Stångjern . . ss ss s so s se 2 0
Saltpanneplätar . . . - - s
Knipjern . ss s ss 6 os RA
Bandjern . ss s ss ss ss so sr
Bultjern . . . .
Skärjern oo. so 5
Jernplåtar . . - so - - s 2
Smide . . — ss ss ss so 8
Jernankare Draggar . or
Jernkanoner, Kulor, Mörsare Gjuterier
Jernskrot . . s — ss s
Garkoppar . . . s s
Messing, Metall Zink . . . -
Svafvel — ss s os ss 6 os 0 or
oc
or ks
Vitriol . . .
Kopparnickel . . - s ss? sr
Su
LONDON. Januari 1855.
Från herrar C. Å. Jonas et komp.
Återblick på 1854 års handel.
(Slut frän gårdagsbl.)
Linfrö, om man tager Svarta hafvets som ett ex-
empel, - steg ifrån 55 till 70 s. pr qvtr. Priset vid
detta års början var 68 å 70 s. pr qvtr.
Importen och exporten vår:
1854: 1853: 1852: 1851:
Importen till
London . . q:r 254,400. 238,664. 244,347. 1 9,457.
Exporten fr.
London . . 67,683. -51,000. 30,561. 11,289.
Lemnadt för
konsanition 186,714. 187,664. 213,788. 138,177.
Högsta prisen på talg voro från 59 si Januari till
70 s. 6 d. pr cwt i Mars; priset i början af Januari
var 64 8. 6 d. pr cwt för P: Y. C. loco. Lagren
jemförda till I Januari voro:
1855: 1854: 1853: 1852:
35,781. 42;256. 47,135. 61,976 fat.
Hampa varierade från 37. 10 s. pr ton för Pe-
tersburger och Riga ren- i Januari, till 75 pr tön
i April och Mars, och slöt vid årets slut med 55
å 57 pr ton.
Tagret af alla slag dön 1 Januari: ;
4 1855: 1854: 1853: 1852: 1851:
Töns : . 18,768. 9,225, 11,710. 11,459. 6,326.
Lager af Lin:
Tons . . . . . 2,107. 650. 1,284. 1,347. 1,296.
ElPriset på svenskt Jern och Stål vid början och slu-
tet af följande år var sålunda:
1854: 13 a 13. 10 s. pr ton jern.
18: ar ns R P OD Stål
1853: 12 pr ton jern.
19 stål.
1852: 11. 5 s. pr ton jern.
19. 10. s. stäl.
Artikeln Tjära varierade från 17, till 35 s. pr tunna
ach var vid årets slut värd 29 å 30 s. pr tunna med
mycket liten köplust.
Tillförseln, jemförd med den af är 1853:
Stockholms tjära: 1853: 25,807 t:r.
Arkangels d:o — 6,200
Stockholms 1854: 18,700
Arkangels — d:o 16,800
Med afseehde på handelris möjliga gång under in-
nevarande är tro vi att förlusterna och svårigheterna
som man erfafit i de särskilda brancherna komma att
hafva den helsosamma verkan på det kommerciella
samhället, att mera försigtighet iakttages i operatio-
nerna under det-närvarande krig fortfar; vi komma
kanske derföre att se en märkbar förminskning i vår
handel i allmänhet. Men om den nödvändiga försig-
tigheten blifver iakttagen, hvilket vi ej betvifla att
den ju blifver, så är det ringa farhågor för att vårt
land ej skulls genomgå de närvarande pröfvotiderna
utan någon panisk förskräckelse eller kommerciel
olycka.
Må det till-slut tillåtas oss att uttala det hopp, att
den nation, hvars bista sympatier tillhöra vestmak-
ternas rättvisa sak och hvars verksamma deltagande
skall blifva af största vigt, genom att bringa detta
stora krig till en hastigare och lycklig utgång, snart
måtte blifva funnen gående hård i hand mot österns
despotism — i kortbet, mätte en allians med Sverge
nart blifva en verklighet!