2 åror och som af ansträngningarne voro alldeles ut-
mattade , förmådde Mmgenting; utan drefvo längre!
ifrån briggen. Då engelsmannen såg denna vär nöd,
lade han sig i Ii om oss, och så fingo vi drifva ned
till honom; då ban utkastade en mindre boj, som vi
fingo tag i, och hälade oss så i 14 under fartyget.
Nu voro ögonblicken dyrbara. Trenne af oss, Sand-
berg och hans bröder samt Andersson, fingo just tag
i röstjernet, då i detsamma bäten durrade ned för
de väldiga bröttsjöarne, och krossade sidan mot far-
tyget. Den fjerde bland oss, O. Hammarström, fick
då, i rätter tid, tag i en tägända frän fartyget, hvar-
efter han kastade sig i sjön, och blef sålunda ber-
gad. Den sönderslagna bäten fick drifva på böl-
jorna.
Sälunda blefvo vi, genom Guds försyn, underbar-
ligen frälsta. Ombord på den engelska briggen blefvo
vi på det aldra hederligaste bemötta: vi fingo genast
torra kläder och allt annat hvad vi behöfde.
Stället, der vi räddades, Var 10! sv. mil Ö. om
Gottland:
Tretton dygn voro vi ombord på briggen, hvars
reså försvärades af fortfarande stormväder; ett helt
dyga dref den för topp och tackel, och hela bräd-
g.usen i lä slogs-sönder. Ändtligen, på 13:de dyg-
ne, anlände vi lyckligen till Helsingör, der vi med
bjertligaste--tacksägelser skildes från den engelska
kaptenen och hans besättning, som räddat vära lif
och bevisat oss så mycket godt, hvarefter vi åter-
vände till det kära hemmet, der man redan ansett
08s säsom förgångna,. —
Namnet på den ädelsinte skepparen, som räddade
de fyra väderdrifna gottlänningarne, är i förestående
berättelse icke uppgifvet, men G. L. T. är i tillfalle
att ur säker källa kunna meddela det: Kapten Ed-
wards, befälhafvare på briggen Superior, från Mon-
trose. Han icke blott afböjde all ersättning t. o. m.
för lefnadskostnaden under vistelsen ombord, utan
ombestyrde äfven från Helsingör öfver Malmö till
Stockholm en telegrafrapport till engelska v. konsuln
i Wisby af innehåll, att fyra, i sina hem troligen
saknade män från Gottland af honom blifvit i Öster-
sjön bergade. — Kapten Edwards vackra handling
behöfver här inga loford!
— Drottning Pomare i Paris. Denna herr-
skarinna på en af Australiens ögrupper Vänskaps-
öarne, väntas verkligen till Paris, och Courrier de
Havre yttrar i anledning deraf följande: Man tror
att drottning Pomar, under sin sejour i Paris, kom-
mer att bo hos fru amiralskan Bruat, med hvilkea
hon formerat vänskap under de två eller tre år som
amiralen haft befälet öfver stationen i Oceanien.
Fru Bruat hade genom sitt förstånd, sin uppfostran
och sin verldsvana, förvärfvat sig ett visst inflytande
på drottningen ; sembelertid, säger denna dams on-
kel, haär min nigce aldrig kunnat beqväma sig att
begagha samma slags strumpor och sker :som den
fäntastiska drottningen; ty denna bar visserligen de
klädningar, hvilka sändes hefine ifrän Paris, och de
vackra neglig6er som fru Bruat gaf Hetine, men
icke desto mindre gick hon barfota i sin salong.
— Kungen i Neapel och jesuiterna. I ett
bref från Rom skrifves: Kungens af Neapel hat
mot hans förra såta vänner och allierade, jesuitern,
bar sträckt sina verkningar ända hit, till de långroc-
kande brödernas hufvudqvarter; en af synodens mest
inflytelserika. medlemmar har af sina kolleger blif
vit erbjuden som syndabock för att stilla konung Fer-
dinands vrede. Denne är ingen annan än den väl-
bekante pater Curci, som nyligen utgaf ett arbete,
Civilta cattolica (ett slags litterär öfversigt som je-
sviterna utgifva), i hvilket åtskilliga regeringars hbe-
teende kritiserades, och isynnerhet Neapels, derföre
att den fördref jesuiterna, då ministern Tanucci un-
der förra århundradet innehade makten. Kung Fer-
dinand, redan stött häröfver, blef ännu mer förtretad
vid genomläsningen af nägra artiklar i samma Civilta
cattolica, som voro mer till förmån för de allierade
än för kungens dyre vän och skyddspatrön, czaren
Värnade af dessa symptomer, hittade de på ett poli-
tiskt konstgrepp, som mycket karakteriserar dem: de
utgåfva två upplagor af sin öfversigt, den ena be-
stämd för konungen af Neapel och hans undersäter,
den andra för Rom och norra Europa — den första
atelemnade alla mot Ryssland fientliga uttryck, som
innehöllos i den sednare. Men olyckligtvis föll en
dag ett oriktigt exemplar i kupgens händer, hvilket
hade den följd att han intogs af det djupaste hat
mot jesuiterna och skulle genast hafva fördrifvit dem
från det bourbonska väldet, om icke biskopen af
Neapel och påfven lagt sig emellan för att afvända
ett så olycksdigert slag: Ehuru denna åtgärd ej sat-
tes i verket, yrkade likväl kungen att jesuiterna
skulle afskedas från allt andligt öfverinseende och
alla lärarebeställningar vid det kungliga seminariet,
marinskolan och fängelserna, samt fordrade att utgif-
varen af Civilta cattolica Skulle utan dröjsmål förvi-
sas från Rom. Detta har så till vida blifvit uppfyldt,
utt pater Curci på de uppskrämda ordensbrödernas
inrådan blifvit skickad till Milano.
— Importen af guano till England har un-
der förlidet år tilltagit högst betydligt. Under lop-
et af de första 11 månader från den 5 Januari till
len 5 December importerades af detta gödningsämne
201,623 tons mot 97,578 tons är 1853 och 118,604
öns år 1852.
Telegrafrapporter.
Hamburg den 30 Jan. kl. 10, 30 f. m
Inder debatten uti underhuset om Roebuckska
Sammandrag af de hufvudsakligaste varuarti