Statsutskottets utlåtande n:o 332, tillstyrkande 200C
rår bko-såsom belöning ät kaptermekanikus Sasse för
vppfioning af vattendistilleringsapparaten å linieskep-
pet Carl Johan, bifölls utan diskussion.
Samma utskotts utlåtande n:o 333, i anledning a!
återremisser å betänkandet n:o 273, i fråga om sta-
tens medverkan för jernvägsavläggniogar, framkallade
en debatt. Utskottets hemställan om 60,000 rdr an-
slag för undersökuingar godkändes utan diskussion,
hvaremot ifråga om. 4 millioner anslag för en-jern-
bana, utgående frän Göteborg till:Stockholm, tvist
uppstod om banans utgångspunkt. Herrar Ekholm,
Schwan, Almgren, Brinck och Henschen yrkade bort-
tagande af bestämmelsen om banans ut-ångspunkt
och att dess anläggning skulle börjas der Kongl. Möj:t
ansåge den lämpligast. Hrr Wern, Hasselrot, Cas-
sel, Arnberg, Nygren, Malmborg, Eydin, Björck och
Pettersson talade deremot för bifall till utskottets ut-
låtande oförändradt.. Hr Hesselgren yrkade afslag å
anslaget. Efter först votering om kontrapropositiori,
utföll hufvudvoteringen- med 27 röster för bifall och
21 röster för uteslutande af bestämmelsen om ut-
gängspunkten. Utskottets hemställan om 1 millions
anslag för en skånsk banas päbörjande från Malrö
i rigtning mot Jönköping . bestreds af hr Gråå, som
ansåg Göteborgsbanan: först böra fullbordas, men bi-
fölls af ståndet. P5 ;
Samma utskotts utlåtande n:o 334, i anledning af
återremisser å betänkandet n:o 274, angäende väckts
motioner om statsbidrag: för jernvägsanläggningar,
deri utskottet förnyat sina: förut gjorda hemställan-
.deny, föranledde - diskussion endast i frågan om jern-
vägsanläggningen från Fahlun antingen till Gefle el-
ler. Westerås, hvilket af Kongl. Maj:t skulle bestäm-
mas. Hr Grape åberopade sin reservation och yrkade,
att ständet skulle besluta vägens anläggande till Gefle.
Hr Ekholm ville hafva den till Westerås. Hrr Bo-
man, Falhem och Stolpe talade för Geflevägen. Ge
nom votering beslöt jemväl ståndet med 34 röster
de 9, att jernvägen från Falun skulle anläggas till
efle.
Bondeståndet
återremitterade kreditivfrågan till utskottet. Flera ta-
lare uppträdde fäföngt för den åtigten, att man ru
icke måtte uppehälla sakens afslutande genom en åter-
remiss, då ändock utg:ngen vore bestämd genom tre
stånds bifall. — Utrymmet medgifver icke i.dag vt-
förlig redogörelse.
Till Redaktionen af Aftonbladet!
Mitt anförande på riddarhuset i kreditivfrågan, son:
intagits i tit. blad för gärdagen, skulle rätteligen in-
nehällit de ord jag yttrade, nemligen att: Likasi
viss, som jag ville vara, att den-som inom oss upp-
vuxit, att också här bära ett .Fiogalssvärd när dei
gällde, likaså viss, som jag vore, att han kände si.
eget folks brödralag och frändskap med andra folk,
kände deras historla och deras gemensamma delta-
gande i striderna för Jjusets och den sanna frihetens
sak, så kunde det icke falla mig in att tvifla på
hvilken sida han vill ställa sig och svenskarnen, -
och icke så, som tidningen upptagit denna mening,
hvilket jag derföre anhåller att tit. ville i dagers
blad rätta.
Stockholm den 4 November 1854.
Arvid Ribbing.
I sammanhang härmed få vi rätta ett annat fel i
gårdagens referat af ridderskepets och adelns diskus-
sion i kreditivfrågan Der stod nemligen bland nam-
nen på talarne hr Tersmeden, N. F., hvilket bori
vara hr Tersmeden, P. R.v
—