(Införes mot betalning.)
Ibland vackra och betydelsefulla familje-
Fester intaga ovedersägligen de s. k. silfver-
och guldbröllopen ett utmärkt rum. Insända-
rer, som den 29 sistl. Augusti. bevistade en
ellfverbröllopsfest, hvilken firades på Stora
Wrallby, vid Hjelmare kanal, af kamereraren
A. J. Hvalström och hans fru; önskar på
detta sätt meddela deras i flera af Sverges
:provinser spridda, många vänner, några de-
-taljer vid detta högtidliga tillfälle, hvilka sed-
nare hos insändaren qvarlemnat ett angenämt
:minne. Silfverbrudparet infördes i en med
blommor och eklöfsfestoner smakfullt deko-
rerad sal, och sedan en af Hjelmare kanal-
direktions ledamöter, hr majoren och riddaren
ven Schantz, uti ett vackert och för tillfället
lämpligt tal, å de många närvarandes vägnar
lyckönskat brudparet, samt familjens äldsta
dotter med en frisk myrtenkrans bekransat
modren, afsjöngos af valda röster på melo-
dien Vintren rasat ut bland våra fjellar ne-
danstående verser, författade af samme akt-
ningsvärde sångare (medicine doktor Berg-
mansson i Årboge.), som för sju år sedan, då
kamrer Hvalström bland en talrik krets af
vänner firade wminnet af sin 25-åriga tjenste-
mannabana vid nämnde kanal, sanningsenligt
sjöng om bemälde hr kamererare :
Säg om nånsin sveket bodde
I en själ så ren som hans?
Säg om nänsin vänskap trodde
Att mer vänfast hjerta fanns
Än hos honom? Att mer heder,
Mera bottenärlig tro,
Mera enkelhet i seder
An hans kunnat bland oss bo?
och nu på sångarespråket tilltalade begge ifrå-
gavarande, Högst aktningsvärda makar, som
följer:
Kärare bland edra glada minnen
Hulda makar, intet vara kan,
Än den dag, då J med tjusta sinnen
Svuren evig trohet ät hvarann;
Ren ett fjerddels sekel tälja hunnit
Edra glada, Edra mulna dar,
Men i med- och motgäng städse funnit
Samma tro i Edra hjertan qvar.
Minnens J hur grönkladt hopp sig ställde
Vinkande, vid Edert ljufva tjäll?
Minnens J, hur kärlek vedergällde
Dagens mödor mången stilla qväll?
Minnens J, hvad hjertat kärast gömmer
Frän det solbeglänsta hoppets land?
Hvad den unge anar — skalden drömmer:
Kärlek fängslad uti hymens band.
Säkert ännu edra hjertan flamma,
EE När J tänken på er lefnads vär!
: Eder kärlek är nog än densamma,
Fast den räckt i fem och tjugu är!
Men den pröfvad, luttrad är och renad,
Den har vunnit silfrets milda glans;
Den är jordens, men med himlen enad,
Gud har delat den, den är ock hans!
Så han unnat Eder glädjen skåda,
Hur från Eder ännu friska stam
Telningar, som sällhet Eder bäda,
i Skjuta grönskande i dagen fram;
FE När J dessa barn i famnen sluten
k Denna dag och denna högtidsstund,
Då är silfverkronan sammanknuten
På Ert sälla äktenskapsförbund!
Silfverbrudgum! Silfverbrud! för dagen!
Måtte Han, som så välsignat Er,
Än bevara Edra dagar! Tagen
Mot den hyllning redlig vänskap ger!
i Syskon, vänner, alla Er bebäda
Sällhet intill Eder lefnads mäl.
Mätte kärlek, frid och trohet räda
I Ert hus som förr; Er välgängs skål!
omkr