UTRIKES.
Med ångfartyget Bore ha vi i dag bheltj:
oväntast erhållit utländsk post med tidningar
från London af den 6, från Paris och Brissel
af den 7, från Berlin af den 8 och från Ham-
burg af den 9 dennes.
Annnu finner man inga fullt autentiska upp-
lysningar angående trippelalliansens syftemål
och traktatens innehåll.
Den af oss i går omnämnda depeschen från
grefve Nesselrode till ryska ministern v. Bud-
berg i Berlin är daterad den 6 December och
har följande lydelse:
Hr baron! De underrättelser som från olika håll
komma oss tillhanda, bevisa att i närvarande ögon-
blick de tyska regeringarne nästan alla äro upptagna
af samma bekymmer, remligen det att med anled-
airg af de orientaliska angelsgenheterna se en sön-
dring uppkomma emellan de bäda stora tyska mak-
terna, hvilken kunde bringa det gemensamma fäder-
aeslandets lugn ech möjligen det tyska förbundets
tillvaro i fara. Trogen den politik, som han frän
början af denna beklagansvärda förveckling fullföljt,
och med den önskan att så vidt möjligt innesluta de
olyckliga följderna af denssmma inom möjligast trånga
gränser, har kejsaren, vår höge herre, under närva-
rande omständigheter, och så mycket det af honom
kan bero, velat bevara Tyskland från de olyckor af
hvilka det i sädant fall skulle botas.
Till följd deraf befullmäktigas ni, br baron, att för-
klara preussiska kabinettet, att kejsaren är böjd att
deltaga i de förhandlingar som hafva till ändamål att
återställa freden, och för hvilka de nedan avgifna fyra
propositionerna skulle tjena såsom utgångspunkt, nem-
ligen:
1) Gemensam garanti af de fem makterna för ot-
tomaniska rikets kristna befolknings religiösa och bor-
gerliga rättigheter utan skilnad emellan de olika kul-
terna,
2) Gemrsnsamt af de fem makterna utöfradt pro-
tektorat öfver furstendömena, under samma vilkor
som våra fördrag med Porten till deras förmän stad-
gat.
3) Revision af fördraget 1841. Ryssland skallicke
motsätta sig dess upphäfvande, om sultanen säsom
närmast iotresserad makt derpå ingår;
4) Fri segelfart på Donau, hvilken rsttsenligt be-
står och hvars inskränkande Ryssland aldrig haft för
afsigt.
Denna bestämmelse är, såsom det af sig sjelf in-
ses, grundad på det antagandet, att vestmakterna tro-
get efterkomma den förpligtelse som de inför Europa
ingått, att försäkra ottomaniska rikets kristna befolk-
nings framtid, så att densammas religiösa och borger-
liga rättigheter framdeles skola ställas under alla fyra
mekternas garanti, och att sålunda det bufvudsyfte-
mål Ryssland i detta krig har för ögonen ernås.
Om de tänkesätt, som ingifvit H. M. kejsaren
denna förklaring, uppskattas i Tyskland så som vi
måste antaga, så tro vi oss kunna hängifva oss åt
den förhoppningen, att det på samma grund förenade
och med afseende på de tyska intressen som äro för-
bundna med denna fråga fullkomligt lugnade förbun-
det skall begagna sin endrägt, för att lägga den i
Europas vågskål till förmån för en fred, hvars grund-
val Österrike och Preussen frivilligt erbjudit oss i de
fyra punkterna, med hvilkas stadfästande de förklara
sig fullkomligt tillfredsställåa. Ville man deremot
betjena sig af denna genom Rysslands bemödanden
ännu en gång upprätthållna enighet för att uppställa
nya, säväl till innehållet som formen med dess vär-
dighet oförenliga vilkor, så betviflar icke kejsaren,
att förbundets stater skola tillbakavisa sådana an-
språk, från hvilket håll de än mä komma, såsom
oförenliga med såväl den loyalitet hvaraf de lifvas,
som med Tysklands sanna intressen.
Detta vore en med fasthet och konseqvens iaktta-
gen neutralitet, sådan den från början af striden pro-
klamerades och hvilken kejsaren tror sig med full
rätt kunna göra anspråk på såsom motsvarande det
afseende han skänkt de till honom i Tysklands namn
riktade önskningar. Emotteag etc.
Nesselrode.n
Man finner sålunda att det är af ädelmod
och bekymmer för den olyckliga ställning
hvari Tyskland kan komma genom kriget, som
kejsar Nicolaus beslutat att åter beträda un-
derhandlingarnes väg. Beklagligtvis måste
man ännu alltid på det högsta draga Czarens
uppriktighet i tvifvelsmål, isynnerhet då man
sammanställer det sätt hvarpå Nesselrode här
uppfattat de fyra punkterna, med den ur-
sprungliga lydelse dessa ha i Drouyn de Lhuys
not af den 22 Juli. Der heter det:
Man kan säga, att Europas intresse fordrar:
1) Att det af kejserliga ryska hofvet hittills utöf-
vade protektoratet öfver furstendömena Wallachiet,