I sammanhang med 8 och 9 3 föredrogs jemväl den 15 6, som bestämmer tiden för försäljningsårets början för stad den 1 Oktober och ä landet den 1 November. Hr Asker, med hvilken hr Boman förenade sig, yrkade, att i denna sistnämnda skulle inrymmas ett-:medgifvande för den kommun, som sådant äskade, att kalenderäret kunde bestämmas tillförsäljningsår. Genom votering blef detta amendement med 22 röster emot 18 afslaget. De begge förstäämnde 56 godkändes derefter. 10, 11-oth 12 föranledde ej. diskussion. 13 antogs efter en kort diskussion. 1 Deremot uppstod en liflig debatt rörande 16, deri minimum för taxering i stad är bestämdt till 800k:r och å landet 400 k:r. Hrr Mechel, Hesselgren, Boman och Gezelius talade för nedsättning till 600 k:r för stad och 300 k:r för landet, uttryckande den äsigten, att beskattningen företrädesvis borde läggas på tillverkningen, för att icke göra fre stelsen till lönkrögeri alltför lockande. Hrr Hasselrot, Nygren och Henschen talade för bifall till utskottets förslag. Hr Rydin hade önskat, att detta minimum blifvit satt vida högre. Det skulle -förminska krogarnes antal, för hvilka i stället :uppkomme nat: ställen, der supen ej utgjorde hiifvudsaken, utan der man kunde erhålla sund föda. Hr Brodin anmärkte, att om :man sätter taxeringen för hög, uppstår mat ställen, der spirituosa -förtäres lika väl, fastän derför ej skattas. Hr Gustafsson delade deras åsigt, som ansågo ibeskattringen hnfvudsakligen böra hvila på fillverkningen, och hade, -beträffande förevarande fråga, helst sett, att kannetalsberäkningen ej blifvit lagd till grund för beskattriing af krogrörelse. Hr Asker ansåg det nu föreslagna minimum för taxeringen komma att leda till en nyttig reform i krogväsecdet samt en inskränkning i krogarnes antal, som i Stockholm isynnerhet vore beböflig, — Frågan löstes ge nom votering, som utföll med 24 röster för utskottets förslag emot 17 röster för den ifrågasatta nedsättninen, g I 17 f:n bestämmes beskattningen till 8 sk. kannan för minuthandel samt för utskänkning till 12 sk. kannan. De talare, som i nästföregående S, yrkat taxeringsbeloppens nedsättning, lyckades nu i stället få sjelfva skatten nedsatt med 50 procent. Denna utgång vanns med en röst. . Hrr Hasselrot och Sund blad reserverade sig emot ständets beslut. Före den 18 S:ns afgörande föredrogs den 23:dje, deri stadgas, att ,:del af hela bränvinsskatten för länet skall tillfalla en gemensam kassa, att fördelas för komunala behof, hvaremotde öfriga , af bränvinsskatten i städerna tillfalla dessa. I Stockholm skall hela skatten tillfalla drätselkommissionen. I dennä fråga voro meningarne mycket delade. Hr Björck yrkade bifall till utskottets hemställan, med blott den ändring att medlen skulle förvaltas af pröfningskommitteerna i stället för hushållnin: ssällskaperna. Hr Hasselrot ville att städerna skulle bidraga med endast !7,,:del af bränvinsskatten till länets gemensamma kassa. Hr Asker deremot trodde ej på gagnet afutskottets förslag. Hushållningssällskaperna oeh pröfningskommitteerna äro alltför tillfällige instiiutioner, för att de skulle kunna utgöra en kommu nalstyrelse. Härigenom vore äfven ett tvistefrö utkastadt emellan landet och städerna. Hrr Frick, Malmborg, Paländer, Österberg, Schenström och Nygren yrkade, att btändernas bränvinsskatt skulle af dessa oafkortadt disponeras. Hrr Rydin och Wedberg talade för bifall till utskottets hemställan, den sednare likväl delande hr Björcks förslag, Hr Trägårdh yrkade, att bränvinsskatten skulle tillfalla hvar sin kommun. Hrr Rydin och Hässelröt protesterade på förhand emot denna äsigt, emedan derigenom en täfJan att anlägga krogar skulle framkallas, Vid votering emellan hr Björcks och hr Trägårdhs för slag segrade den sednares med 22 nej emot 17 ja. Efter en kort diskussion om 18 S, innehållande att afgiften skall förskottsvis erläggas med minst !,:del; derunder br Hasselrot yrkat antagande af grefve Mörners reservation samt hr Asker och Malmborg jemväl föreslagit, att afgiften skulle halfärsvis i förskott er läggas och hr Henschen yrkat antagande af :n med blott den förändring, att afgiften skulle ingå till vederbörande uppbördsmän; blef genom votering grefve Mörners reservation antagen med 20 röster emot 15, som voro för br Henschens förslag, Grefve Mörners förslag till 19 blef jemväl genom votering antaget med 23 röster mot 9. 