(Insändt.) Sedan voteringspropositionen om skatten i bränvinstillverkningen och destilleringen nu äro godkände, är allmänna uppmärksamheten riktad på huru voteringarne skola utfalla. I hvad angär tillverkningsskatten, kan nägot tvifvel om utgången omöjligen ega rum, dä tre stånds beslut förenat sig om det skattebelopp, som innan ständerna sammanträdde, allmänt ansägs lämpligt. En annan fräga är huru det kan komma att gå med skatten för destilleringen. Det är bekant att i början rådde hos särskilta utskottet en helt annan åsigt derom, än den som gedermera gjorde sig gällande. I stället för att betunga och försvåra destilleringen, ansåg man sig tvärtom böra lätta och befordra densamma, genom att göra den till en fri näring, för hvilken endast bevillning skulle erläggas. Skälen voro flera, ehuru de slutligen icke lyckats att inom utskotten göra sig gällande. I första rummet ansäg man att bränvinsmängden i riket icke ökas geaom omdestilleringen, utan tvärtom minskas. Man förbisåg ej heller vederbörande auktoriteters utsago, att det råa finklet icke blott är skadligt i och för sig sjelf, utan äfven derigenom att det retar allt mer och mer till förtäring, hvarföre ständerna beslutit att intet annat än renadt bränvin får försäljas. Det är .cke lätt att begripa huru detta skall tillgå, om destilleringspannan skall erlägga den föredragna skatten. Visserligen kan man till en viss grad rena utan att destillera, men om icke annat reningssätt än det som sker på kall väg komme att användas, så kan man med full tillförsigt påstä att nägot verkligt fint och smakligt bränvin ej mera kunde komma att finnas i Sverge. Det synes säledes som destilleringen tvärtom borde på allt sätt underlättas och icke betungas med dryga afgifter, hvarigenom all utförsel af bränvin jemväl skulle göras nära nog omöjlig, i stället att, säsom den borde, uppmuntras. I Preussen, Danmark och Norge har man ocksä lemnat förädlingen af bränsvinet alldeles skattefri. Det är ocksä bekant att ett ganska stort gvantum bränvia från Preussen exporteras. Besynnerligt är det väl också att då hos oss bäde råvaran och försäljningen beskattas, förädlingen anbefalles, men sjelfva apparaten, med hvilken denna förädling tillvägabringas, äfven särskilt skall så högt beskattas, att dess begagnande i ytterlig grad försvåras. Vi hafva icke talat om den ganskå betydliga mängd sprit, som ätgär till techniska ändamål och hvars fördyrande ingen lärer anse önskvärdt, dä den af inga andra skäl påkallas. Anledningen till den omkastning som särskilta utskottets äsigt i destilleringsfrågan undergått, kan icke vara någon annan än fruktan för lönbränning, som kunde bedrifvas med destilleringspannor i fall sädane finge finnas oförseglade. Detta skäl torde dock icke vara sä farligt som det låter, sä vida man vill vidtaga ätskilliga försigtighetsmätt, hvilka icke torde vara så svära att påhitta. Den kokande bränviospannan har dessutom sin egen omisskänneliga lukt, odöljbar äfven för den minst öfvade beslagarenäsa. Man bör hoppas att förstärkta statsutskottet nägot betänker sig innan det sanktionerar de öfriga ständens nu förändrade beslut, att genom en så orimlig beskattning försvåra, ja nästan förhindra bränvinets förädling genom omdestilleringen. est — LL e——