STOCKHOLM, den 26 Okt. The Knew Nethings i Förenta Staterna. Uti amerikanska och engelska blad haun der de sednare veckorna allt emellanåt före kommit ofvanstående ord, The Know Nothings (De ingenting vetande), såsom namn på ett Förenta Staterna nyligen bildadt och vid: spridt hemligt sällskap. Då detsamma reda synes spela en vigtig roll i den stora anglo sachsiska republiken, då dess inflytande oci betydelse dagligen synas tillvexa och des namn således kan väntas ofta återkomma våra spalter, torde vi böra för läsaren redo göra för upphofvet till: och ändamålet me detta sällskap, så vidt sådant ännu är kändt och låna vi till den ändan ur ett engelsk blad följande bref från NewYork i detta ämne Nyligen timade händelser ha i det närmaste ästad kommit de gamla politiska partiernas splittring. Tay lors, Clays, Calhouns och Websters bortgång; whig kandidaten general Scotts nederlag vid 1852 års pre sidentval; general Pierces lysande seger, och det all männa missnöje hvartill hans förvaltning gifvit an ledning ; och slutligen slafverirörelsens nyligen inträf fade äterupplifvande genom -Nebraskabillen, äro blan de hufvudorsaker som medverkat till danandet af sa kernas närvarande ställning, Ett bevis på de gamla partiernas upplösning före ter sig i det nyligen inträffade upprättandet och de; nästan oundvikliga tillvexten af ett nytt sällskap elle samfund, kalladt The Know Nothings,, hvilket re dan sträckt sig till aflägsna delar af republiken, hvil ket omfattar hundratusentals medlemmar, fö enade hemligt förbund, uteslutande i ändamäl att ästad komma en omskapning af nationens politiska förbål landen. Mycket litet har hittills varit bekant i af seende på The Know Nothings, men det är så på tagligt att de komma att utöfva ett mäktigt infly tande på Förenta Staternas såväl inre som yttre po litik, att de ej kunna undgå att fästa äfven transat lantiska läsares uppmärksamhet. Ehuru i allmänhet såväl i Förenta Staterna son utomlands den 8sigt gör sig gällande, att inenot el ler fullt ut en fjerdedel af vår närvarande beolkninj är af utländsk härkomst, har likväl den sista folkräk ningen, som i detta hänseende torde böra anses till förlitligare än någon annan uppgift, gifvit oss vi handen, att endast tvä och en half million me nisko för närvarande finnas i Förenta Staterna, som är födda i andra länder. Detta utgör knappast 10 proc af vår befolkning; men redan att antalet är så stor har blifvit ansett såsom en anledning till välgrun dade bekymmer, dä det icke i allmänhet kan anta gas att de från Europa till Förenta Staterna kom mande emigranternas karakter är sådan att dea ka ingifva stort förtroende till dessa -nykomlingars för mäga att särdeles bidraga till våra demokratiska in stitutioners vare sig utveckling eller harmoniska verk samhet, huru kraftigt de än må bidraga till utveck lingen af landets materiella resurser. Dessutom fin nes ännu en anledning till bekymmer. En ganski stor del af den europeiska emigrationen till Förent Staterna utgöres af katoliker ur samhällets mins upplysta klasser. Man antager nu, att huru modifie rad den romerska katolicismen än mä synas hi blifvit under inflytandet af vår demokratiska, re geringsform, har dock andan af dess ecilesia stika författning förblifvit densamma — man an tager att presten af denna hierarki är samme mal i skuggan af vårt kapitolium som han var under S: Peters dömen eller under Dublins katedral — at denna förundransvärda byggnad af prestvälde, son under så många sekler förefunnits i gamla verlden äfven blifvit fast fotad i den nya. De flesta af För etta Staternas invånare tro sig uti den utländska be folkningens lastfullhet, okunnighet och råhet kunn: spåra hufvudsakliga anledningarne till de upplozp och oroligheter, till de bestickningar och våldsamheter vic valen, till de mordbrandsanläggningar, röfrvovi r och brott af alla slag, som vi esomoftast bev: ar De kunde ganska lätt motses, att ett folk, s 2 som amerikanarne, hvilka äro bland de mest cg isnui och sjelftillräckliga bland alla nationer, sku gra trakter bevara minnen af sina puritansko örfå der, och i andra trakter så mycken lokaleli: kon tinental stolthet, i båda fallen i förening med :: e sätt, som bland vära upplysta folkkasser äro s l skiljda från de tänkesätt som tillhöra Europz klassers historia och sträfvanden, det kunde lä ... t ses att detta folk skulle erfara någon oro vid de stora och ständigt tillväxande antal emigranter son invandra från fremmande nationer, medförande: olik: vanor, olika samhällsoch styrelseåsigter, och varande ur stånd att hysa annat än på sin höjd en svag till gifvenhet för folk eller styrelse i deras nya hemland Dessa farhågor må pu vara mer eller mindre g:un dade, sä står dock fast, att ett omätligt antal af För enta Staternas medborgare blicka med oro ät dette håll; och man. icke. blott tror, man vet, att der de politiska partierna temligen, jemt uppväga hvaran dra, der blifva vid de flesta, om än icke vid alla till: fällen, de utländska rösterna afgörande. Detta bal ledt till ett djupt förderf bland politici som sträfvs efter embeten, och ingenting är vanligare att skåda ibland oss, än det mest slafviska och skamliga kryperi för mobbens passioner och den föraktligaste undergifvenhet för den stormande och hotande massars bud. Denna anda uppenbarar sig i mänga af våras politieis offentliga tal. Man finner äfven. ansedda amerikanska statsmän, såsom iverett, offra åt denna farliga och kanske olycksbringande makt. Med arledning af en full insigt och måhända öf. verskattniog af dessa förhållanden och inflytander stiftades det hemliga sällskap, som nu är bekant så som the Know Nothings,. Hufvudpunkterna i des: trosbekännelse och hufvudsakliga anledningen till dåss kraftfulla uppspirande var en farhåga för alla de olyckor som kunna härflyta från den öfvervigt som utlänningarnes politiska inflytande vunnit och hotar att vinna ibland oss, samt ett beslut att anställa en utgallring bland landets politiska personligheter. Det blef följaktligen en af de förnämsta uppgifterna för the Know Nothings att bringa det derhän, att intet fördelaktigt eller inflytelserikt politiskt embete måtte kunna erhållas af annat än infödingar, och till och med i de flesta fall annat än af sädana män, hvilkas fäder äro födda här i landet. Sålunda började the Enow Nothings. Det torde kunna betviflas huruvida någonsin eller någonstädes ett större antal personer blifvit på kortare tid förenade under inflytandet af en enda ide eller för fullföljandet af ett enda syfte. Detta hemliga sällskaps loger sträcka sig nu öfver nästan hvarje stat och område i Unionen. Dess medlemmar kallas Know Nothings, emedan det är nästan omöjligt att utröna om personer tillhöra denna orden eller icke, hvilka frågor man än må till dam frnarsoställa DNA mmoddala ingaon nndor.