STOCKHOLM, den 26 Okt.
The Knew Nethings
i Förenta Staterna.
Uti amerikanska och engelska blad haun
der de sednare veckorna allt emellanåt före
kommit ofvanstående ord, The Know Nothings
(De ingenting vetande), såsom namn på ett
Förenta Staterna nyligen bildadt och vid:
spridt hemligt sällskap. Då detsamma reda
synes spela en vigtig roll i den stora anglo
sachsiska republiken, då dess inflytande oci
betydelse dagligen synas tillvexa och des
namn således kan väntas ofta återkomma
våra spalter, torde vi böra för läsaren redo
göra för upphofvet till: och ändamålet me
detta sällskap, så vidt sådant ännu är kändt
och låna vi till den ändan ur ett engelsk
blad följande bref från NewYork i detta ämne
Nyligen timade händelser ha i det närmaste ästad
kommit de gamla politiska partiernas splittring. Tay
lors, Clays, Calhouns och Websters bortgång; whig
kandidaten general Scotts nederlag vid 1852 års pre
sidentval; general Pierces lysande seger, och det all
männa missnöje hvartill hans förvaltning gifvit an
ledning ; och slutligen slafverirörelsens nyligen inträf
fade äterupplifvande genom -Nebraskabillen, äro blan
de hufvudorsaker som medverkat till danandet af sa
kernas närvarande ställning,
Ett bevis på de gamla partiernas upplösning före
ter sig i det nyligen inträffade upprättandet och de;
nästan oundvikliga tillvexten af ett nytt sällskap elle
samfund, kalladt The Know Nothings,, hvilket re
dan sträckt sig till aflägsna delar af republiken, hvil
ket omfattar hundratusentals medlemmar, fö enade
hemligt förbund, uteslutande i ändamäl att ästad
komma en omskapning af nationens politiska förbål
landen. Mycket litet har hittills varit bekant i af
seende på The Know Nothings, men det är så på
tagligt att de komma att utöfva ett mäktigt infly
tande på Förenta Staternas såväl inre som yttre po
litik, att de ej kunna undgå att fästa äfven transat
lantiska läsares uppmärksamhet.
Ehuru i allmänhet såväl i Förenta Staterna son
utomlands den 8sigt gör sig gällande, att inenot el
ler fullt ut en fjerdedel af vår närvarande beolkninj
är af utländsk härkomst, har likväl den sista folkräk
ningen, som i detta hänseende torde böra anses till
förlitligare än någon annan uppgift, gifvit oss vi
handen, att endast tvä och en half million me nisko
för närvarande finnas i Förenta Staterna, som är
födda i andra länder. Detta utgör knappast 10 proc
af vår befolkning; men redan att antalet är så stor
har blifvit ansett såsom en anledning till välgrun
dade bekymmer, dä det icke i allmänhet kan anta
gas att de från Europa till Förenta Staterna kom
mande emigranternas karakter är sådan att dea ka
ingifva stort förtroende till dessa -nykomlingars för
mäga att särdeles bidraga till våra demokratiska in
stitutioners vare sig utveckling eller harmoniska verk
samhet, huru kraftigt de än må bidraga till utveck
lingen af landets materiella resurser. Dessutom fin
nes ännu en anledning till bekymmer. En ganski
stor del af den europeiska emigrationen till Förent
Staterna utgöres af katoliker ur samhällets mins
upplysta klasser. Man antager nu, att huru modifie
rad den romerska katolicismen än mä synas hi
blifvit under inflytandet af vår demokratiska, re
geringsform, har dock andan af dess ecilesia
stika författning förblifvit densamma — man an
tager att presten af denna hierarki är samme mal
i skuggan af vårt kapitolium som han var under S:
Peters dömen eller under Dublins katedral — at
denna förundransvärda byggnad af prestvälde, son
under så många sekler förefunnits i gamla verlden
äfven blifvit fast fotad i den nya. De flesta af För
etta Staternas invånare tro sig uti den utländska be
folkningens lastfullhet, okunnighet och råhet kunn:
spåra hufvudsakliga anledningarne till de upplozp och
oroligheter, till de bestickningar och våldsamheter vic
valen, till de mordbrandsanläggningar, röfrvovi r och
brott af alla slag, som vi esomoftast bev: ar De
kunde ganska lätt motses, att ett folk, s 2 som
amerikanarne, hvilka äro bland de mest cg isnui
och sjelftillräckliga bland alla nationer, sku
gra trakter bevara minnen af sina puritansko örfå
der, och i andra trakter så mycken lokal- eli: kon
tinental stolthet, i båda fallen i förening med :: e
sätt, som bland vära upplysta folkkasser äro s l
skiljda från de tänkesätt som tillhöra Europz
klassers historia och sträfvanden, det kunde lä ... t
ses att detta folk skulle erfara någon oro vid de
stora och ständigt tillväxande antal emigranter son
invandra från fremmande nationer, medförande: olik:
vanor, olika samhälls- och styrelseåsigter, och varande
ur stånd att hysa annat än på sin höjd en svag till
gifvenhet för folk eller styrelse i deras nya hemland
Dessa farhågor må pu vara mer eller mindre g:un
dade, sä står dock fast, att ett omätligt antal af För
enta Staternas medborgare blicka med oro ät dette
håll; och man. icke. blott tror, man vet, att der de
politiska partierna temligen, jemt uppväga hvaran
dra, der blifva vid de flesta, om än icke vid alla till:
fällen, de utländska rösterna afgörande. Detta bal
ledt till ett djupt förderf bland politici som sträfvs
efter embeten, och ingenting är vanligare att skåda
ibland oss, än det mest slafviska och skamliga kry-
peri för mobbens passioner och den föraktligaste un-
dergifvenhet för den stormande och hotande massars
bud. Denna anda uppenbarar sig i mänga af våras
politieis offentliga tal. Man finner äfven. ansedda
amerikanska statsmän, såsom iverett, offra åt denna
farliga och kanske olycksbringande makt.
Med arledning af en full insigt och måhända öf.
verskattniog af dessa förhållanden och inflytander
stiftades det hemliga sällskap, som nu är bekant så
som the Know Nothings,. Hufvudpunkterna i des:
trosbekännelse och hufvudsakliga anledningen till dåss
kraftfulla uppspirande var en farhåga för alla de
olyckor som kunna härflyta från den öfvervigt som
utlänningarnes politiska inflytande vunnit och hotar
att vinna ibland oss, samt ett beslut att anställa en
utgallring bland landets politiska personligheter. Det
blef följaktligen en af de förnämsta uppgifterna för
the Know Nothings att bringa det derhän, att intet
fördelaktigt eller inflytelserikt politiskt embete måtte
kunna erhållas af annat än infödingar, och till och
med i de flesta fall annat än af sädana män, hvilkas
fäder äro födda här i landet. Sålunda började the
Enow Nothings.
Det torde kunna betviflas huruvida någonsin eller
någonstädes ett större antal personer blifvit på kortare
tid förenade under inflytandet af en enda ide eller för
fullföljandet af ett enda syfte. Detta hemliga sällskaps
loger sträcka sig nu öfver nästan hvarje stat och område
i Unionen. Dess medlemmar kallas Know Nothings,
emedan det är nästan omöjligt att utröna om personer
tillhöra denna orden eller icke, hvilka frågor man än
må till dam frnarsoställa DNA mmoddala ingaon nndor.