(Insändt.)
Ett enkelt sätt att rengöra sotigt hvete.
Det är af alla landtmän kändt, att hvetet
under sin växtperiod är utsatt för flera sjuk-
domar. De mest fruktade äro brand, rost och
sot (Ureio sitophyla och Uredo segetum).
Botanisterna anse dessa sjukdomar uppkomma
genom en del växter af svampslägtet, hvilka
utveckla sig på hvetets stjelkar och blad och
näras af hveteplantans gafter, hvilka de? ut-
tömma. Angripas hvetestånden af dessa svamp-
arter innan hvetekornen äro fullt utbildade —
hvilket oftast är fallet —, så förstöres fröet
och förvandlas till ett svart eller svartbrunt
pulver — vanligen kaliadt sot — hvarigenom
de friska hvetekornen vid tröskningen orenas,
blifva sv-rta elier brunaktiga. sålunda ore-
vadt hvete bar i handeln ett lågt saluvärde,
emedan det deraf malda mjölet blir grått,
jäser illa och lemnar ett illa smakande bröd.
Sådant hvete kan. visserligen genom :vätt-
ning rengöras; men detta förfaringssätt med-
tager mycken tid och kan endast verkställas
under torr och varm väderlek, ty annars går
torkningen allt för långsamt.
Ett annat förfaringssätt har insändaren med
särdeles belåtenhet användt i vinter, och som
det, ins. veterligen, ej omförmäles i någon af
våra landtbruksböcker och troligen ej är sär-
deles kändt, torde det böra blifva allmännare
bekant, helst sistl. års hveteskörd på flera
trakter varit besvärad af sot.
Ifrågavarande förfaringssätt är följande:
Sedan hvetet blifvit uttröskadt, hvartill helst
en kall vinterdag väljes, och genom kastning
frigjorts från agnarne, utbredes hvetet på lo-
gen till 7, alns eller mindre tjocklek. När
kölden blifvit 8 ä 10 grader, och snö fallit,
införes ren snö på logen, och vid pass V,
tunna deraf mot hvarje tunna hvete, blandas
genom skyffling med detsamma. Genast der-
efter sättes tröskverket i gång, och det snö-
blandade hvetet får genomgå detsamma. Då
detta arbete är verkställt, rengöres hvetet på
kastmachin och, om så behöfves, omharpas
ännu en gång. Derefter är hvetet fritt från
all snö — hvilken tillegnat sig sotet — ech
fullkomligen rent och torrt.
Ju strängare: kölden är, desto bättre har
rengöringen lyckats, Vid valet af snö bör
endast sådan väljas, som är fri från isskorpa;
ty annars. bildas lätt små isstycken, lika stora
med hvetekornen och hvilka uti harpningen
ej kunna skiljas från hvetet, hvaraf. detta blir
fuktigt, då mildväder. inträffar... -
Säkrast är att ej mer än 20-å 30 t:r hvete
på en gång rengöras.
På detta sätt har ins. redan rengjort 100
tunnor, som afyttrats till 257, rdr tunnan, då
det i sitt sotiga skick ej betaltesens med
15 rdr.
ARR RR Ef