den uselheten att säga att Danmarks krig vore orättvist. Insändaren inser ej hvarföre Sverge 1855 mer än 1854 skulle öfvergifva neutraliteten då den europeiska jemnvigten nu mera ej är så starkt hotad som förlidet år, om ej; det vore för att återvinna Finland. Sverge kan föranledas öfvergifva mneutraliteten af två skäl: först derföre att England och Frankrike hafva börjat upplysningens och frihetens kamp mot obskurantismen och våldet, och kommer denna kamp att fortgå, är det Sverges skyldighet att ej undandraga sig de uppoffringar som rätt och sanning kräfva; vidare derföre att det är nödvändigtför Sverges framtida trygghet, för dess framtida storhet att just den käft,, såsom insändaren uttrycker sig, hvarmed Ryssland gapar öfver Finska viken, blir beröfvad all möjlighet att bita Skandinavien. EäMen Sverge bör icke öfvergifva neutraliteten förr än vestmakterna och Europa visa att en allvarlig mening ligger i striden, genom att garantera oss Finlands befrielse. Sverge bör Iika litet i småstrider utan gagn bortplottra en enda soldat, som det bör tveka att offra tasendes If för ett verkligt mål. Detta mål är rättvisans, civilisationens och det lagbundna sambhällsskickets seger, och medlet i norden för detta måls vinnande är Finlands förening med det land, som skänkt det kristendom, lagar, seder och författning. Medlet i norden att stäcka Rysslands eröfringsförmåga är att öka Sverges makt. Besluta vestmakterna sig till att landsätta en här i trakterna kring Petersburg, en här stark nog att slå ett afgörande slag, då vet Sverges konung bättre än någon att häfda Sverfö fördelar och ära. Härom var ej fråga Blifva ryssarne slagna vid Petersburg, blir deras här kastad mot hafvet eller tillbakaträngd in i Ryssland, då faller Finland, med helt och hållet afbrutna militäriska förbindelser, af sig sjelft. Blir Kronstadt eröfradt, ryska sjömakten förstörd, ryska arsenalerna Kring Petersburg tagna; blir i en kommande fred Nevagränsen mot Ryssland, då faller Petersburg ovilkorligen från sin storhet, utan att en efterverld skall behöfva påbörda svenskt minne härjande vandalism. Skulle vestmakterna ytterligare vilja tillintetgöra Petersburgs ryskt militära storhet, kunna de förklara denna stad med sin från olika linder sammansatta befolkning för en fri stad; de kunna anlägga på högra Nevastranden med fria förbindelser till hafvet ett citadell, som först då, när Ryssland söker göra Petersburg till utgångspunkt för ett anfall, med krigets rätt krossar det. Insändaren talar om följderna af ett inträngande i Ryssland, om ett af ryssarne sjelfva brändt Petersburg och härjadt Ryssland, om vinterfälttåg, köld, hunger, elände och förstöring. Vilja ryssarne bränna eget land, kan detta ej annat än öka vår förmåga att försvara Finland, ty framför det komma då ödemarker att ligga, genom hvilka alltid en här har ytterst svårt att framtränga. Om inträngande i Ryssland, om ett vinterfälttåg der kan aldrig fråga blifva), men egde insändaren några strategiska begrepp, egde han den minsta kännedom om Finlands natur, så visste han ock att om äfven Nevalinien skulle forceras, trakterna från Kexholm till Wiborg och i allmänhet kring Saimen lemna den försvarande mån a sådana pass som Porro-Salmi, der Gripenberg med 600 man i nitton timmars tid stred mot 6000 och behöll platsen. Gif Finland en centralfästning till stödjekt, organisera en militärisk beväring, och Hetta land kan med fria förbindelser med Sverge och med sin indelta armå försvara sig sommartiden mot hvilken öfvermakt som helst. Insändaren tyckes känna svårigheterna af ott vinterfälttåg i fientligt land, men hvad insändaren säkert ej vet, är att om ryssarne vintertiden lyckas intränga i Finland, deras förbindelser, när sommaren kommer, lätteligen kunna afbrytas, vare sig genom en trofast beolknings medverkan i ett af vattendrag öfverallt genomskuret land eller genom små fästens anläggande vid vissa pass, som afskära de ytterst få anmarsch-vägarne; att rysarne hafva att bekämpa ett ej mer förrådt Sveaborg, ett nyanlagt Karlsborg; att de komna emellan dessa tvenne fästningar och en landsatt svensk tundsättningshär; att alltför stora truppmassor ej kunna röra sig i Finland. Med vumen npplysning om allt detta bör nan ej tvifla att Finland kan, om det bevöfdes, äfven af Sverge ensamt försvaras. Bilnsändaren ordar om europeiska jemnvigten, tm faran för Österrike, Preussen, Tyskland, a till och med England af Rysslands förvagande. Vi lemna insändarens statsmannaSlick i sitt värde, men en sak kunna äfven i inse, och den saken är att England aldrig can tillåta Ryssland att få en aln strand till id Östersjön, och när så är, kan för Svergel nda följden af ett misslyckadt härtåg mot tyssland blifva för ett stort mål offradt blod ) Vi vilja upplysa insändaren om att Ryssland 1812, ehuru Napoleon stridde med härar fill större delen s bestående af undertryckta nationaliteter och ehuru tEngland var hans oblidkeligaste fiende, troligtvis dock dukat under, om ej Napoleon försummat att operera mot Barclay de Tollys ställning bakom Drissaftoden och kasta honom i Östersjön; om han vid Smolensk sjelf varit vid förposterna och begagnat sig af det erbjudna tillfället att förstöra ryska armen. Om Napoleon, sedan han förstört ryska t armn, tagit eller icke tagit Moskwa, marscherat på Petersburg, dit förenade franska och engelska