EANETREETTTRRIT TITT LIASBI
Sparsit utkämpande en daglig strid på alla
slags vapen ur den qvinliga rustkammaren
med den snåla, trätgiriga, gnatiga lady Scad-
gers, ännu sängliggande med sitt mystiska
ben i ett litet unket kyffe; men såg han mer?
Såg han en skymt af sig sjelf, huru han för
alla fremlingar visade Bitzer, som den lof-
vande unge mannen, så intagen af beundran.
för sin husbondes stora förtjenster och som
fått unga Toms plats och så när fångat unga
Tom sjelf, om han ej på ett obegripligt sätt
kommit undan med några skurkars tillhjelp?
Såg han ett svagt återsken af sin egen bild,
sysselsatt med att uppsätta ett testamente, i
kraft hvaraf fem och tjugu narrar öfver fem
och femtio års ålder, hvar och en ant gande
namnet Josiah Bounderby af Coketown, sku!le
för alltid snisa middag i Bounderby Hall, för
alltid bo i Bounderbyska stittelsen, för alltid
bevista gudstjensten i det Bounderbyska ka-
pellet, för alltid falla i sömn under ätörandet
af en Bounderbysk kaplan, för alltid under-
hållas af en Bounderbysk egendom och för
alltid äckla alla friska naturer : ed ett änd-
löst belopp af Bounderbyskt skryt och skräf-
vel? Hade han någon förkönsla af den dag
iem år derefter, då Josiah Bounderby af Coke-
town skulle dö midt på gatan at ett slag-
anfal! och detta samma kostliga testamente
börja sin Jånga bana af ordrytteri, försnill-
ning, falskz anspråk, dåligt exempel, liten
nytta och mycket lagformer? Sannolikt ej.
Porträttet skulle dock se det till slut.
Pär var mr Gradgrind samma dag och
samma timma sittande tankfuli i sitt eget
rum. Huru långt in i framtiden såg han? Såg
ban sig sjelf, gråhårig och bräcklig af å!der,
lämpa sina hitills otöjliga teorier efter vissa
omständighe-er, underordnande sina siffror
och fakta under Tro, Hopp och Kärlek och
ej längre sökande att söndermala detta him-