20 och: 21 5 leinnadös utan anmärkning. Vid 22 S, der konungens befallningshafvande berättigas att medgifva tillfälliga bränvinsutskänkningsrät: tigheter, säsom yid läger, helsobrunnar, eller der värdshusrörelse af annan änlednifg kan kommy i fråga, likväl att afgiften derför ej får erläggas för Kortare tid än en månad, åberopade Hr Henschen sin röservation, åsyftande, att magistraten borde i städerna uteslutande få meddela såuana rättigheter. Hrr Brodin och Boman. talade för bifall, mpåd: den förändring att afgift skulle få erläggas för blott 14 dagar. Vid votering emellan detta och hr Henschens förslag segrade den sednare med 21 röster emot 7. Angående 26 , som förbjuder hränvinsutskänkning ä markpader och andra tillfällen utom måltidstimman, yrkade hr Hasselrot bifall till de 3 första momenternz; men afslag å det 4:de. Hrr Asker, Rydin, Henschen och Nygren talade äfven emot utskottets förslåg. Hr Stenqvist föreslog en ny redaktion af S:n, hvarigenom mom. förenades till ett, hvilket förslag jemväl efter 2:ne voteringar, den ena om kontraproposition, antogs med 27 röster emot 10. 4:de mom. afslogs, 26 förbjuder bränvinsutskänkning på söndag så i stad som på landet, utom mellån kl: 1—3. Hr Hasselrot ville hafva dennas förändrad sålunda, att å landet all bränvinsutskänkning ä söndag må vara förbjuden, men i ofvannämnde mätto tillåten i stad och 4 orter inom !, mil från stad. Hr Stolpe ansäg både utskottets och hr Hasselrots förslag lika otillfredsställande. Om förslaget afsäge nykterhetens befrämjande borde lagstiftningen vara lika för söndagarne som för hvardagarne. De nu föreslagna föreskrifteri.a komme allenast att möta allmänna åklagarne. Efter tvenne voteringar blef 2 mom. afslaget med 21 röster emot 13. I 31 blef I mom. bifallet, men 2 mom. afslaget. Vid 33 S, deri stadgas, att bränvin, som utminuteras eller utskänkes, skall i styrka hälla minst fem gr3der, uppstod en lång debatt om företrädet emellan starkt eller svagt bränvin, Hr Brodin ansäg det kunna nedsättas till 4!,, grader, Hr Nordvall ville, att all bestämning om gradtalet skulle försvinva, Hr Rydin åberopade sundhetskollegii yttrande och förklarade svagt bränvin vara mycket skadligt, hvaremot starkt bränvin vore helsosamt och muntrande. Det sexgradiga ville talaren för sin del hafva, men yrkade bifall till utskottets bestämning, ehuru utskottet hade en grad på sitt samvete,. Hrr Lund, Hesselgren, Rinman och Björck ville hafva bort bestämmelsen om graderna, dels emedan distilleradt bränvin svårligen häller fem grader, dels emedan kontrollen vore nästan overkställbar. Bestämmelsen om grad talet utgick genom votering, efter öppnande af den förseglade sedeln, med 15 röster emot 14. 45 34—38 gillades utan särdeles diskussion. Vid 39 S, angående straffbestämmelserna för öfver: trädelse af denna förordning, förklarade hr Brodin att han vidhöll sin förut uttalade äsigt, att straffarbete för 4:de resan förbrytelse vore alltför strängt och ogillade derjemte bestämmelsen om konfiskation af 60 kannor säsom godtycklig. Hr Björck delade hr Brodins ösigt. Hrr Rydin och Hasselrot talade deremot för bifall. Hr Henschen förklarade, att han förändrat äsigt i frågan om straff för fjerde resan förbrytelse, och ansäg nu, att äfven denna borde