begär att få något nytt. För sin del ansäg talaren
det vara nyttigt att bankodiskonten och lånekontoren
förvaltades af riksständens deputerade, ty genom för-
slaget skulle dessa direktioner komma attutgöras ute-
slutande af köpmän, som utan tvifvel skulle se sina
intressen till godo, och så länge riksständen anses
värdiga att styra banken, kunna de väl vara förtjenta
af förtroendet att dirigera bankens lånerörelse. För
sin del yrkade talaren afslag i punkten och antagande
af fullmäktiges förslag. Ständet afslog punkten och
satte i dess ställe fullmäktiges förslag.
Andra punkten, som föreslär att direktionen öfver
hvartdera 1 nekontoret skall bestå af fyra ledamöter,
som utan afseende ä riksständ, af fullmäktige vid
hyarje års slut, genom omröstning per capita, för det
nästföljande äret utses, dervid de förut varande kunna
änyo väljas, samt ett bankoombud, som jemväl af
fullmäktige förordnas, afslogs i analogi med före-
gående beslut, och antogs i stället de tre första punk-
terna af hr Wallenbergs reservation, som är ett bi-
behällande af status quo.
3:djo punkten af förslaget förföll till följd af be-
slutetävid första punkten.
Den egentliga debatten tog sin början vid föredra-
sandet af fjerde punkten, deruti föreslås att vid di
skontverket må få anstillas en kassör, som, med förut
uppgifse tjensteåligganden, skulle ställa af direktio-
nen godkänd borgen till belopp af 4000 rdr bko.
Doktor Wallin. Efter siändets beslut vid fröga om
kassa- och depositionsadelningarnes skiljande åt, torde
denna hemställan böra förfalla, då vilkoret, som var
dessa båda. åfdelningars förenande i en) lokal, är upp-
häfdt. 7
Doktor Pettersson trodde att anställandet af en kas.
sör i bankodiskonten skulle medföra ett sädant sam-
mangyttrande att nägon reda vid diskontens angelä-
genheter ej stode att vinna och ansåg derför bäst ätt
de tre expeditionskassörerne stannade qvar i kassålo-
kalen.7 Förmänligast skulle detta äfven blifva för
allmänheten; ty det är klart att de som hafva med
diskonten att göra skola blifva bättre betjenade af
tre kassörer i kassan än af en uppe i diskonten, der
trassel och väntan ej kunde undvikas.
Professor Agardh. Som det nu står till, skall den I
som i diskonten har ett län att betala, först insätta
sioa penningar i nägon af bankens: expeditionskassor
och sedan, efter med specialen verkställd annotatior
begifva: sig två trappor upp i depositionsafdelningen, I
der han blir underkastad all den väntan och allt det
krångel jag vid ett par föregående tillfällen för stän- )
det beskrifvit. Följden häraf är att äfven en Stock-
holmsbo eller den resande, som sjelf skulle om-Åå
besörja! sina diskontangelägenheter, ej kan det, då
han -först på :middagen utfår depositionsbevis,
hvilket han jemte öfrige omsättningsdokumenrter skall
presentera i diskonten, dit han, om det ej är mot-
tagningsdag der samma dag han gör sin. inbe-
talning i banken, dagen derpå får begifva sig.
