på aftonen afied. Under natten lågo Bengta och bar nen i den säng; hvarati Sven Olsson:-dött;-men-a oro kunde--hon: föga sofva. Den 9-Januari skedde Sven Olssons begrafning. Sedan Bollman fortfarand tidtals vistats i huset, hade Bengta och Bollman Februari eller Mars och jemväl sedermera flera nät ter legat i säng tillsammans och derunder ofta haf oloflig beblandelse. Efter det Bollman i början a April begärt att för alltid ditflytta och aftal om gif termäl ytterligare skett, gjorde han fredagsmorgoner den 15 April en erinran till Bengta att det blefvi svårt att försörja hennes begge döttrar, hvarför hal föreslog att den yngre dottern, Hanna, skulle met gift undanrödjas. Utan vidare betänkande samtyckte Bengta till detta förslag. Nästpäföljande natt (natter till den 16 April) tillbragte Bengta och Bollman till sammans och hade jemväl bos sig flickan Hanna sängen. På morgonen skredo de till verkställighe af beslutet. Bengta hemtade mjölk i etttefat, Boll man lade deruti sönderstött arsenik af ungefär er teskeds rymd, och Bengta blandade deruti nägot sön dersmuladt hvetebröd; ät barnet, som satt i sängen. gaf Bengta en del af denna tillredning, hvarefte barnet fick med en tesked sjelft taga cch förtära dei mesta af återstoden; hvilket allt skedde i Bollman: närvaro. Vid middagstiden insjuknade barnet; och ehuru Bengta, som dåmera ångrade gerningen, egnade barnet all möjlig omvårdnad och jemväl lät det dricka spenvarm mjölk, fortforo svåra plägor och uppkastningar hela nästpäföljande dagen den 17 April och till middagstiden d. 18 i samma mänad, då barnet dog. Sistnämnde dag på morgonen hade Bengta föranstaltat om tillkallande af en provisor, som bodde på två mils afständ; men denne träffades ej. Bollman har i början af ransakningen förnekat all delaktighet i dessa brott, men slutligen, under tecken af djupare sinnesrörelse, erkänt sig hafva, säsom Bengta Svensdotter berättat, anstiftat och deltagit uti förgiftningarne ä Sven Olsson och dottern Hanna samt med Bengta Svensdotter, en eller två månader efter mannens död, plägat olofligt umgänge. Tanken på Sven Olssons undanrödjande, i ändamäl att få ingå äkten skap med Bengta Svensdotter och genom besitning af hemmanet komma i välstånd, hade hos Bollman uppstått först den dag, den 23 December 1852, dä ban till Bengta Svensdotter första gången fram ställde förslag derom. Giftet, bestående af arsenik till ungefär en tumändas vidd hade Bollman nägon tid förut utan bestämdt ändamål förskaffat sig. Bollman hade gått ut från Sven Olssons rum innan denne hunnit förtära hela kaffedrycken; och ban mindes icke heller att han varit qvar på stöllet då Hanna, såsom modren berättat, sjelf intog en del af den förgiftade mjölken. Under Sven Olssons af giftet förorsakade sjukdom bade Boliman nägon stund varit på besök hos honom. Under Hannas sjukdom den 17 April uppehöll sig Bollman i Bengtas stuga och förtärde ymnigt med bränvin, så att han var rusig. Ett vittne har såsom ett misstänkt förhållsnde omtalat, att Bengta Svensdotter, som visat sig obenägen att låta dottern Hanna under sjukdomen få förtära mjölk, hvilken derföre anskaffades af en piga i huset, på morgonen den 17 April inburit Hannai eo kammare och der någon stund ensam stävgt sig inne med henne; men detta förhållande, som förmodas antyda, det Bengta sökt tillfälle att ytterligare bibringa barnet gift, har Bengta förklarat sålunda, att Bollman och andra personer förde oljud i huset, så att Bengta nödgades söka lugnare hviloplats ät barnet. Sven Olssons lik upptogs ur grafven, och undersökning anställdes å detta och Hannas döda kropp, likasom ock kemisk undersökning gjordes å ett hos Bengta af tillkomne fremmande personer påträffadt och unler försegling satt tefat med lemningar af mjölkmat, som af Bengta erkändes vara det åt Hanna begagnade ; hvarefter läkaren intygade, att Sven Olsson och dottren Hanna ljutit döden genom förgiftning ned arseniksyrlighet. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge har genom utslag, som blifvit Kongl. Maj:ts pröfning hemstäldt, tömt Bengta Svensdotter och Bollman att, för Sven Olssons och Hannas förgörning med förgift och för ägersmål, i en bot mista lifvet genom halshuggning. Bengta Svensdotter och Bollman hafva sökt att af åd varda från dödsstraffet förskonade. Kongl. Maj:t har pröfvat hofrättens utslag vara på ag grundadt och funnit anledning icke förekomma att Bengta Svensdotter och Håkan Jönsson Bollman våd förunna.