its kott, få allena bestämma verges pole, amt, 1 enlighet med regeringens — och hofjoets — Ååsigt besluta angående de mått och teg., sond anses nödiga att vidtaga för bevaranlet a.friketssjelfständiga ställning, och disposiionen af de medel, som, under föregifvande af stt så dant behof, affordras folket. Männe likväl! grunt lagens mening är denna, :då han i 63 S reger ingsformen bjuder, att kreditiv, som afser någon fara för riket genom fredsbrott, icke får lyftas förrän konungen sammankallat Rikett; Ständer? Eller är derigenom icke oväerligen stadgadt, att landets representation skall, vid dylika fall af utomordentlig fara för rikets försvar, rådfrågas och lägga äfven sin röst i vågskålen? Man invänder: här är icke frågan om infallande krig,. I det fallet veta vi väl att Rikets Ständer måste sammankallas, så vida vi vilja lyfta det derföre anslagna kreditiv,. Men om frågan icke nu är denna, så kan den dock lätteligen så blifva. Då kan det för en styrelse, som möjligen är besvärad af ständerna eller saknar deras förtroende, vara rätt välkommet att hafva lyckats tillvägabringa en förhöjning å det mindre kreditivet till och med, såsom händelsen nu skulle blifva, utöfver det storan, för ast konungen skall kunna lyfta denna högre summa endast efter statsrådets hörande. utan att behöfva sammankalla Rikets Ständer, åtminstone icke förr, än detta kreditiv blir otillräckligt och man fördenskull behöfver anlita det stora, ja behöfver ännu mer penningar, för att fortsätta ett krig, för hvilket en med folket icke sympatiserande regering genom sina mått och steg kunnat blottställa landet, utan farhåga för representationens ogillande förr än tärningen redan är kastad. JEVi upprepa hvad vi förut yttrat, att vi icke ge huru svenska folket kan åt hvilken regering som helst gifva sådana medel i händerna, som lämpa 518 för en dylik manöver, eller som ens göra det möjligt att ett beslut, hvilket så nära rörer landets sjelfbestånd och ära,, må kunna fattas utan att ett sådant omedelbart underställes tolkvepresentationens godkännande. Denna rätt är, enligt vår tanka, oafytterlig för ett frit! folk; hvarje försök att eludera densamma bör allvarligt visas tillbaka, från hvilket håll det än må Komma. Det är denna gida af saken som vi anse ojemförligt mest maktpåliggande; det är försöket att tillintetgöra grundlagens mening i denna vigtiga punkt, att åt regeringen söka på en omväg tillvinna en makt, den hon hvarken grundlagligen eger eller någonsin bör ega, som vi anse både vådligt och af den nuvarande ministeren desto mera djerft, som denna minister under hela riksdagen rönt de mest omisskänneliga prof på saknaden hos representatio nen af allt förtroende till dess duglighet och förmåga att, ens under vanliga förhållanden, handhafva landets angelägenheter, och angående de mest betydande af hvars medlemmar till och med beslut inom de två riksstånd, der ombuden väljas af folket, blifvit fattade om en anmälan hos Kongl. Maj:t, att han måtte dem utur statsrådet och från embetet skilja,, och företrädesvis just den som föreslagit och till Rikets Ständer fr-mburit den ifrågavarande kongl. propositionen. Det är således denna uppenbara missaktning mot både ndlagen och Rikets Ständer, som den ifrå gavarande propositionen, hvaröfver icke ens pbemliga utskottets yttrande varit inhemtadt. synes Oss utmärka, hvilket utgör den väsentligaste och, som vi förmoda, fullt giltiga anledningen till vår opposition deremot. REOm åter Vi vilja vända oss åt den financiela sidan och endast tala om de ändamål och utgifter, för hvilka det ifrågavande kreditivet uppgifves vara oundvikligen nödigt,, så hafva hr finansministern och hans kolleger i rådet till det den kongl. propositionen följaktiga statsrådsprotokollet, såsom enda motivet för sitt underdåniga tillstyrkande af de äskade utomordentliga medien, anfört, att, för den händelse Kongl. Maj:t äfven under påföljande år skulle finna sig föranlåten samSmandraga någon större del af armeen eller utwrusta någon betydligare del af flottan, andra medel till bestridande af dervid förefallande kostnader ej vore att tillgå, än dels hvad som Rikets Ständer under den 25 sistlidne Tebruari beviljat, dels den summa som, enpligt 63 R.F., bör vara att tillgå till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, hvilket kreditiv endast för närvarande är faststäldt till en million rdr. Hr finansmistern har deremot, likasom de i ikoneeljen närvarande krigsmistrarne, alldeles uaderlåtit att med ett enda ord ens antyda, det kreditivet kunde behöfva höjas t. ex. för arbeten 8 våra fästningar, för komplettering af vår materiel, eller våra beklädna sförråder m. m. d., med ett ord för att bereda oss på ett krig; ej heller har ministeren, uti detinför skonungen afgifna yttrande som grundlagt propositionen, för sin del yttrat någon den ringaste farhåga för rikets sjelfständighet eller röjt någon insigt af behofvet att vidtaga utomordentliga m tt och steg för bevarande af vår sjelfständig.? ställning. Vid sådant förhållande ega vi joe rätt antaga att några grundade anledningar i detta hänseende existera eller att medlen äro 2fsedua för något annat ändamål än det af bh fnansministern. angifna, eller att det skulle behaga K. M;t att äfven under påföljande år låta sammandraga en del af armåeen eller låta flottan löpa ut på kryssning i Östersjön. Kan då verkligen detta mått och steg vara ,oumdvikligen nödigt under freden och den af alla europeiska makter erkända neutraliteten? Kan någon möjligtvis föreställa sig att man genom dylika demonstrationer, som dem vi kuna åstadkomma med halfannan million ökat kreditiv, skulle skrämma vestmakterna — om eljest förnuftigtvis deras politik. skulle kunna vara så folkrättskränkande och tillika så absurd, att de ville förvandla Sverge och Norge till fiender, då de önska och behöfva deras vänskap och stöd — från att våga anfalla oss, t. ex. genom att blokera våra hamnar och stänga vår handel? EMer hvad har väl den 10 gånger starkare ryska linieflottan under de förflutna månaderna i detta hänse ende kunnat mot bemälde m akter åstadkomma? Far hon icke tacka GQ sd att hon fått