Härigenom nödgas låntagaren vända: sig: till ep
kommissionär, af hvilka en bel kär föder sig på de
arma läntagarnes bekostnad. Talaren beskref huru i
ban sjelf, vid första riksdagen han var närvarande, I
haft en kommission, frn han rädfrägat en utskotts-
kanslist om sättet att få uträttad och fått det svar,
att en sådan angelägenhet ej låte sig ombesörjas på
mindre än tvenne dagar. Talaren tyckte att ett så
vigtigt verk som bankodiskonten ej borde sakna sin
vigtigaste tjensteman, som är kassören. Talaren mot-
satte sig påståendet att frågan skulle vara förfallen,
och öfvergick till en granskning af hr Bogemans re-
servation. Man talar om det myckna göra denne
kassör i diskonten skulle få; men detta blir just jemnt
detsamma som han hade om han sutte på nedra bot-
ten, eller att räkna slimänhetens sedlar; fördelen för
den sednare vore att slippa besöka kassan och depo-
sitionen. Alla upplysningar och meddelanden skulie
lemnas hädanefter som hittills af kamreraren. På-
ståendet att kontrollen skulle vara förfelad, förnekade
talaren ; kontrollen blir densamma som expeditions-
kassörernes i kassan. Reservanten säger att det skulle
ej gå åt mer än fem minuter att blifva betjenad i
kassan, men när bankoorganisationen här förevar, på-
stods att understundom trängseln i kassalokalen var
så stor att allmänheten måste formera queu för att
komma fram till kassörsdisken. Denna trängsel skulle h
härigenom besparas den allmänhet som har med diskon-
ten att göra. Det säges vidare att det vore förvä h
nande om bankodiskonten blefve den enda publika
kassa i Stockholm, ;som icke begagnade sig af den
vackra och säkra kontrollinrätthing, som finnes att
tillgå under dess eget tek ; mein just derför att båda
befinnas under samma tak vinnes den fördel, som be-
strides. : d
Tal. anser det vara bra märkvärdigt att tala om
våda vid förening af uppbörd och utbetalning, på en
hand; men detta är just samma: expeditionssätt som )
nu finnes i kassorna; dock, hvad som läter sig göra
der, skall ej kunna utan.våda verkställas i diskon-
ten. Den anmärkning gjordes vid bankokommittera-
des förslag, att de hade tänkt sig en mottagnings-
och en utbetalningskassa; nu har utskottet förenat
samma funktioner i en person, och äfven detta klan-
dras, så att hur man än må vända sig är detingen-
ting annat som duger än trampandet i sanima nötta
spår. Som sagdt är, diskontkassören finge ej mer
att göra uppe i diskonten än om han sutte nere i Kas-
san ; men fördelen för allmänheten är den redan till-
kännagifna, och för banken blefve den att slippa ut-
skrifvandet af de 25,000 depositionsbevisen, som
komme att reducera sig till 300, eller ett för hvarje
arbetsdag i äret.
Doktor Björkman och biskop Bergman instämde.
Doktor Wallin visste ej att nägon fördel kunde vin-
nas med att få en kassör i diskonten, eller med det
som af utskottets målsman här så varmt blifvit för-
ordadt. Hvarken fullmäktige eller bankens tjenste-
män anse förändringen nyttig. Den skulle leda till
en senad expedition, uppehålla allmänheten, samt
diskontens och bankens tjenstemän. All den fördel
man lofvat kan vinnas genom fullmäktiges förslag,
enligt hvilket kassåattesten finge bäras direkte upp i
diskonten, som sedan på en gång gjorde insättningen
i. depositionsafdelningen.
Biskop Heurlin. Med sin vanliga talang har profes-
sor Agardh målat i mörka färger de nu påstådda
svärigheterna vid diskontens operationer. Lättnaden
som lofvas skulle ej tillkomma landsortsboende utan
endast komma Stockholmarne och kommissionärerna
till godo, i fall den blefve någon; men jag ser en-
dast på hvad denne kassör skulle få att göra (talaren
genomgick förslaget och uppräknade de särskilda ålig-
sandena) och finner deraf att det blefve mera än
hvad en menniska kunde uträtta, och emedan full-
mäktige förklara förslaget overkställbart, yrkar jag
afslag å detsämma.
Professor Agardh förklarade alt diskontkassörens
åliggande ej blefve nägot annat än expeditionskassö-
rens. Hr Bogemans reservation är tänkvärd i ett af
seende, att kassören skulle få betala ut så mycket
han kan; men taga emot en skilling skulle medföra
den största väda. Det har blifvit mig sagdt af perso-
ner, som hafva och böra hafva full reda på diskon-
ten och dess innersta förhållanden, att egentliga or-
saken till motståndet vore att genom kassörs tillssttande
i diskonten, det mäktiga kommissionärsintresset kom-
me ått lederas; ty ett bankobevis på inbetalning i
diskonten gäller i fjorton dagar, utan att diskonten
räknar sig ränta till godo. Det gär nä så till att
kommissionärerna, som mäste hälla stor kassa, insätta
peåningårne på förhand, under det de vänta remisser
HERE SEAN NTE RAA EMS ARRENDE SEB SNES ROTSEE TR
RR AA RE rt ov
ÖR ör då CC HH mn SS ss KV
2
RE rm
SR S
a. 1 RR sr LK oo Ad 2, Hun I