a 0 OO EPS MA MA Ne
sig ej vara älskare af någon kommitte, öfvertygac
som han var att med bankens sammansättning inte
förslag, äfven. det absolut fullkomligaste, skulle vinne
något bifall, utan blott förorsaka de kommitterade
årslånga arbeten, och utskottet mödosamma gransk.
ningar. Talaren beskref operationssättet vid en in-
sättning i banken, det påstådda tröga arbetssättet
inom depositionsafdelningen samt de olägenheter all-
mänheten af båda förmentes draga, hvarefter han
öfvergick till en expos af den nya arbetsmetoden,
som skulle i väsentlig mån afhjelpa allt detta. Man
har vid det nya förslaget talat om vådan för verket
och dess tjenstemän, men talaren trodde ej på dem.
Skulle någon stå och sofva, så att han läte en an-
nan person uttaga sin attest, finge han stå sitt eget
kast; icke kunde banken rå för en slik drummelak-
tighet,. Mellan fullmäktiges förslag och det närva-
rande ansåg talaren ingen annan skillnad finnas, än
att allmänheten får ett hugnesamt löfte att vänta,
en rättigbet som den allaredan har i fall den vill be-
gagna sig af den, neml.att sitta i depositionsförmaket
från kl. 9 till 2. Den skillnaden finnes visserligen, att
tjenstemännen skulle få betydligt förökade löner utan
att allmänheten bereddes riågon förmån; men talaren
tyckte det ej vara så brådtom med de förra, då den
sednare ej kan vinnas.
Talaren påpekade den roltörändring som inträffat,
huru han, som förr varit emot kommitteens nedsät-
tande, nu måste emot fullmäktige, som påyrkat den-
samma, försvara kommitteens förslag, hvilket vore
det redigast tänkta och klarast framställda talaren
någonsin sett i skrift. Det vore äfven utarbetadt af
den bland fullmäktige, som eger de största financi-
ella insigterna i Sverge, och de bankens kommissarier,
af hvilka den ena med en mun inom banken erkän-
nes hafva den klaraste öfversigt öfver bankens ange-
lägenheter liksom han är dess skickligaste embets-
man och af fullmäktige mottagit det hedrande för-
troendet att vara ordförande i bankens understyrelse,
samt den kommissarie, vid hvilken banken fästat sina
största framtida förhoppningar. Ett sådant förslag
hade förtjenat en nogare granskning än den fullmäk-
tige skänkt det, då de med några få rader afspisat
detsamma. Talaren, sedan han vederlagt de af un-
derstyrelsen mot kommitterades förslag gjorda an
märkningar, yrkade bifall å detsamma.
Bankofullmkätige professor Selander och doktor Pet-
tersson upptogo till vederläggning den föregående ta
Jarens anmärkningar och ingingo uti en detaljerad be-
skrifning på de olika arbetsmetoderna, af hvilka de
ansågo företrädet genom noggrannare kontroll och
undvikande af det genom en påträngande allmänhei
inquietterande hastandet ligga hos den af fullmäktige
föreslagna, som skulle bereda allmänheten fullt ut
lika så stor skyndsamhet som utskottets, der den ena
skall stå och vänta på den andra. Tadlet mot full-
mäktige att ej hafva ät förslaget egnat behöflig kri-
tik, torde förfalla, då man vet att understyrelsen nog-
grant granskat detsamma, i hvilken granskning full-
mäktige ej kunnat annat än till största delen instäm-
ma, och bör man kunna hafva lit till omdömet at
understyrelsen, som bestär af i bankens tjenst bepröf-
vade män, de der passerat graderna och känna till
alla bankens förhållanden och för hvilka något sköl
till förkärlek för det ena eller andra förslaget utom
begäret att i allt värna bankens bästa då för allmän-
heten göres hvad som möjligen kan göras, ej finnes.
Dessa talare yrkade bifall till fullmäktiges förslag.
Biskop Heurlin förordade äfven detta sednare, ej
emedan han kunde bestämma företrädet mellan de
tvistande, men derföre att han ansäg det orätt att
vilja älägga fullmäktige genomförandet af ett förslag,
som de förklarat kunna för banken medföra vådor.
Doktor A. Nordström förordade utskottets förslag.
Vid votering antogs fullmäktiges förslag, som är
detsamma med den i föregående nummer omnämnda
Björkmanska reservationen, med 18 röster mct 13.
I eftermiddagens plenum öfvergick ståndet till gransk-
ning af förslaget till tjenstemannapersonal inom de
olika afdelningarne, och bifölls hvad utskottet hem-
ställt rörande fullmäktiges och understyrelsens kansli.
