna bestridas och hvilka säkerligen icke af en upplyst styrelse lemnas utan afseende. PD ÄMPEOÅNAQR Ann DATTOCA RER