den uselheten att säga att Danmarks krig vore
orättvist.
Insändaren inser ej hvarföre Sverge 1855
mer än 1854 skulle öfvergifva neutraliteten
då den europeiska jemnvigten nu mera ej är
så starkt hotad som förlidet år, om ej; det
vore för att återvinna Finland.
Sverge kan föranledas öfvergifva mneutrali-
teten af två skäl: först derföre att England
och Frankrike hafva börjat upplysningens och
frihetens kamp mot obskurantismen och vål-
det, och kommer denna kamp att fortgå, är
det Sverges skyldighet att ej undandraga sig
de uppoffringar som rätt och sanning kräfva;
vidare derföre att det är nödvändigtför Sverges
framtida trygghet, för dess framtida storhet
att just den käft,, såsom insändaren uttrycker
sig, hvarmed Ryssland gapar öfver Finska
viken, blir beröfvad all möjlighet att bita
Skandinavien.
EäMen Sverge bör icke öfvergifva neutraliteten
förr än vestmakterna och Europa visa att en
allvarlig mening ligger i striden, genom att
garantera oss Finlands befrielse. Sverge bör
Iika litet i småstrider utan gagn bortplottra
en enda soldat, som det bör tveka att offra
tasendes If för ett verkligt mål. Detta mål
är rättvisans, civilisationens och det lag-
bundna sambhällsskickets seger, och med-
let i norden för detta måls vinnande är
Finlands förening med det land, som skänkt
det kristendom, lagar, seder och författning.
Medlet i norden att stäcka Rysslands eröf-
ringsförmåga är att öka Sverges makt.
Besluta vestmakterna sig till att landsätta
en här i trakterna kring Petersburg, en här
stark nog att slå ett afgörande slag, då vet Sver-
ges konung bättre än någon att häfda Sver-
fö fördelar och ära. Härom var ej fråga
Blifva ryssarne slagna vid Petersburg, blir
deras här kastad mot hafvet eller tillbaka-
trängd in i Ryssland, då faller Finland, med
helt och hållet afbrutna militäriska förbindel-
ser, af sig sjelft. Blir Kronstadt eröfradt,
ryska sjömakten förstörd, ryska arsenalerna
Kring Petersburg tagna; blir i en kommande
fred Nevagränsen mot Ryssland, då faller
Petersburg ovilkorligen från sin storhet, utan
att en efterverld skall behöfva påbörda svenskt
minne härjande vandalism.
Skulle vestmakterna ytterligare vilja tillin-
tetgöra Petersburgs ryskt militära storhet, kunna
de förklara denna stad med sin från olika
linder sammansatta befolkning för en fri stad;
de kunna anlägga på högra Nevastranden med
fria förbindelser till hafvet ett citadell, som
först då, när Ryssland söker göra Petersburg
till utgångspunkt för ett anfall, med krigets
rätt krossar det.
Insändaren talar om följderna af ett inträn-
gande i Ryssland, om ett af ryssarne sjelfva
brändt Petersburg och härjadt Ryssland, om
vinterfälttåg, köld, hunger, elände och för-
störing.
Vilja ryssarne bränna eget land, kan detta
ej annat än öka vår förmåga att försvara Fin-
land, ty framför det komma då ödemarker
att ligga, genom hvilka alltid en här har yt-
terst svårt att framtränga. Om inträngande
i Ryssland, om ett vinterfälttåg der kan al-
drig fråga blifva), men egde insändaren nå-
gra strategiska begrepp, egde han den min-
sta kännedom om Finlands natur, så visste
han ock att om äfven Nevalinien skulle for-
ceras, trakterna från Kexholm till Wiborg och
i allmänhet kring Saimen lemna den försva-
rande mån a sådana pass som Porro-Salmi,
der Gripenberg med 600 man i nitton timmars
tid stred mot 6000 och behöll platsen.
- Gif Finland en centralfästning till stödje-
kt, organisera en militärisk beväring, och
Hetta land kan med fria förbindelser med
Sverge och med sin indelta armå försvara
sig sommartiden mot hvilken öfvermakt som
helst. -
Insändaren tyckes känna svårigheterna af
ott vinterfälttåg i fientligt land, men hvad
insändaren säkert ej vet, är att om ryssarne
vintertiden lyckas intränga i Finland, deras
förbindelser, när sommaren kommer, lätteligen
kunna afbrytas, vare sig genom en trofast be-
olknings medverkan i ett af vattendrag öfver-
allt genomskuret land eller genom små fä-
stens anläggande vid vissa pass, som afskära
de ytterst få anmarsch-vägarne; att rys-
arne hafva att bekämpa ett ej mer förrådt
Sveaborg, ett nyanlagt Karlsborg; att de kom-
na emellan dessa tvenne fästningar och en
landsatt svensk tundsättningshär; att alltför
stora truppmassor ej kunna röra sig i Finland.
Med vumen npplysning om allt detta bör
nan ej tvifla att Finland kan, om det be-
vöfdes, äfven af Sverge ensamt försvaras.
Bilnsändaren ordar om europeiska jemnvigten,
tm faran för Österrike, Preussen, Tyskland,
a till och med England af Rysslands för-
vagande. Vi lemna insändarens statsmanna-
Slick i sitt värde, men en sak kunna äfven
i inse, och den saken är att England aldrig
can tillåta Ryssland att få en aln strand till
id Östersjön, och när så är, kan för Svergel
nda följden af ett misslyckadt härtåg mot
tyssland blifva för ett stort mål offradt blod
) Vi vilja upplysa insändaren om att Ryssland 1812,
ehuru Napoleon stridde med härar fill större delen
s bestående af undertryckta nationaliteter och ehuru
tEngland var hans oblidkeligaste fiende, troligtvis
dock dukat under, om ej Napoleon försummat att
operera mot Barclay de Tollys ställning bakom
Drissaftoden och kasta honom i Östersjön; om han
vid Smolensk sjelf varit vid förposterna och begag-
nat sig af det erbjudna tillfället att förstöra ryska
armen. Om Napoleon, sedan han förstört ryska
t armn, tagit eller icke tagit Moskwa, marscherat
på Petersburg, dit förenade franska och engelska