att de i värman med det rörlig vordna för.
ändrade vextlimmet ingåen kemisk förening
hvarigenom detsamma blir orörligt och bin-
der vatten.
Glutens eller växtlimmets förhållande tili
Ostämnet, hvarmed det förra har så mångs
egenskaper gemensamima, föranledde mig,,
säger professor Liebig till några försök.
hvilka hade till ändamål att med något an-
nat oskadligt ämne ersätta de två nyssnämn-
da för helsan och brödets födande kraft så
förderfliga beståndsdelar. Detta medel är
orent kallmättadt kaikvatten. Om den till
degbildingen bestämda delen af mjölet arbe-
tas med kalkvatten, och surdegen sedan till-
sättes och degen lemnas orörd, så inträder
jäsningen på vanligt sätt. Om återstoden af
mjölet i lagom tid sättes till den jästa de-
gen, och brödet sedan jemväl bakas och
gräddas såsom vanligt, så får man ett skönt,
syrfritt, fast, elastiskt, småblåsigt, icke stål-
randigt bröd af förträfflig smak, hvilket af
alla, som njutit det några gånger, föredra-
ges framför hvarje annat bröd.,
Till 100 skålp. mjöl tages 26 eller 27
skälp. (omkring 6 kannor) kalkvatten. Detta
räcker likväl icke till degbildningen, hvar-
aföre rent vatten vidare efter behoftillsättes.,
Då brödet härigenom förlorar sin syrliga
sfnak, så mäste nägot mera salt tillsättas än
eljest är fallet, för att göra brödet angenämt
att förtära.
;Hvad brödets kalkhalt beträffar, så vet man
att ett skålpund kalk är tillräckligt att be-
reda mer än 600 skålp. eller omkring 100
kannor kalkvatten; kalken upptager i det på
nu nämnda sätt beredda brödet nästan sam-
ma proportion, som i samma vigt frön af
leguminosa.
Det kan anses gåsom en genom erfaren-
heten bekräftad fysiologisk sanning, att mjöl
af spanmål icke i och för sig har full nä-
ringskraft för det animaliska lifvet, och så myc-
ket vi känna, så ligger bristen på denna nä-
ringskraft i bristen på den till benbildningen
erforderliga och oumbärliga qvantitet a kalk.
Fosforsyra finnes i tillräcklig mängd ispan-
målskornen, men de innehålla vida mindre
kalk än som finnes i skidfrukterna. Denna
omständighet förklarar måhända många sjuk-
lighetsfenomener som bemärkas hos barn på
landet och i fängelserna, der födan förnäm-
ligast består af bröd, och i detta särskilda
hänseende torde användandet af kalkvatten
förtjena uppmärksamhet af läkare.,
Mjölets förmåga att lemna bröd torde ock
i afseende på qvantiteten blifva större i följd
af en större förmåga att binda vatten. Af
19 skålp. mjöl utan kalkvatten erhållas i mitt
hushåll sällan öfver 2417, skålpund bröd;
men förbakadt med 5 skålp. kalkvatten lem-
nar samma vigt mjöl 26 skålp. 12 lod till
26 skålp. 20 lod väl gräddadt bröd. Då
nu, enligt Heerens undersökningar, nämn-
de vigtsdelar mjöl blott lemna 25 skålp.
3, 4 lod bröd, så synes den ofvannämnda
vigttillökningen otvifvelaktigt hafva uppstått
genom kalkvattnets användande.
Vi hafva trott det vara af intresse för läsaren
att här meddela en öfversättning ordagrannt
af prof. Liebigs egen framställning i ämnet.
Man ser deraf. såsom här ofvan förut nämndes,
att det at honom uppgifna medlet är så enkelt,
alt det kan när som helst försökas i hvarje
hushåll. Till undvikande af allt missförstånd
torde endast böra till ggas, till underrättelse
för dem som möjligtvis icke förut skulle
känna det, att kalkvatten beredes sålunda,
att litet, vare sig släckt eller osläckt, kalk
blandas med rent kallt vatten i förhållande
som 1 till 400 å 500, omröres och lemnas i
stillhet några timmar, hvarefter blott den
klara vätskan afhälles, hvilken då innehåller
en mättad lösning af kalken i vattnet.
Då äfven hos oss det för helsan skadliga
medlet icke så sällan användes, att blanda
alun till mjölet vid brödbakning, så bör den
nu ifrågavarande uppfinningen till undvikande
deraf vara särdeles välkommen för alla ba-
gare, för hvilka det är af vigt att :eras mjuka
bröd icke för hastigt skall kännas tungt och
osmakligt. Och då det synes mycket sanno-
likt, att det efter här uppgifna metod bakade
brödet, såsom innehållande en mera fullstän-
digt närande kraft genom en annars saknad
beståndsdel för benbildrningen, skall kunna
bättre än annars förslå att underhålla den fat-
tigare befolkningens lifskrafter, hvars föda
för det mesta består af bröd och mjölkrätter,
så torde genom detta enkla medel en icke
ringa välgerning vara tillskyndad mensklig-
heten. Detta är åter en ny triumf för den
kexniska vetenskapen, som i vår tid börjat
gpela hufvudrolen i allt vetande för det prak-
tiska lifvet. a
Borgareståndet.