BLANDADE ÄMNEN. — Man läser i Morning Advertiser,: Den ryktbara bock, hvit som snö, hvilken ai drottningen skänktes åt 23:dje jägarregementet, oz 20 December. Sedan den gjort fölttåget i Bulgarien och marscherat i spetsen för sitt regemente frö Jamitaviken till Sebastopol, har han afidit, utan ati erhälla medaljen för siaget vid Alma, som ban så väl hade förtjenat. Haus ädla hillning och hans vördnadsvärda skägg gjorde honom märkvärdig dä regementet aftågade, och detta sköna djur lemnar en dyster sorg i det tappra regementets leder. Maa hade åt honom byggt en koja, och man vidtog alla möjliga anstalter för att skydda honom mot ärstidens inverkan; fåfäng och öfverflödig möda! — — Sedan fvå och tjugo dagar finnes icke mera det tjugotredjes hvita bock. — Den fransyska kammarjungfrun. En förnäm rysk dam hade låtit efterskrifva åt sig en fransysk kammarjungfru, då, såsom bekant, de förnäma SO äro svaga för alla fransyska moder. En lag, då kammaärjungfrun kammade sin frus länga hår, råkade hon göra hennes ömtåliga hufvud någon smärta. Frun vände sig om och gaf kammarjusgfrom en örfil. Men fransyskan, som just nu höll allt fruns hår i sin band för att börja fiäta detsamma, fattade det härdt och ätergäldade ör5len genom ett dugtigt slag med hårborsten på fruns öron. Man torde föreställa sig att hon genast skul!e hafva blifvit grundligt straffad, genom att skickas till polisen eller åtminstone afskedas ur tjensten. Men längt derifrån. Den unga fransyskan kände ryska sedernza alltför väl för att ej känna hvad bon i detta fall riskerade. Hon visste mycket väl att hennes fru ej skulle våga att kompromettera sig sjelf genom au ahklaga henne; ty det skulle hafva blifvit en ouiplänlig skam för frun sjelf att hafva fått ett slag (då det skedde på annat ställe än i grefve Orlo:fs polisrum) och särskildt af ett tjenstehjon. Frun derföre ej blott tog hela saken Tlugnt, utan skänkte dessutom sin kammarjungfru 30: silfverrubel och en ny klädning, för att köpa hennes tystnad, samt behändlade henne sedermera med; mycket större aktning.