som afskyr jernbanor och ett friare handelssystem, med ett ord, den rådgifvare, hvars bibehållande vid konungens rådsbord är mest oförenligt med begreppet om en upplyst, frisinnad och för landets sanna utveckling lifvad styrelse. Var det måhända meningen härmed att genom dånet af visra stora fosterländska fraser framtvinga ett förtroendevotum ät, frik. Palmstjerna, för att derpå stödja hans för det rådande systemet omistliga personlighets bibehållande i statsrådet? Det finnes i detta ögonblick kanske mången som tror det, och vi beklaga blott att så mycket af våra sednaste tilidragelser är egnadt att gifva stöd åt en sådan öfvertygelse.