bedrifvande) skulle ersättas af två momenter, af föl-
jande lydelse:
f) Om sättet för utlåningen och om kreditivrörel-
sen, samt
. g) Om deposition på upp- och afskrifningsräkning.
I öfverensstämmelse med hvad preste- och bonde-
ständen beslutat, erhöll, genom 64 röster mot 54 (en
sedel kasserad), 2 momentet i 7 af nämnde förslag
följande lydelse:
Säsom säkerhet för den öfriga delen af grundfon-
den må begagnas rikets gällande mynt, kontrolleradt
guld och silfver, fastighetsinteckningar samt allmänna
verks och inrättningars räntebärande obligationer;
dock att inteckning ej antages till säkerhet för högre
belopp, än den intecknade fastighetens taxeringsvärde
för det i bankens, bolagsreglor bestämda är, ej heller
räntebärande obligationer för högre belopp, än det,
hvartill den utan särskildt ställd borgen i Rikets Stän-
ders bank, enligt gällande bankoreglemente, belänas.
Säkerheten godkännes af delegarne, efter pröfning,
den konungens befallningshafvande,. eller den han i
sitt ställe förordnar, bör öfvervara, med rättighet och
förbindelse att dervid göra anmärkning, om skäl före-
finnes.
Med 65 röster mot 54 antogs ridderskapets och
adelns beslut, att 11 S i ofteanämnde förslag skulle
blifva af följande lydelse:
Ej må enskild bank utgifva sådana tryckta eller
graverade kreditsedlar, som i 94 1 mom. omförmälas,
eller invisningar ä Rikets Ständers bank till större
sammanlagdt belopp, än som motsvaras af:
1:o behällningen i enskilda bankens egna kassor af
rikets gångbara mynt i silfver eller sedlar;
b 2:0 äterstoden af depositionen i Rikets Ständers
ank ;
3:0 sådane bolagets odisponerade tillgångar i guld
och silfver samt hypotek, som i 75 nämnas, bankens
egna länebandlingar sålunda härvid icke inberäknade;
och
4:0 innehafvande säkerhetsbandlingar för lemnade
kassakreditiver, i den mån dessa anlitas, dock härför
icke till större belopp än 50 procent af bankens hela
grundfond.
Derest, genom vexling eller af annan orsak, det
sålunda bestämda förhällandet skulle komma att rub-
bas, äligge det banker, att inom en månad hafva
detsamma äterställt (Minoriteten ville hafva samma
så lydande: Ej må enskild bank utgifva sädana
tryckta eller graverade kreditsedlar, som i 4 9 mom.
1 omförmälas, till större sammanlagdt belopp, än som
motsvaras af bankens hela teckningssumma eller grund-
fond.)
Med 61 röster mot 58 beslöts, att I och 3 mom.
af 19 skulle, i likhet med hvad ridderskapet. och
adeln samt borgareståndet beslutat, blifva så lydande:
Mom. 1. Derest ej enskild bank, med rikets me-
talliska mynt eller sådana sedlar som lika med mynt
i riket gälla, vid anfordran inlöser sina i 4 1 omför-
mälda förbindelser, eller ock, derest af enskill! bank
utfärdad invisning å rikets ständers bank vid uppvi-
sandet derstädes, i anseende till bristande behållning,
icke inlöses, åtnjute horgenären af den enskilda ban-
ken högsta lagliga ränta från den dag, då betalning
af kreditsedel, förbindelse eller invisning vägrad blif-
vit, intilldess inlösning äter vidtager, och
Mom. 3. Uti enskild banks konkurs skall, ä ban-
kens kreditsedlar. och andra i och för den egentliga
bankrörelsen utgifna förbindelser, högsta lagliga ränta
å de förra, och å de sednare ränta till det belopp,
som i hvarje fall utfäst blifvit, utgå från den dag,
då offentlig stämning beslutes, till dess inlösen åter
vidtager.
(Minoriteten omfattade den af preste- och bonde-
ständen beslutade lydelse, enligt hvilken i I mom.
orden: af den enskilda banken högsta lagliga ränta
skolat lyda : ränta af den enskilda banken efter ätta
för hundradet om äret , samt i 3 mom. orden: hög-
sta lagliga ränta ä de förra och ä de sednare ränta
till det belopp skolat lyda: ränta efter åtta för hun-
dradet om äret å de förra, och till det belopp ä de
sednare. . .).
Och slutligen beslöts, med 60 röster mot 59, at
2 mom. i 23 af samma förlag till lag för enskilia
banker skall, i enlighet med ridderskapets och adelns
samt presteståndets beslut, lyda sälunda:
När bolaget upplöses eller rökar i konpkurstillstånd,
vill Konungen, uppå anmälan derom, genom allmän
kungörelse förelägga enhvar, som nägon den enskilda
bankens kreditsedel innehafver, att, vid förlust af all
betalningsrätt, sedeln till inlösen i samma banks huf-
vudkontor uppvisa inom två är från kungörelsens -
tum; böravde kungörelsen under hvartdera af de ..
åren två gånger frän predikstolarne uppläsas.
hå den proposition; som af minoriteten omfattalcs,
stod att innehafvare af upplöst eller bankrutterad
banks kreditsedel skulle inom två år från kungörel-
sens datum sedeln till inlösning anmäla.)
— ö— ——