för denna sjelfstyrelses värdiga utöfning, att
det endast benöfver i all vänlighet uppgöra sin
räkning med den regerande dynastien, för att
bilda en visserligen ej folkrik men ändock genom
natur och befolkning stark ochaktningsbjudande
fristat, hvars frivilliga, endast af ömsesidiga
fördelar betingade förbund skulle göra de skan-
dinaviska staterna till en verklig makt, oöf-
vervinnelig mot östern och en verkligt efter-
sträfvansvärd vän åt vestern. Det är ej blott
någon enstaka anti-norsk monoman, för hvil-
ken denna af det norska Morgenbladet fram-
kastade eventualitet utgör en tankeöfning ).
Man har sett sig så mätt på de bedröfliga
följderna af en unionspolitik, hvars konse-
qventa bemödande allt ifrån början varit att
hilla folken så afsöndrade som möligt ifrån
hvarandra, att man med en viss ifver låter
fantasien löpa öfver på friska och oförsökta,
följaktligen äfven oförderfvade förhållanden.
För vår del hafva vi alltid uttryckt de var-
maste önskningar för unionens bestånd och
för dess vidare utveckling. Vi förtvifla ej
om möjligheten af båda; men vi finna det
alldeles oundgängligt att från folkens egen sida
någontin - sker för att blåsa en lifvande anda
af väl:ilja och förtroende i dess halfdöda el-
ler rättare sagdt mer än till hälften ihjelpi-
nade form. Det säges vara mer än sannolikt
att på våren ett urtima storthing kommer att
sammanträda. Det kommer att visa sig om den
norska representationen befinnes så kall och
likgiltig för det der simpla räknestycket, af
två genom natur, belägenhet och politiskt
nödivång på hvarandras innerliga samverkan
och hängifvenhet anvisade folks förening, som
det kunde vara angenämt för byråkratiska och
andra kratiska intressen i Norge och annor-
städes. Vi tro tvertom att unionsförhållan-
denas grundliga Dröftelse blir en af dess
Mest trängande omsorger. Vi tacka den nor-
ska pressen för den välvilliga uppfattningen
af våra afsigter. Vi hoppas att den ej heller
nu skall misskänna dem, ehuru den troligt
nog ej lärer kunna gå in på våra åsigter.
Men ingen sak förlorar på att skärskådas från
ere sidor, och vi skola derföre efter förmåga
anu bidraga till frågans ytterligare utredning.
Det är af denna anledning som vi längre ned
i bladet börja meddelandet af en i tidningen
Väktaren intagen artikelföljd om handelsför-
hållandena mellan Sverge och Norge. Vi hafva
ej haft tillfälle att kontrollera riktigheten af
alla de deri gjorda uppgifterna, ej heller ikläda
vi oss ansvaret för hvart enda deri förekom-
mande omdöme, men vi tro oss göra saken
en tjenst genom att gifva en ökad spridning
åt dessa artiklar, utan skola vi tvertom sjelf-
va framställa åtskilliga detaljanmärkningar;
men emellertid innehålla dessa uppsatser fak-
tiska förhållanden, som förtjena att i grann-
sämjans intresse allvarligen begrundas både
af svenskar och norrmän.
) I December-häftet af månadsskrifien Ställningar
och förhålianden förekommer en insänd uppsats
rörande Norge, som med mycken skärpa och sak-
käpnpedom belyser Carl Johans politiska system i
afseende på detta rike, och med mycken värma
fäster sig vid möjligheten att genom den dynastiska
föreningens frivilliga upplösning vinna en verklig
nationel förening, hvaraf den lofvar sig de bästs
följder för hela nordens lycka. Vi torde återkomma
till deana uppsats, som genom sin historiska äter-
lick öfver föreningens öden är ganska lärorik,
samt affattad i den vänligaste sinnesstämning mot
norska folket.
ks