ut som hela saken vore förglömd. Gör hvad
ni vill i tysthet, men låt inte märka hvad ni
har för händer. Eljest skola ett halft hundra
af dem rota sig tillsammans och skaffa tjuf-
ven i säkerhet, Håll bara saken tyst, och
tjufvarne skola småningom bli dristigare och
så få vi nog fatt på dem.
l sanning högst skarpsinnigt, sir, sade
mrs Sparsit. Högst intressant. Den gamla
qvinnan ni talade om, sir —
Den gamla qvinnan jag talade om, ma-
dame, sade Bounderby utan vidare omsvep;
då det ej fanns något att skryta af, haricke
blifvit gripen; men:hon kan vara viss på att
hon : skall bli det, om det kan vara någon
tillfredsställelse för hennes eländiga gamla
själ. Under tiden, madame, är jag af den
mening, i fall ni frågar mig derom, att ju
mindre det talas derom, desto bättre.
Samma afton såg mrs Sparsit från sitt fön-
ster, medan hon hvilade sig efter inpacknin-
gens mödor, bort mot den stora trappan och
såg beständigt Louise gå utför den.
Hon satt vid mr Hartbouses sida i en berså
i trädgården och talade mycket sakta. Han
stod och böjde sig öfver henne, medan de
hviskade vid hvarandra, och hans ansigte vid-
rörde nästan hennes hår,
Om ej helt och hållet, sade mrs Sparsit,
och ansträngde sina falkögon till det yttersta.
Mrs Sparsit var alltför långt borta att kunna
höra ett ord af deras samtal, eller ens att de
talte sakta, om hon ej sett det af uttrycket
i deras ansigten; men hvad de sade var föl-
jande: . Mat al
Påminner ni er mannen, mr Harthouse?x
Mycket väl j
Hans ansigte, hans sätt och hvad han sade?x
Fullkomligt. Och en oändligt ledsam per-
son föreföll han mig vara. Långdragen, pro-
gaisk i allra yttersta grad. Det var mycket