I sammanhang med 8 och 9 3 föredrogs jemväl
den 15 6, som bestämmer tiden för försäljningsårets
början för stad den 1 Oktober och ä landet den 1
November. Hr Asker, med hvilken hr Boman före-
nade sig, yrkade, att i denna sistnämnda skulle in-
rymmas ett-:medgifvande för den kommun, som sådant
äskade, att kalenderäret kunde bestämmas tillförsälj-
ningsår. Genom votering blef detta amendement med
22 röster emot 18 afslaget. De begge förstäämnde 56
godkändes derefter. 10, 11-oth 12 föranledde ej.
diskussion. 13 antogs efter en kort diskussion. 1
Deremot uppstod en liflig debatt rörande 16, deri
minimum för taxering i stad är bestämdt till 800k:r
och å landet 400 k:r. Hrr Mechel, Hesselgren, Bo-
man och Gezelius talade för nedsättning till 600 k:r
för stad och 300 k:r för landet, uttryckande den
äsigten, att beskattningen företrädesvis borde
läggas på tillverkningen, för att icke göra fre
stelsen till lönkrögeri alltför lockande. Hrr Hassel-
rot, Nygren och Henschen talade för bifall till utskot-
tets förslag. Hr Rydin hade önskat, att detta mini-
mum blifvit satt vida högre. Det skulle -förminska
krogarnes antal, för hvilka i stället :uppkomme nat:
ställen, der supen ej utgjorde hiifvudsaken, utan der
man kunde erhålla sund föda. Hr Brodin anmärkte,
att om :man sätter taxeringen för hög, uppstår mat
ställen, der spirituosa -förtäres lika väl, fastän derför
ej skattas. Hr Gustafsson delade deras åsigt, som
ansågo ibeskattringen hnfvudsakligen böra hvila på
fillverkningen, och hade, -beträffande förevarande frå-
ga, helst sett, att kannetalsberäkningen ej blifvit lagd
till grund för beskattriing af krogrörelse. Hr Asker
ansåg det nu föreslagna minimum för taxeringen
komma att leda till en nyttig reform i krogväsecdet
samt en inskränkning i krogarnes antal, som i Stock-
holm isynnerhet vore beböflig, — Frågan löstes ge
nom votering, som utföll med 24 röster för utskottets
förslag emot 17 röster för den ifrågasatta nedsättnin-
en,
g I 17 f:n bestämmes beskattningen till 8 sk. kan-
nan för minuthandel samt för utskänkning till 12 sk.
kannan. De talare, som i nästföregående S, yrkat
taxeringsbeloppens nedsättning, lyckades nu i stället
få sjelfva skatten nedsatt med 50 procent. Denna
utgång vanns med en röst. . Hrr Hasselrot och Sund
blad reserverade sig emot ständets beslut.
Före den 18 S:ns afgörande föredrogs den 23:dje,
deri stadgas, att ,:del af hela bränvinsskatten för
länet skall tillfalla en gemensam kassa, att fördelas
för komunala behof, hvaremotde öfriga , af brän-
vinsskatten i städerna tillfalla dessa. I Stockholm
skall hela skatten tillfalla drätselkommissionen. I
dennä fråga voro meningarne mycket delade. Hr
Björck yrkade bifall till utskottets hemställan, med
blott den ändring att medlen skulle förvaltas af pröf-
ningskommitteerna i stället för hushållnin: ssällska-
perna. Hr Hasselrot ville att städerna skulle bidraga
med endast !7,,:del af bränvinsskatten till länets ge-
mensamma kassa. Hr Asker deremot trodde ej på
gagnet afutskottets förslag. Hushållningssällskaperna
oeh pröfningskommitteerna äro alltför tillfällige insti-
iutioner, för att de skulle kunna utgöra en kommu
nalstyrelse. Härigenom vore äfven ett tvistefrö utka-
stadt emellan landet och städerna. Hrr Frick, Malm-
borg, Paländer, Österberg, Schenström och Nygren yr-
kade, att btändernas bränvinsskatt skulle af dessa
oafkortadt disponeras. Hrr Rydin och Wedberg tala-
de för bifall till utskottets hemställan, den sednare
likväl delande hr Björcks förslag, Hr Trägårdh yr-
kade, att bränvinsskatten skulle tillfalla hvar sin
kommun. Hrr Rydin och Hässelröt protesterade på
förhand emot denna äsigt, emedan derigenom en täf-
Jan att anlägga krogar skulle framkallas, Vid
votering emellan hr Björcks och hr Trägårdhs för
slag segrade den sednares med 22 nej emot 17 ja.
