för denna sjelfstyrelses värdiga utöfning, att det endast benöfver i all vänlighet uppgöra sin räkning med den regerande dynastien, för att bilda en visserligen ej folkrik men ändock genom natur och befolkning stark ochaktningsbjudande fristat, hvars frivilliga, endast af ömsesidiga fördelar betingade förbund skulle göra de skandinaviska staterna till en verklig makt, oöfvervinnelig mot östern och en verkligt eftersträfvansvärd vän åt vestern. Det är ej blott någon enstaka anti-norsk monoman, för hvilken denna af det norska Morgenbladet framkastade eventualitet utgör en tankeöfning ). Man har sett sig så mätt på de bedröfliga följderna af en unionspolitik, hvars konseqventa bemödande allt ifrån början varit att hilla folken så afsöndrade som möligt ifrån hvarandra, att man med en viss ifver låter fantasien löpa öfver på friska och oförsökta, följaktligen äfven oförderfvade förhållanden. För vår del hafva vi alltid uttryckt de varmaste önskningar för unionens bestånd och för dess vidare utveckling. Vi förtvifla ej om möjligheten af båda; men vi finna det alldeles oundgängligt att från folkens egen sida någontin sker för att blåsa en lifvande anda af väl:ilja och förtroende i dess halfdöda eller rättare sagdt mer än till hälften ihjelpinade form. Det säges vara mer än sannolikt att på våren ett urtima storthing kommer att sammanträda. Det kommer att visa sig om den norska representationen befinnes så kall och likgiltig för det der simpla räknestycket, af två genom natur, belägenhet och politiskt nödivång på hvarandras innerliga samverkan och hängifvenhet anvisade folks förening, som det kunde vara angenämt för byråkratiska och andra kratiska intressen i Norge och annorstädes. Vi tro tvertom att unionsförhållandenas grundliga Dröftelse blir en af dess Mest trängande omsorger. Vi tacka den norska pressen för den välvilliga uppfattningen af våra afsigter. Vi hoppas att den ej heller nu skall misskänna dem, ehuru den troligt nog ej lärer kunna gå in på våra åsigter. Men ingen sak förlorar på att skärskådas från ere sidor, och vi skola derföre efter förmåga anu bidraga till frågans ytterligare utredning. Det är af denna anledning som vi längre ned i bladet börja meddelandet af en i tidningen Väktaren intagen artikelföljd om handelsförhållandena mellan Sverge och Norge. Vi hafva ej haft tillfälle att kontrollera riktigheten af alla de deri gjorda uppgifterna, ej heller ikläda vi oss ansvaret för hvart enda deri förekommande omdöme, men vi tro oss göra saken en tjenst genom att gifva en ökad spridning åt dessa artiklar, utan skola vi tvertom sjelfva framställa åtskilliga detaljanmärkningar; men emellertid innehålla dessa uppsatser faktiska förhållanden, som förtjena att i grannsämjans intresse allvarligen begrundas både af svenskar och norrmän. ) I December-häftet af månadsskrifien Ställningar och förhålianden förekommer en insänd uppsats rörande Norge, som med mycken skärpa och sakkäpnpedom belyser Carl Johans politiska system i afseende på detta rike, och med mycken värma fäster sig vid möjligheten att genom den dynastiska föreningens frivilliga upplösning vinna en verklig nationel förening, hvaraf den lofvar sig de bästs följder för hela nordens lycka. Vi torde återkomma till deana uppsats, som genom sin historiska äterlick öfver föreningens öden är ganska lärorik, samt affattad i den vänligaste sinnesstämning mot norska folket. ks