De båda förslagen till personal i kassan godkändes,
det sednare dock eventuelt, eller för den händelse
att ej nägon diskontkassör skulle komma att tillsättas;
men föreskriften om den sena insättningstiden för
diskontkassören skulle borttagas.
Utskottets förslag till personal inom depositionsaf-
delningen, sedelkontoret, låneafdelningen och låne-
kansliet, godkändes. För den kamererare inom låne-
afdelningen, som skulle få bankens bokslut sig älagdt,
ville professor Selander hafva rättigheten till nägra
månaders permission i början af hvarje är erkänd;
men sedan professor Agardh förklarat, att, efter pant-
belåningens upphörande denna kamererare ej skulle
få synnerligt att göra, afslog ståndet denna hemstäl-
lan, ehuru professor Selander förklarade, hvad äfven
är verkliga förhållandet, att utom besväret att hvarje
middag vara närvarande vid upphemtandet ur bankens
valf af de igenlösta panterna, har denna kamererare
med pantbelåningen ingenting att skaffa.
Vid revisions- och ekonomi-afdelningen förändrades
bokhällarnes antal från de föreslagna tre till fyra, i
sammanhang med beslutet em kassans och deposi-
tionens bibehållande på hvar sitt håll.
Utskottets hemställan rörande fiskalskontoret samt
tillåtelsen för kontorsskrifvare att hafva tjenst pä
annat håll samt det derjä i betänkandet följande un-
dantaget bifölls.
Hvad den föreslagna lönestaten beträffar godkän-
des den med det undantag att kassaskrifvarne upp-
fördes till 600 rdr lön, hvarjemte ständet upphäfde
den af. utskottet gjorda skilnaden mellan lön och tjenst
göringspenningar och förvandlade hela beloppet till
fast lön. För förhöjningen ät kassaskrifvarne talade
lektor Söderberg, professor Selander och lektor Son-
den, och vunno sin afsigt genom votering med 17
röster mot 10. För upphäfvande af skilnaden mel-
lan Jön: och tjenstgöringspenningar yttrade: sig flera
af ständets ledamöter. Det vore just under sjuk-
domstider som tjenstemannen bäst behöfde sina. till-
gängar, och orätt är det att med tjenstgöringspen-
garne förminska pensionsbeloppet. Så gjorde man
ej med presidenterna och justitieråden, åt hvilka man
tvertom bestämde en del af taffelpenningarne som
fast lön, pä det beloppet skulle komma innehafvaren
till godo som pension.
Kassörernes begäran om förhöjning från 300 till
400 rdr af missräkningspenningarhe, hvilken förhöj-
ning förordades af professor Selander, afslogs på hem-
ställan af professor Agardh, som påminde om att kas-
sörerna så nyligen fått löneförbättring, hvad de andra
tjenstemännen länge väntat på och att kardinalskälet
i den lilla lappen om hvars stickande ständen i hän-
derna blifvit föranstaltadt, vore att kamererarne i
annat fall skulle få mer.
Utskottets . framställan att de verkets tjenstemän,
som innehafva konstitutorial eller förordnande, skulle
få bibehålla sina förmåner till nästa riksdag, bifölls
med 18 röster mot 10. Mot detta utskottets förslag
talade doktor Björkman mycket ifrigt under påmin-
nande att tjenstemännen .dertill ej hafva nägon rätt.
För bifall deremot yttrade sig doktor 4. Nordström
och på ett bevekligt sätt komminister Beckman, eme-
dan. förmänen här skulle komma de lägre tjenste-
männen, som alltid på organisationer blifva lidande,
till godo.
Riksarkivarien Nordström, som förut ej blandat sig
i diskussionen, yrkade på bifall till förslaget, och
fann det eget att ett sädant förslag skulle möta mot-
stånd inom ett stånd som utgöres af tjenstemän,
hvilka utan tvifvel gerna hålla till godo med hvad
de sjelfva kunna få. Hvad rättigheten vidkomme
visste nog talaren att den var ingen; men han tyckte
att det vore ständerna, som i denna sak äro suveräna,
mer värdigt att handla ädelmodigt mot sina tjenare
än att utkräfva den juridiska qvinten.
— a
Borgareståndet.
I fortsatt plenum föredrogs först bankoutskottets
utlåtande , n:o, 62, med förslag till vissa förändrade
föreskrifter rörande bankens depositionsrörelse. I
fråga om föreskriften i 4:de mom., att 4:de klassens
räkningshafvare ej skulle få insätta eller uttaga min-
åre belopp än 100 rår, uppträdde hrr Almgren, Brinck,