Efter en kort diskussion om 18 S, innehållande att
afgiften skall förskottsvis erläggas med minst !,:del;
derunder br Hasselrot yrkat antagande af grefve Mör-
ners reservation samt hr Asker och Malmborg jemväl
föreslagit, att afgiften skulle halfärsvis i förskott er
läggas och hr Henschen yrkat antagande af :n med
blott den förändring, att afgiften skulle ingå till ve-
derbörande uppbördsmän; blef genom votering grefve
Mörners reservation antagen med 20 röster emot 15,
som voro för br Henschens förslag,
Grefve Mörners förslag till 19 blef jemväl genom
votering antaget med 23 röster mot 9.
20 och: 21 5 leinnadös utan anmärkning.
Vid 22 S, der konungens befallningshafvande berät-
tigas att medgifva tillfälliga bränvinsutskänkningsrät:
tigheter, säsom yid läger, helsobrunnar, eller der värds-
husrörelse af annan änlednifg kan kommy i fråga,
likväl att afgiften derför ej får erläggas för Kortare
tid än en månad, åberopade Hr Henschen sin röserva-
tion, åsyftande, att magistraten borde i städerna ute-
slutande få meddela såuana rättigheter. Hrr Brodin
och Boman. talade för bifall, mpåd: den förändring att
afgift skulle få erläggas för blott 14 dagar. Vid vo-
tering emellan detta och hr Henschens förslag segrade
den sednare med 21 röster emot 7.
Angående 26 , som förbjuder hränvinsutskänkning
ä markpader och andra tillfällen utom måltidstimman,
yrkade hr Hasselrot bifall till de 3 första momenternz;
men afslag å det 4:de. Hrr Asker, Rydin, Henschen
och Nygren talade äfven emot utskottets förslåg. Hr
Stenqvist föreslog en ny redaktion af S:n, hvarigenom
mom. förenades till ett, hvilket förslag jemväl efter
2:ne voteringar, den ena om kontraproposition, antogs
med 27 röster emot 10. 4:de mom. afslogs,
26 förbjuder bränvinsutskänkning på söndag så i
stad som på landet, utom mellån kl: 1—3. Hr Has-
selrot ville hafva dennas förändrad sålunda, att å landet
all bränvinsutskänkning ä söndag må vara förbjuden,
men i ofvannämnde mätto tillåten i stad och 4 orter
inom !, mil från stad. Hr Stolpe ansäg både ut-
skottets och hr Hasselrots förslag lika otillfredsstäl-
lande. Om förslaget afsäge nykterhetens befrämjande
borde lagstiftningen vara lika för söndagarne som för
hvardagarne. De nu föreslagna föreskrifteri.a komme
allenast att möta allmänna åklagarne. Efter tvenne
voteringar blef 2 mom. afslaget med 21 röster emot 13.
I 31 blef I mom. bifallet, men 2 mom. afslaget.
Vid 33 S, deri stadgas, att bränvin, som utminuteras
eller utskänkes, skall i styrka hälla minst fem gr3-
der, uppstod en lång debatt om företrädet emellan
starkt eller svagt bränvin, Hr Brodin ansäg det
kunna nedsättas till 4!,, grader, Hr Nordvall ville,
att all bestämning om gradtalet skulle försvinva, Hr
Rydin åberopade sundhetskollegii yttrande och förkla-
rade svagt bränvin vara mycket skadligt, hvaremot
starkt bränvin vore helsosamt och muntrande. Det
sexgradiga ville talaren för sin del hafva, men yr-
kade bifall till utskottets bestämning, ehuru utskottet
hade en grad på sitt samvete,. Hrr Lund, Hessel-
gren, Rinman och Björck ville hafva bort bestämmel-
sen om graderna, dels emedan distilleradt bränvin
svårligen häller fem grader, dels emedan kontrollen
vore nästan overkställbar. Bestämmelsen om grad
talet utgick genom votering, efter öppnande af den
förseglade sedeln, med 15 röster emot 14.
45 34—38 gillades utan särdeles diskussion.
Vid 39 S, angående straffbestämmelserna för öfver:
trädelse af denna förordning, förklarade hr Brodin
att han vidhöll sin förut uttalade äsigt, att straff-
arbete för 4:de resan förbrytelse vore alltför strängt
och ogillade derjemte bestämmelsen om konfiskation
af 60 kannor säsom godtycklig. Hr Björck delade
hr Brodins ösigt. Hrr Rydin och Hasselrot talade
deremot för bifall. Hr Henschen förklarade, att han
förändrat äsigt i frågan om straff för fjerde resan
förbrytelse, och ansäg nu, att äfven denna borde
